Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Temperatur i °C
Fig. 1.
Fig. 3.
20 tO 60
Temperatur /
Fig. 2.
80
’C
grammen i fig. 1—5. Vid gaser kan man teoretiskt
exakt beräkna viskositetens beroende av
temperaturen enligt formeln:
" = +l]r ............... (10)
vari a och b äro konstanter samt T temperaturen.
Vid vätskor är man till större delen hänvisad till
empiriska formler. För rena vätskor gäller i många
fall Ändrade’s formel
r] = a eblT..................... (11)
I några fall kan en ur (11) härledd formel
till-lämpas:
1/yj = <P = a † b T ............ (12)
För mineraloljor och vegetabiliska oljor är Vogels
formel användbar:
b
tj = aeT~c .................. (13)
och Walthers formel:
log • log (v -|- a) = b — c log T......... (14)
i vilka förekomma tre konstanter. Formlerna finna
tillämpning mest vid smörjoljor.
Vid rena vätskor har vidare Batschinskis formel:
^ = .................. <1B>
kunnat tillämpas, vari viskositeten ställes i relation
till specifika volymen v — 1/q.
Vidare gäller i många fall Slättes formel:
^ = ..................(I6)
Thorpes och Rodgers rent empiriska formel:
= 1 l,"t ^ ct*............... (17)
lämnar även i speciella fall god överensstämmelse
med experimentella värden.
1 handböcker finnas även andra formler angivna.
För varje speciellt fall måste man med ledning av
experimentellt erhållna värden utröna, vilken av alla
dessa formler, som med minsta antalet konstanter
bäst återger försöksresultaten. Någon allmängiltig
formel finnes icke.
Inverkan av allsidigt (isotropt) tryck har särskilt
studerats av Bridgman vid höga tryck.
Diagrammet i fig. 6 visar som exempel mätningarna vid
vatten av 30°C och diagrammet i fig. 7 mätningarna vid
kolsvavla av 30 och 75°C. Liksom ifråga om en del
andra fysikaliska konstanter intager vatten även i
detta hänseende en särställning, under det att kol
svavla är ett exempel på normala förhållanden.
Genom trycket påverkas ieke endast viskositetens
absoluta värde utan även i avsevärd grad dess
temperaturkoefficient. Vid lägre tryck är relationen
linjär, men vid högre tryck anges sambandet mellan
viskositet och tryck av en böjd kurva, vilken ännu
icke medgivit någon invändningsfri teoretisk
behandling.
Blandningars viskositet kan icke utan vidare förut
sägas, om man känner komponenternas viskositeter.
Ett diagram över viskositetens ändring med
koncentration kan antingen, såsom fallet är i fig. 8, uppvisa
ett maximum eller, som i fig. 9, fast mera sällan, ett
minimum. Den vanligaste formen av
viskositets-ikurvan hos blandningar visar fig. 10. Uppkomst av
kemiska föreningar liksom s. k. molekyl-föreningar
påverkar ibland och ibland icke
viskositets-koncen-trationskurvan. Man har gjort många försök att
deducera generella formler för viskositetens samband
med blandningsförhållandet mellan två ämnen, men
liksom vid temperaturformlerna har man måst
inskränka sig till specialfall. Om viskositetskurvan
liar ett jämnt förlopp, t. e. vid glycerin-vattenbiand
ningar, kan viskositetsmätning användas för bestäm
ning av blandningars sammansättning.
Vid mineraloljor återges de faktiska förhållandena
ganska väl av Walthers formel, vilken kommer att
omnämnas i annat sammanhang. Viskositeten hos
- c
s 10s
. ci.
f
10-■v
■à
S io-
JO3
500 700 900 1100 1300
—>- Temperatur i °C ’
Fig. 4,
1500
20 W 60 SO
— Temperatur i 1C
Fig. 5.
(j
0.8
0,6
"i
-g
Tryck i 1000 atm.
Fig. 6.
10 12
12 sept. 1936
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
