Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1936 - Den elektriska ångpannan av idag, av Nils Hallman - Insänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk Tidskrift
Fig. 7. Utjämning genom ångpannedrift.
mit till alltmer ökad insikt om elektriska ångpannors
betydelse, och ett flertal anläggningar hava också
utförts. Sålunda har bl. a. Stora Kopparbergs
bergslags a.-b. vid sina anläggningar i Kvarnsveden och
Domnarvet installerat pannor av samma
konstruktion till ett sammanlagt effektbelopp av 35 000 kW
för tillvaratagande av ali produktionsmöjlig energi
i b o la gets kraftstationer i Dalälven. Stockholms
elektricitetsverk utnyttjar sitt vattenkraftverk i
IJntran genom att hålla sin ångstation i Värtan under
tryck medelst elektriska ångpannor. I dagarna
påbörjas också byggandet av en anläggning av 20 000
kW vid Domsjö sulfitfabrik för tillvaratagande av
överloppsenergi från statens norrländska kraftverk.
Vid Klarafors sulfitfabrik i Värmland har likaledes i
dagarna igångsatts en elektrisk ångpanneanläggning
för automatisk utfyllning av belastningsdiagrammet
vid Dejefors kraftbolags kraftstationer i Klarälven.
Denna sista anläggning är intressant så tillvida, att
den arbetar helautomatiskt för utfyllning av
kraftstationens belastningsdiagram genom kontinuerlig
frekvensreglering på sådant sätt, att pannans effekt
automatiskt minskas, då nätets periodtal sjunker och
likaledes automatiskt ökas, då nätets periodtal stiger.
Hur en sådan reglering verkar framgår av diagram
7 från en liknande anläggning. Som synes är det
mycket hastiga och stora effektvariationer, som
krävas av den elektriska pannan för att
belastnings-diagrammet i kraftstationen skall kunna utfyllas.
Den moderna elektriska ångpannan är i allmänhet
utförd för helautomatisk drift och fordrar praktiskt
taget ingen skötsel utöver den kontroll av
regleringsapparaterna, som då och då normalt bör s,ke. Den
kan inställas att arbeta automatiskt för konstant
effekt med en noggrannhet av ± 1 % eller för
konstant tryck, varvid den automatiska regleringen
verkar på sådant sätt, att effekten inställer sig
automatiskt efter ångbehovet. Verkningsgraden är hög
- vid fullast 99 % och däröver.
Anläggningskostnaderna äro små — ungefär 10 % av kostnaderna för
en koleldad ångpanna av samma storlek.
Underhållskostnaderna vid den moderna elektriska ångpannan
äro också utomordentligt små.
I den speciella utredning i
det stora betänkande om
folkförsörjning och arbetsfred,
som för någon tid sedan
överlämnades till regeringen och
som även behandlar frågan
om ett rationellt utnyttjande
av den svenska vattenkraften,
angivas de allmänna
tendenserna och möjligheterna för
den fortsatta elektrifieringen
inom landet. I denna
utredning uppställas också vissa
sannolika siffror för den
elektriska ångpannedriftens
ökning fram emot år 1955 och
framhålles där såsom troligt,
att de elektriska pannornas
energiförbrukning, som år
1920 var ca 50 millioner kWh
och år 1934 ca 250 mill.
kWh, skulle komma att ökas
med ca 100 % till 500 mill.
kWh år 1935. Denna förutsagda procentuellt stora
ökning skulle i och för sig innebära en real ökning
av ca 250 millioner kWh pr år för de elektriska
ångpanneanläggningarnas vidkommande. Det är
emellertid troligt, att denna ökning kommer att bli ännu
större, när man mera allmänt funnit, att man i den
elektriska ångpannan har ett medel att tillförsäkra
sig nära nog hundraprocentigt utnyttjande av våra
vattenkraftanläggningar.
INSÄNT
Operatorräkning efter olika metoder.
Herr Redaktör!
Jag har med intresse tagit del av den uppsats om
"Operatorräkning efter olika metoder", som civ.-ing.
E. T. Glas publicerat i Elektroteknik nr 6 innevarande
år. Ehuru det skulle intresserat mig mycket att ingå pä
en diskussion av de där behandlade frågorna, måste jag
vid detta tillfälle nöja mig med att påpeka ett fel, som
insmugit sig i framställningen. Det gäller författarens
ex. 9, sid. 101, som behandlar satsen om produkten av
två operatorer, det s. k. Borels teorem. Detta kan
korrekt formuleras på följande sätt (ekv.-numren
hänvisa till ing. Glas’ uppsats).
Om Ei(f)=;- Vt (v) och Ei (t) ; V2 (p) båda
uppfylla de ekvivalenta likheterna (5) (där f. ö. ett
minustecken bortfallit i första ekv., i det att
exponentialt.er-men skall lyda e—?"), så gäller, att
I ■ Ui (P) • F, (p) = J Ex (m) • /;2 (t - ») ■ <1« =
V o
t
= J (f—w) • Et (it)-<ht
o
Här äro de båda integralerna tydligen fullkomligt
likvärdiga, de övergå i varandra genom en enkel
variabeltransformation.
Enklast bevisas satsen måhända under användande
av båda likheterna (5). Den av ing. Glas valda vägen
är dock även fullkomligt gångbar. Att han kommer till
annat resultat än det ovan angivna har sin grund i bris-
120
4 juli 193g
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
