Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Kg ånga
pr hg H20
3 4
Anfal apparater
Fig. 2.
peratur vid ytan är dock även och i ganska hög grad
beroende på solstrålningen.
I fig. 1 visas relationen mellan vindhastighet och
avdunstningshastighet vid olika temperaturer, varvid
t1 är den lägsta och t3 den högsta temperaturen.
Dylika räta linjer för relationen i fråga erhölls även
vid de ovan omnämnda försök som professor
Pettersson utförde. Av dessa försök framgick emellertid,
att i vårt land de atmosfäriska förhållandena äro
alltför ogynsamma för framställning av salt ur
havsvatten genom vattnets frivilliga avdunstning. Detta
beror dels på den låga temperatur, som här råder
även under sommaren, samt dels på att sådan
avdunstning endast kan drivas under 3 à 31/2 månader
av året. Anläggningskostnaden för ett dylikt verk
blir därför stor, och amorteringen blir stor på grund
av att anläggningen utnyttjas endast en fjärdedel
av-året. Det är därför icke tänkbart att här i landet
framställa salt ur havsvatten genom vattnets fria
avdunstning, vare sig man använder bassänger eller
graderverk av en eller annan konstruktion.
De vanliga indunstningsmetoderna med
multipelapparater giva oss nog möjlighet att få en stor
mängd vatten avdunstat på en given ångmängd, ty
om apparatantalet ökas, så ökas den avdunstade
vattenmängden räknat på 1 kg ånga. Det kan där
för synas, som om man med ett mycket stort antal
apparater skulle kunna öka avdunstningsmängden
ofantligt. Vid närmare skärskådande av denna sak
visar det sig dock, att så ej är fallet, ty för varje
ny apparat, varmed ett indunstningsbatteri ökas, dess
mindre blir besparingen i ånga genom den tillsatta
apparaten. Detta visas grafiskt i fig. 2, varav
framgår, att den besparing man gör, räknat i kg ånga
pr 1 kg avdunstat vatten, snabbt minskas med ökat
antal apparater. Att öka apparatantalet över 5
torde därför knappast vara någon idé, även om man
till förfogande liar ett temperaturområde, som skulle
tillåta detta. Ökas apparatantalet t. e. från 5 till 6,
skulle, teoretiskt sett, ångåtgången pr 1 kg avdunstat
vatten minskas från */s till 1/a och alltså besparingen
bliva 1/5 — 1/e = 1/ao kg ånga pr kg avdunstat vatten.
Härtill komma en del andra frågor såsom lösningens
förvärmning, permanenta gasers bortskaffande,
vartill man vid beräkningar måste taga hänsyn.
Slutresultatet blir därför, att man med
multipelindunst-ningsapparater ej kan räkna med mer än 4 kg vatten
avdunstat pr 1 kg ånga. Räknar man överslagsvis
med 3 % salt i havsvattnet, så skulle det åtgå
32
7=8 kg ånga pr 1 kg salt, och som ångans pris
kan sättas till 0,3 öre, blir det 2,4 öre pr kg salt =
24 kr pr ton. Därtill komma alla övriga kostnader,
såsom amortering, arbetskostnad, raffineringskostnad
m. m. Här bör framhållas, att det på grund av
gipsavsättning på tuberna är förenat med stora
svårigheter att indunsta havsvatten, ty redan vid en
koncentration av 17 % totalsalthalt börjar gips att falla,
och sedan har man gipsavsättning under hela
indunstningen. Man kan visserligen utfälla Ca med
soda eller S04 med bariumklorid och härigenom
undvika gipsavsättning på värmeytorna, men en sådan
raffinering blir mycket dyrbar. Med
multipelin-dunstningssystem kan man tydligen icke komma till
en ekonomisk lösning av saltproblemet.
På indunstningsområdet har emellertid gjorts en
hel del framsteg, där man icke använder det gamla
multipelindunstningssystemet, och det är nödvändigt
att granska huvuvida där kan givas möjlighet till
sådan indunstning av havsvatten, att salt erhålles till
önskat pris. Dessa områden inom
indunstningstek-niken äro industning med värmepump,
Koenemann-transformatorn samt den s. k. Inkaindunstaren.
Värmepumpens användning vid indunstning har,
genom arbeten, utförda i Tyskland och Schweiz, i
hög grad förbättrats på de senaste 15 åren, och sär-
hg/hm
1700
I
.1? 100
i
t .
Temperaturfall f6r Uppvånr,n,n9 - %Ä^1
Fig. 3. Ångbehov tör 1 000 kg vatten avdunstat pr timme.
skilt är det införandet av komprimering med
ång-injektor, som visat sig vara en stor förenkling. 1
fig. 3 se vi ett diagram som visar ångbehovet för
värmepumpindunstning i jämförelse med ångbehovet
vid multipelindunstare. Eftersom vi ha en avsevärd
kokpunktsförhöjning på grund av salterna i
havsvattnet, måste vi räkna med 12° à 17°
uppkompri-mering av ångan, allt efter koncentrationen. Av
diagrammet i fig. 3 se vi, att ångåtgången härvid blir
ungefär jämställd med multipelindunstare med 4
apparater. Då därtill kommer en ökad
anläggningskostnad för värmepumpindunstaren, är det tydligt.
12 sept. 1936
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
