Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1936 - En amerikansk undersökning av hushållstariffer, av A. G. Arnold - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
r 3 500 ooo
25 kWh
mo och 150 kWh
40 kWh ^
rsoovoo Js
500000 250hwh
i
-ti -I -0.! 0 t 7 3 4 5 6 7 a 9 RM tO
-— Vinst per abonnent ——
Fig. 6. Total vinst resp. förlust vid hushållsabonnenter för i fig. 5
angivna självkostnadskurva.
Av figuren framgår, att småförbrukarna förorsaka
förlust, och först vid förbrukare av 100 kWh per månad
uppkommer vinst. Vid ännu större förbrukare
återigen blir vinstprocenten mycket hög.
På grundval av ovan angivna självkostnader finnes i
fig. 6 ett diagram över vinst och förlust i millioner
riksmark för en del av det undersökta antalet abonnenter
(det rör sig om ca 10 mill.). Diagrammets rektanglar,
vilka delvis flerfaldigt täcka varandra, visa tydligt, att
100 kWh-förbrukarna få svara för den största vinsten.
Utgår man från den ståndpunkten, att varje
abonnentgrupp måste bära sin egen andel av verkets
självkostnader för att en fullständigare elektrifiering skall vara
möjlig, så kan man av ovan anförda analys utan vidare
draga den slutsatsen, att hushållstariffernas formulering
är felaktig.
Sedan många år har man dragit sig för att pålägga
småförbrukarna så höga tariffer, att de motsvara
verkens självkostnad. Man har under årtionden tagit ut
så stora vinster av de medelstora och stora förbrukarna,
att man kunnat tillåta strömleveransen till
småförbrukarna att gå med förlust. Man har dragit sig för att
sätta de fasta kostnaderna så högt, att även
strömleveransen till småförbrukarna gått med en, om också
obetydlig vinst. Härigenom blev man tvungen att lägga in
en del av de fasta kostnaderna i energipriset, varigenom
de större förbrukarna komma att tillföra verket den
största vinsten.
Huruvida en dylik prispolitik i stort sett är lycklig,
kan emellertid starkt ifrågasättas. Man synes i själva
verket hava i tariffen infört ett för fullständigare
elektrifiering hindrande moment i stället för att befordra den
genom vid ökad förbrukning starkt fallande strömpriser
NOTISER
Effektregulator. För att den eleffekt på vilken en
förbrukare abonnerat skall kunna utnyttjas fullt
effektivt måste belastningen hållas konstant och så
nära den abonnerade effekten som möjligt.
Fig. 1
Ericssons effektregulator är ett hjälpmedel för
förbrukare av elenergi att på ett rationellt sätt utnyttja
den effekt på vilken de abonnerat, så att den uttagna
effekten så nära som möjligt ansluter sig till
abonnemangsgränsen.
Effektregulatorn bygges för såväl enfas- som
trefasväxelström. Den består av en vanlig enfas- eller
tre-fas-kWh-mätare, som saknar räkneverk och vars
rotor-skiva hindras i sin strävan att rotera av en
spiralfjäder a på samma sätt som oron i ett fickur.
Effektregulatorn är dessutom försedd med tre kontakter, en
rörlig & och två fasta c och d. Den rörliga kontakten
är monterad på rotorskivan och pendlar mellan de båda
fasta kontakterna. Den ligger an mot den vänstra fasta
kontakten c, minimikontakten, då belastningen
understiger abonnemangsgränsen; då belastningen
överstiger abonnemangsgränsen, ligger den an mot den
högra kontakten d, maximikontakten. Då
belastningen sammanfaller med abonnemangsgränsen, gör
den kontakt varken med maximi- eller
minimikontakten.
Allteftersom
belastningen under- eller
överstiger abonnemangsgränsen, slutes en ström
genom minimi- eller
maximikontakten. Denna
ström påverkar
regleringsorgan som öka
eller minska
belastningen i anläggningen,
beroende på vilken av
kontakterna som är
sluten. Regleringsorganet
kan utföras så att
belastningen ökas eller
minskas i små steg med
eller utan
tidsfördröjning mellan varje steg för att åstadkomma lugnare
reglering. För att undvika att den rörliga kontakten
följer kortvariga belastningsvariationer kan ett
fördröjningsrelä t. e. ett bimetallrelä inkopplas i serie
med den. De små pendlingar som uppstå, då
kontakterna i effektregulatorn slutas, dämpas med tvenne
permanenta magneter. I ett litet fönster på
regulatorns framsida kan man se om maximi- eller
minimikontakten är sluten.
Regulatorn inställes för olika abonnemangsgränser
genom att man vrider visaren på regulatorns framsida,
så att den intar olika lägen på skalan. Dä visaren
Fig.
r> dec. 1936
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
