- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Kemi /
1

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

KEMI

Redaktör: EVERT NORLIN

UTGIVEN AV SVENSKA T C KN O LOGFSREN I NGE.N;

INNEHÅLL: Några praktiska undersökningar över aggressiviteten hos gatumark i Göteborg, av dr Klas Sondén.
— Notiser. — Föreningsmeddelanden.

Några praktiska undersökningar över aggressiviteten

hos gatumark i Göteborg.

Sammanställda av dr KLAS SONDEN under medverkan av vattenledningschefen P. G. BLIDBERG.

Under åren 1920—1932 förekommo vid upprepade
tillfällen läckor å den huvudvattenledning, som
är nedlagd i Nya Allén i Göteborg, och man var
benägen att tro, att detta berodde på aggressivitet
hos marken, där rören voro nedlagda. Orsaken
kunde dock ligga väsentligen hos själva
rörmaterialet.

Man beslöt emellertid att på ett par ställen i Nya
Allén nedlägga plattor av olika metaller samt genom
vägning iöre nedläggandet och efter upptagandet
undersöka viktsminskningen (= frätningen). Till
jämförelse nedlades dylika försöksplattor även på
andra ställen i staden, angivna i fig. 1. Det djup i
marken, där plattorna nedlades, motsvarade (med
vissa undantag, varom mera nedan) djupläget för
vattenledningsröret.

Platserna voro:

I. Röda Sten, nära Carnegieska sockerbruket.

II. Nya Allén vid Renströmska badinrättningen.

III. Nya Allén vid Hagakyrkan.

IV. Mårten Krakowgatan, nära gasverket.

V. Tingstadsvassen.

VI. Boråsvägen.

Endast vid I förekom verkligt grundvatten; detta
föranledde emellertid att här lägga en grupp av
plattor ovanför och en grupp under
grundvattennivån. Härvid må dock erinras, att man vid de
tidigare undersökningsserierna icke beräknade så stora
växlingar i grundvattenståndet som sedermera visade
sig kunna förekomma. Grundvattnet sjönk då under
försökstiden, till följd varav stora oregelbundenheter
i frätningsresultaten uppkommo. Vid den sista
undersökningsserien (1934—35) undveks dock detta
genom att fördjupa nedläggningsgropen, så att
plattorna med säkerhet kommo under grundvattennivån.

Då det emellertid redan av de första serierna var
tydligt, att grundvattnet utövade ett stort inflytande
med avseende på frätningen, tänkte man sig, att
även fuktig jord kunde bidraga till en större
frätning, och att man därför möjligen skulle kunna vinna
minskad frätning genom att iörekomma beröringen
mellan metall och jord, dvs. förlägga metallen i
grundluft. Det vore ju ej uteslutet att ett dylikt
förläggande av vattenledningsrören kunde vara lö-

nande. För närmare undersökning härav nedlades
vid station I försöksplattorna ovanför högsta
grundvattennivån och vid övriga stationer i perforerade
trälådor, uti vilka plattorna kringbäddades med
makadam. Lådorna skyddades för uppifrån kommande
vatten med ett lerlager, för grundvatten genom
gropens dränering, där detta var möjligt. De voro f. ö.
nedgrävda till ett djup, som för station IV uppgick
till 3.4 och för övriga varierade mellan 1,3 och
1,6 m under markytan.

Att helt förhindra inflytandet av nederbördsvatten
var väl dock knappast möjligt, utan man torde nog
få antaga rätt avsevärda olikheter mellan "torrår",
sådana som 1932 t. o. m. förra delen av 1934, samt
"våtår", sådana som senare delen av 1934 och förra
delen av 1935.

Markens pH-värde vid de olika stationerna den
22/2 1932 framgår av nedanstående tabell:

Station pH Anmärkningar
I 6,3 grundvatten
11 7.9
III 7,9
IV 8,0 Jorden blandad med
snäckskal.
v 7,1
VI 7,3

Vad beträffar utfyllningen i marken (vid
stationerna IV, V och VI) utgjordes denna vid station IV
av torr lera (möjligen mudder) och vid V av mudder.
Vid VI låga plattorna i naturlig våt lera. Däröver
var utfyllt en 1 m byggnadsfyllning.

En egendomlighet, som tydligen berodde på gaser,
vilka utvecklades i det genom utfyllning erhållna
materialet, visade sig i fråga om beläggningar å
koppar i grundluften i Tingstadsvassen (se nedan).

Plattorna voro vid alla försöken lika varandra:
cirkulära, av diametern 75 mm och tjockleken 5 mm,
alltså motsvarande 100 cm2.

De metaller vilka medtogos vid försöken voro dels
vid samtliga försök nytt och gammalt gjutjärn (se
nedan), koppar och bly, dels vid försöken 1934—1935
ett nytillkommande material: rostfritt stål,
levererat som färdiga plattor av Avesta J e r n-

11 jan. 1936. häfte 1

1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:17:49 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936k/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free