- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Elektroteknik /
118

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1936 - Den elektriska ångpannan av idag, av Nils Hallman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

/ kWh’860 kco/
Sn

I

STÖRRE PANNA N L AGGNINGÅR

tCon/inucr/iy drift

-MINDRE PANNANLÄGGNINGAR

Kon/inver/iy c/rift.

-MINDRE PANNAN LÄGGNINGAR
Jn/trmiften/ dnYS.

-MINDRE PANNOR

Slorkl växlande drift.

- CENTRAL VÄRMELEDNINGAR
Pcnodijk drift.

1 kp. ko/.6500 kcal

kWh

Fig. Förhållande mellan ^ ^ under olika driftförhållanden.

grund, som inan i stort sett kan hålla sig till vid
överslagsberäkning.

Större ångpanneanläggningar, kontinuerlig drift:
Elektrisk panna: 1 kWh = 860 kcal; med »; = 0,98
fås 845 kcal.

Kolpanna: 1 kg kol .= 6 500 kcal: med rj = 0.78 fås
5 070 kcal. 5 070 „

° = 845 = 6
Vid kolpris fritt i pannan kr. 20: — pr ton kostar
1 kWh 20

6 X I 000 = °’3a Öre
1 hl koks = ca 200 kWh
1 m:! ved = „ 700 „
Växlingarna äro emellertid stora för olika
driftförhållanden och fig. 2 återger i huvuddrag huru
driftförhållandena inverka på de strömpris, som kunna
betalas för den elektriska energien för att den
elektriska ångpannan skall kunna konkurrera med
kolpannor.

Panntyper.

Det finns många slags elektriska ångpannor.
Förutom de s. k. niotståndspannorna, i vilka
uppvärmningen sker genom metalliska motstånd och vilka
numera sakna större betydelse utom möjligen vid
likströmsanläggningar, möter man då och då i
patentskrifter förslag till induktions- och
högfrekvenspan-%

nor. Dessa konstruktioner ha emellertid åtminstone
tills vidare fått stå tillbaka för elektrodpannorna, i
vilka själva vattnet utgör motståndet, som
uppvärmes då den elektriska strömmen medelst elektroder
ledes genom detsamma.

Av elektrodpannor finns det i stort sett 3
huvudgrupper nämligen 1) sådana med fria elektroder, i
vilka icke förekomma s. k. förträngningskroppar av
porslin eller annat keramiskt material under
vattenytan, 2) sådana, i vilka man på konstlat sätt
förlängt strömvägen eller "förträngt" densamma genom
anordnandet av isolerkroppar i form av rör eller
plattor av porslin, samt 3) sådana med fria eller
tvångsstyrda vattenstrålar, i vilka strömmen ledes
mellan elektroderna,

I Sverige och Finland har på senaste åren vid alla
större anläggningar använts den svenska
konstruktionen av huvudgruppen 1) med fria elektroder utan
förträngningskroppar av porslin.

Denna konstruktion är byggd på användning av den
naturliga strömbanan, som bildas då
trefaselektroderna nedsänkas i ett cylindriskt kärl. Själva
elektroden är utformad så, att man erhåller största
möjliga elektrodyta och därmed även minsta
strömbelastning pr’ytenhet med iakttagande av att övriga
värden, såsom spänningsfall pr cm längd och
belastningsintensitet pr cm3, även kunna hållas låga.

Genom elektrodernas form och placering i
ström-banan erhålles en effektiv avledning av ångblåsorna,
så att de icke kunna ackumuleras utefter
elektrod-ytan och liksom det vid vanliga ångpannor är av vikt
att den fria avdunstningsytan måste stå i ett visst
förhållande till kapaciteten, så har också detta blivit
en naturlig följd av denna elektrodkonstruktion,
varigenom fuktighetshalten hos ångan kan hållas
synnerligen låg.

Konstruktionen användes idag i praktisk drift för
trefasenheter upp till 30 000 kW och för spänningar
upp till 10 kV.

Matarvattnets betydelse.

Vid konstruerandet av elektriska ångpannor av
elektrodtyp måste man förutom effekt, spänning,
ångtryck etc. även taga hänsyn till matarvattnets
beskaffenhet. Matarvattnets ledningsförmåga växlar
ju icke endast i olika vattendrag utan även under
olika årstider, under olika år saint även i beroende
av temperaturen.

-Taf-o/br/ttJn/nj

–-Bc/øsfn/ng uSon ponne

–– - - Pannbt/as-fnmy

0 10 20 10 40 10 60 70 80 90 (00 HO 120 130 140 150 ifeO 170 180 190 200 210 220 230 240 293260

TTM ff C’

Fig. 3. Motstånd hos matarvatten i funktion av temperaturen.

ffocks/ag.

Fig. 4. Belastningsdiagram, Imatra kraftverk den 10 mars 1933.

118

4 juli 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936e/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free