- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Kemi /
62

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tf, kn i sk Ti dskri ft

Fig. 4.

avläsningar inom ett område av 1—100 kunna göras.
Vid ändarna av den inre cylindern äro anbragta
fastsittande flänsar F och F1, vilka äro avsedda till att
eliminera de störande verkningarna av den inre
cylinderns ändliga längd. Torsionstrådens
vrid-ningsmoment är lätt att bestämma. Apparatens
dimensioner kunna lätt uppmätas och vinkelhastigheten
erhålles även i absolut mått, varför dynamiska
viskositeten kan direkt uträknas. Apparaten kan något
så när hållas vid konstant temperatur med vatten i en
yttre mantel. Den mängd, som påfylles, uppgår till
400 cm3. Coutteapparaten kan även användas på det
sättet att övre fästknoppen på torsionst.råden vrides
i motsatt riktning, så att vätskans vridningsmoment
kompenseras och direkt kan avläsas på en skala.

Vid Searles2 viskosimeter, fig. 2, drives den inre
cylindern a medelst fallande vikter c. Man mäter den
konstanta vinkelhastigheten vid en viktsbelastning
av vätskan till två olika höjder i apparaten. Genom
detta differensfÖTfarande elimineras de skadliga
ändpåverkningarna. Denna apparat kan även
användas till direkta absoluta mätningar av den dynamiska
viskositeten under förutsättning att friktionen i
lagerna kan göras tillräckligt liten.

Vid Kämpfs3 viskosimeter, fig. 3, användes en av
vikter driven rotationskropp a, som befinner sig i ett
vanligt glaskärl b. Man mäter fallhastigheten hos
bestämda vikten p, varvid lagerfriktionen nedsättes
genom en speciell konstruktion. På axeln är fästad
en med visst spelrum i en cylinder rörlig kolv, som
då luft suges genom det fina röret / blir svävande
och trycker en spets in i agatlagret l, varigenom
centrering åstadkommes. Denna viskosimeter är avsedd
för tjockflytande och ogenomskinliga vätskor. Varje
rotationskropp måste kalibreras med en vätska med
känd viskositet. Till apparaten hör- ett antal olika
rotationskroppar, med vilka viskositeter inom ganska
vida gränser kunna bestämmas. Glaskärlet måste hava
så stor diameter, att den icke influerar på resultaten.

2 Proc. Chambr., Phil. Soc. 1912, s. 600.

3 Kolloid. Z. 1930, s. 165 ; 1930, s. 167.

Stormers4, Wolff-Hoepkes5 turboviskosimeter, vari
användes en propeller, och en del andra
viskosimeter grunda sig på samma princip som föregående.

Wolarowitsch"6 viskosimeter, fig. 4, är avsedd för
undersökning av glassmältor. Glassmältan befinner
sig i en elektrisk ugn o. Den faststående yttre
cylindern består av en platinadegel A. och den inre
vridbara cylindern J, som även består av platina, sättes i
rotation av fallvikten G. Även här uppmätes
vikternas fallhastighet, och viskositeten beräknas med
tillhjälp av en genom kalibrering av apparaten erhållen
faktor. Huvudsvårigheterna vid viskosimetrar för
glassmältor ligga i att hålla temperaturen
tillräckligt konstant och att isolera de glödande delarna från
den övriga delen av apparaten. Detta ernås genom
att anbringa skifferhylsor S på den delade
rotationsaxeln. Apparaten kan användas vid temperaturer
upp till 1 400°C, och mätområdet ligger mellan 10 till
10" pois. Noggrannheten vid mätningen beräknas till
± 5 %, vilket är tillräckligt vid de höga viskositeter,
som uppmätas. Lagerfriktionen bestämmes för sig
och beaktas genom en korrektionsfaktor.

Babcocks1 viskosimeter, fig. 5, är en
rotationsvis-kosimeter med samtidig bestämning av elektrisk
ledningsförmåga inom ett ganska stort
temperaturområde. Särskilt beaktansvärd är den säregna och
noggranna metoden för att mäta vridningsmomentet.
Den yttre cylindern sättes i rörelse nedtill genom en
anordning med kugghjul och snäckväxlar inom
gränserna 1/2 —1/3 • 10° varv per minut. Den inre
cylindern är genom axeln A förenad med en våg, vilken
möjliggör beräkning av vridningsmomentet ur
produkten vikt X arm. Rotationen omkring cylinderns
vertikala axel omvandlas genom vinkeln W i en
rotation omkring en horisontal axel. Alla länkar bestå av

Fig. 5.

bromsband, varigenom lagerfriktionen fullständigt
elimineras. Inställningen av denna känsliga våg skor
med en med inre cylindern fast förbunden spegel S
och en lång ljusvisare. Cylindrarna användas
samtidigt som elektroder. Kalibrering av apparaten
härför sker rent empiriskt. Mätområdet för viskositeten
ligger inom gränserna 0.3—103 pois.

* S. P. Wilson och G. F. Meyer Pyroxylin, Emalien und
Lacken Union, Berlin 1928, s. 175.

■> H. Wolff: Taschonbuch für die Lackindustrie 1931, s. 295.

« J. Chein. phys. 1935, s. 142.

^ J. Am. Soc. 1934, s. 329.

62

8 aug. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936k/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free