Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
äger sin grund i verklig likhet mellan de båda
metallerna.
Till förklaring därav att just minimisiffrorna, men
icke de andra visa denna överensstämmelse kan man
tänka sig följande.
Plattan skulle kunna anses bestå av ett
"ideal-järn", fritt från "frätningshärdar", varom förut
talats, samt annat material, innehållande dylika
härdar. "Minimiplattan" närmar sig detta idealjärn,
medan somliga plattor avvika mer eller mindre
därifrån, varmed följa större eller mindre frätning.
Fotografierna giva ytterligare stöd för ett sådant
betraktelsesätt. Åtskilliga fotografier visa en nästan
ren, metallisk yta med mindre eller större fläckar av
"beläggningar". Å vissa fotografier, t. e. några å
foto nr 2 från N. Allén, förefalla dessa fläckar att
ligga i plattans plan samt vara tecken till en föga
djupgående frätning, men såsom senare skall visas,
kan man dock ej alltid förlita sig på att så är
förhållandet. Å andra plattor hava fläckarna större
utsträckning samt visa ej sällan bilder, som likna
bergskedjor å reliefkartor. Dessa tyda på en mera
djupgående frätning. Järnet har härvid lokalt
upplösts och med det omgivande mediet bildat lokala,
cementhårda inkrustationer. Dylika "bergskedjor"
återfinnas mest typiskt å foto 3 och 4 från resp.
Mårten Krakowgatan och Tingstadsvassen, men även
å flera andra, här ej återgivna. Å en del
plattor täcka beläggningarna plattan så gott som
helt och hållet, t. e. foto 1, varå a och b visa
bilder av plattor, som legat i grundvattnet och c från
grundluften. Av intresse är vidare att sammanställa
järnets frätning i grundluft och i jord vid de olika
stationerna. Nedanstående tabell visar resp.
medel-sifffror.
Station Grundluft Jord
I 278 911
II 333 250
III 215 175
IV 505 688
V 93 211
VI 153 640
Av de 6 stationerna visa 4 större siffror i fråga om
jord än grundluft samt 3 av dessa 4 betydligt mycket
större. Undantages station I, har försökstiden varit
avsevärt kortare för grundluften än för jorden,
varigenom, enligt vad som anförts å sid. 1, de för
grundluften under tidsenheten gällande siffrorna
Tabell 2. Undersökningsserier 1934 till 1935.
Primärsiffror för samtliga plattor.
Försökstid
dygn
Material
Viksförlust under försökstiden, mg pr platta
I jord
I grundluft
[-Grundluft-]
{+Grund-
luft+}
Jord
Plattans nummer Plattans nummer
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Anmärkningar
i ! I
I Gjutjärn, n. 277 276 819 921 700 779 655 752 2 507 2 578 2 534 2 510 2 413 2 540
„ g. 277 276 917 833 837 793 760 994 2 607 2 502 2 729 2 668 2 548 2 407
Koppar................277 276 37,5 30,0 21,8 27,6 26,7 29,1 117 140 143 128 98 155
Bly ........................277 276 56 56 81 75 52 51 295 266 276 139 143 239
Rostfritt
stål ................— 276 — — — — — — 0,1 0,9 JL,T_ 2^ 2,0 3,3
II Gjutjärn, n. 184 329 605 598 611 644 643 577 813 714! 911 780 770| 951
g. — 329 — - — — — — .1 334 1 111 997 707 1 250 831
Koppar................184 329 21,3 21,4 25 2 18,7 20,fi 23,4 5,1 6.3 11,9 12.9 10.9 6,8
Bly ............; — 329 ––- — — 94 71 45 193 108 262
Rostfritt ökn. ökn.
! stål ................184 329 5,3 - 4,6 4,4 , 1,9 0,5 ; 0,3 j 1,2 , 0,9 | 0,6 [ 0,6 | 1,5 i 1,0
III Gjutjärn, n. 186 329 ,ö„* .„.* K1 .H1J ,QOJ 663 563 556 52li 570 551
g. 186 329 )m 480 424 514* 481 489 639 516 563 612 537 647
Koppar................186 329 16,7 25,9 16,3 8,7 33,8 10,8 10.3 11,a 11,7 9,9 15,8 5,9
Bly ......................— 329 — — — — — ; — 66 68 41 40 26 75
Rostfritt ökn. ökn. ökn.
stål ................186 329 3,0 | 2.0 7,1 3,9 0,4 | 0,4 2,1 1,6 3,7 3,5 | 3,0 0,4
IV Gjutjärn, n. 183 279 829 842 1 131 1 058 1035 655 1 213 1420 3 265 1 990! 1577 2 047
„ g. — 279 — — — — — — 1543 1 799 1467 2261 1 375 1300
Koppar................1S3 279 2,1 2,7 4,0 6,6 4,4 3,1 7,5 9,5 16,i 15.3 13,4 7.5
Bly ........................— 279 — — — — , - — 312 131 191 613 393 364
Rostfritt ökn. ökn.
: stål ................183 279 l,i 0,5 | 8,6 0,9 j 6,4 0 I 1,2_1,0 0,6 [ 2,8 I 3,1 — j
V Gjutjärn, n. 181 276 147 153 195 172 101 239 92l! 611 553 512 429 464
g - — _ — _ — — _ 495 629 463 488 432 420
Koppar................181 276 9,2 35,0 20,7 64,5 23,7 33,9 10,8 28,o 18,3 4,8 7.6 16,7
Bly ........................— 276 — — — — — — 128 61 20 89 126 96
Rostfritt ökn.
Bt&l ........I 181 — 4,2 I 2,6 0,1 j 0,1 4,6 I 11,2 | — i — – I — I — —
VI Gjutjärn n. 188 310 i 490 I 238 i 124) 418! 136 325 1 3067] 1738 1 84711629 1 947 1 673
g — 310 — — — — — — 1 700 2126 2694 2779 2032 1581
Koppar................188 310 16,5 47,7 1,2 3,4 8,7 17,2 5,7 6,4 5.2 9,7 8,0 11,5
Bly ........................— 310 — — — — — — 97 305 257 153 — —
Rostfritt ökn. ökn.
stål ................188 310 I 2,41 2,o | 3,31 6,o 0,6 1,9 2,4 3,1 3.5 5,7 1,9 2,2 |
[-Stationsnumren-]
{+Stationsnum-
ren+} betyda:
I. Röda Sten.
II. Nya Allén
vid
Renströmska badinrättningen.
III. Nya Allén
vid
Hagakyrkan.
IV. Mårten [-Krakowgatan-]
{+Krakow-
gatan+} vid
gasverket.
V. [-Tingstadsvassen.-] {+Tingstads-
vassen.+}
VI. [-Borås-vägen-] {+Borås-
vägen+}
Se kartskiss.
"n"= nytt
"g" — gammalt.
*) Ej angivet
om nytt eller
gammalt
gjutjärn förelegat.
Plattornas
numrering är
här en annan
än under
försöken.
4
11 jan. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
