Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1936 - Den elektriska ångpannan av idag, av Nils Hallman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Den elektriska ångpannan av i dag.
Av NILS HALLMAN.
Den elektriska ångpannan är i dag icke ett
experiment, vare sig i fråga om den tekniskt-konstruktiva
utformningen eller som ekonomiskt inbringande
apparat för kraftproducent och ångkonsument. Den har
också därför fått en berättigad och stor användning i
alla de länder, där man förfogar över elektrifierad
vattenkraft. Sålunda representera i dag elektriska
ångpannor, installerade och under byggnad enbart i
Sverige, Finland och Norge ett sammanlagt
effektbelopp av icke mindre än drygt 500 000 kW. varav i
Finland ca 200 000 kW, i Sverige ca 175 000 kW och i
Norge ca 140 000 kW. — Som jämförelse kan
nämnas, att Kanada enbart har en installerad
ångpanneeffekt av mer än 1 200 000 kW.
Att intresset för den elektriska ånggenereringen är
väl motiverat och för alla vattenkraftproducerande
länder av stor nationalekonomisk betydelse framgår
också med största tydlighet, om man betraktar
skillnaden mellan de energimängder, som
vattenkraftverken alstrat och vad de med befintlig utrustning och
disponibel vattenmängd verkligen kunnat alstra. För
Sveriges vidkommande har man beräknat, att den
del av den tillgängliga vattenkraften, som skulle
kunna produceras vid ekonomiskt utbyggande skulle
uppgå till ca 32,5 milliarder kWh. varav i dag
produceras mer än 6 milliarder kWh. Redan med den
nu utbyggda vattenkraften rinner bortåt 2 milliarder
kWh pr år förbi kraftverken utan att göra nytta.
Om man kunnat tillvarataga ali denna
överloppsenergi i elektriska ångpannor, så skulle en
besparing av ungefär 400 000 ton stenkol kunnat göras,
vilket, räknat efter kr. 20: — pr ton fritt i
kol-pannorna, motsvarar ett kapital av i runt tal kr.
8 000 000: — pr år.
Då det vid vattenkraftverk i stort sett icke
uppstår någon merkostnad, om turbinen arbetar för fullt,
kan givetvis kraft, som finnes över, när alla
"ordinarie" behov blivit tillgodosedda, den s. k.
överskottskraften, säljas till en bråkdel av det pris, som
vanligen fås för kraft och ljus. Elektricitetsverken
kunna ju som bekant aldrig räkna med att ha jämn
belastning dygnet runt utan variationerna i
belysningstiden och arbetstiden göra, att verkens
belast-ningsdiagram också växla.
Fig. 1 visar ett typiskt diagram över ett
elektricitetsverks dygnsvariationer utan utjämning.
Men det är icke enbart ur synpunkten av
överskottskraftens tillgodogörande och belastningens
utjämning som man får betrakta den elektriska
ångpannans användningsberättigande utan även i dess
egenskap av en värdefull ekonomisk faktor, när
det gäller utbyggandet av kraftverk med större
ge-neratorenheter på längre sikt för energiens
användning för högvärdiga ändamål och där det gäller
ekonomisk välfärd att från första stund tillvarataga
varje produktionsmöjlig energimängd. I vissa fall
kan man räkna med att det rent av lönar sig att
utbygga kraftverk enbart för elektrisk ångpannedrift
och man bör ej heller förbise den elektriska
ångpannans betydelse som energikonsument vid växlande
konjunkturer, då kraftverken få känning av en
minskad industribelastning.
Strömpris och driftekonomi.
När inan börjar intressera sig för installerandet
av en elektrisk ångpanneanläggning, frågar man sig i
första hand, vid vilket strömpris driften lönar sig,
och i regel börjar man då räkna med huru många
kWh som motsvara 1 kg kol.
Då vid förlustfri omsättning av elektrisk energi till
värme 1 kWh motsvarar 860 kcal och då man i
allmänhet vid en god elektrisk ångpanna kan räkna
med en medelverkningsgrad av 97—99 %, erhåller
man sålunda effektivt ca 845 kcal/kWh.
Om man likaledes räknar med ett effektivt
värme-värde hos kolen av 6 500 kcal/kg och en
medelverkningsgrad hos den koleldade pannanläggningen av
låt oss säga 78 %, erhåller man nyttigt 5 070
kcal/kg kol.
Förhållandet blir då ^^ = 6. dvs. 6 kWh
inot-845
svara 1 kg kol.
Om dessa beräkningsgrunder har det emellertid
stått mycken diskussion, bl. a. med hänsyn till
drift-förhållandena, såsom inverkan av skillnaden mellan
mättad och överhettad ånga samt i fall då en elektrisk
anläggning skall arbeta parallellt med en koleldad
anläggning, varvid den kan inverka på kolpannornas
verkningsgrad genom att belastningen per m2 eldyta
hos dessa kan bli lägre än under normala förhållan-
MW
2, .. –
AS
IS
i
€ 3 10 12 14 /G « » ?? 8 Z 4 6
Klockslag
Fig. 1. Typiskt belastningsdiagram för kraftverk utan
belastningsutjämning.
den. En hel del lokala anläggningsförhållanden spela
givetvis härvid stor roll, och saken är inte så enkel
att man kan låta leda sig av generell beräkning och
endast räkna med de ekvivalenta värdena för kol och
elektrisk energi, varvid man kan komma till mycket
felaktiga resultat.
En tillförlitlig kostnadsberäkning för en elektrisk
ångpanneanläggnings ekonomiska drift och
räntabilitet måste därför alltid baseras på undersökning från
fall till fall.
Följande kalkyl änger emellertid en beräknings-
4 juli 1936
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
