Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Stationens nummer Minsta frätning (milligram pr 100 cm2) som för resp. järnsort förekommit vid frätning i jord
Nytt gjutjärn Gammalt gjutjärn
1
vid försökets slut framträda såsom härdar, från vilka
frätning spritt sig. Även torde plattans mekaniska
bearbetning kunna orsaka dylika frätningshärdar.
I fråga om marken finnas även flera anledningar
till olika aggressivitet: kemisk beskaffenhet, vatten
och gaser, vilka röra sig i marken, olika porositet
osv.
Resultaten av såväl tidigare försök som av det nu
föreliggande äro sammanförda i siffertabeller, av
vilka de nu föreliggande siffrorna från de tidigare
försöken angivits omräknade till tidsenheten (100
dygn), under det att siffrorna från senaste
försöks-serien angivas dels sådana de erhållits från resp.
vägningar, dels — beträffande maxima, minima och
media — omräknade till nämnda tidsenhet.
För att undersöka, om eller i vilken mån
fotografier av de upptagna, men från beläggningar ännu ej
rengjorda plattorna (före den slutrengöring, som
föregick den sista vägningen) kunde vara upplysande
för bedömandet av frätningen togos ett ganska stort
antal sådana fotografier (28 fotografier vardera med
6 plattor), men har blott ett mindre antal därav här
medtagits. Många visade sig nämligen vara utan
större intresse.
Efter dessa allmänna synpunkter må erinras
följande beträffande metallerna.
Järn.
Visserligen användes icke oskyddat (oisolerat)
järn inom vattenledningstekniken, men då järn i alla
händelser är ett av de viktigaste materialen för
vattenledningsrör, är det otvivelaktigt till nytta att
närmare lära känna dess egenskaper i förhållande till
agentia i marken, som påverka detsamma, om
isoleringen skulle vara ofullständig eller tagit skada.
Siffror, vilka äro av särskilt intresse för en
jämförelse mellan de båda järnsorter, som använts vid
försöken, finnas sammanförda i nedanstående tabell
över frätningsminima i jord. [Att en liknande tabell
icke blivit gjord i avseende på järn i grundluft beror
på felande jämförelsematerial; se tabellen 2 (över
primärsiffrorna.)]
1. Röda Sten.
2. Nya Allén vid Hagakyrkan. Numren motsvarande i plattorna
instämplade.
I 874 872
Il 217 215
III 158 157
IV 435 466
V 153 152
Vf_J_ 525 510
Såsom framgår av ovanstående tabell visa dessa
mi-nimisiffror högst väsentligt växlande storlek för de
olika stationerna: från 874 till 152 milligram. Men
påfallande är att desamma parvis överensstämma mycket
nära med varandra, med andra ord att nytt och
gammalt gjutjärn äro lika varandra, vare sig de tillhöra
det ena eller det andra frätningsområdet, stort eller
litet. I detta sammanhang erinras ytterligare att
man endast genom att använda ett flertal plattor kan
påräkna att i varje grupp finna en verklig
"minimi-platta". (Av detta akäl kan man ej heller vid de
tidigare försöken härleda en liknande
sammanställning.)
4. Tingstadsvassen.
Fig. 2. Fotografier visande några typiska beläggningar på gjutjärn.
Skala ca V3-
Man kan icke gärna tänka sig att nu anförda
förhållanden äro en följd av tillfälligheter utan att det
11 jan. 1936
3. Mårten Krakowgatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
