Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Vid garveri IV: saltade, vilda, sydamerikanska,
rödbrokiga, vita och svarta oxhudar, typ "Frigorific"
av märket "Salta" med varierande saltvikter från
27 kg.
Ovanläder:
Vid garveri 1: saltade, tama, danska kvighudar,
röda, rödbrokiga samt svart-vita med saltvikt ca
23,5 kg.
Vid garveri II: saltade, tama, svenska kvighudar,
röda och rödbrokiga med saltvikt ca 17—23 kg.
Vid garveri III: saltade, tama, svenska kvighudar,
svart-vita med saltvikt ca 23 kg.
I samtliga uttagna hudar instansades särskilt
igenkänningsmärke i och för möjliggörande av kontroll
under lädertillverkningen och vid den slutliga
leveransen. Efter förbehandlingen av hudarna gjordes en
noggrann uppdelning av dessa i delpartier med
hänsyn till deras olika egenskaper och lämplighet för de
olika garvningsmetoderna, Sålunda uttogos till
krom-garvat bottenläder de kraftigaste hudarna. Till
krom-garvat ovanläder utsorterades relativt kraftiga
kvighudar " under det att till det kombinationsgarvade
ovanlädret uttogos något tunnare.
Av detta hudmaterial framställdes följande
läderslag:
Bottenläder.
Märke Garvningssätt Garveri
a Vegetabilt, valk garvat ......................Garveri I
b Samma läder impregnerat ............„ I
c Vegetabilt, kargarvat ......................„ IV
d Samma läder impregnerat ..............„ IV
f Kromgarvat, impregnerat ................„ I
g Kromgravat, impregnerat ................„ V1
h Ekgarvat, först angarvat, sedan
strött på 3 månader ....................„ I
i Kombinationsgarvat, först krom-
garvat, sedan vegetabilt garvat „ I
j Samma läder impregnerat ..............„ I
Ovanläder.
Märke Garvningssätt Garveri
A Smorläder, narvat, ofärgat ............Garveri I
B Samma läder ......................................„ II
C Vaxläder, ofärgat ..............................„ I
D Samma läder ......................................., II
F Kromgarvat, svartfärgat ................„ II
G Samma läder ......................................„ III
H Kombinationsgarvat, först
kromgarvat, sedan vegetabilt garvat „ I
J Samma läder ......................................„ II
Garvningen av dessa olika läderslag utfördes i
stort sett enligt vederbörande garveriers vanliga
fabrikationsmetoder.
Det ekbarkade lädret låg efter angarvning i
liäng-baljor i barkgrop under ca 3 månader.
Impregnering av de vegetabiliska lädren var
endast försökstillverkning, vilket även var fallet med
kombinationsgarvat oimpregnerat och impregnerat
bottenläder.
Vid färgning av de svartfärgade lädren föreskrevs,
att järn, svavelsyra, järnsalter eller sura
svavelsyra-de salter icke skulle få användas. Vid färgning
användes nigrosin och andra svarta "tjärfärger".
i Kromgarvat, impregnerat läder från garveri V utgjordes
av importerat "Björnläder". Det inköptes i allmänna
handeln, och dess tillverkning har icke kontrollerats.
Dessa under effektiv kontroll tillverkade läder få
anses hava varit av synnerligen god kvalitet och
avsevärt bättre än genomsnittliga beskaffenheten hos
läder av samma slag, som vid denna tidpunkt fördes
i handeln.
Tillverkning av försöksskodon.
Av de framställda olika slagen botten- och
ovanläder tillverkades enligt uppgjord fördelningsplan vid
en skofabrik under september—december månader
1925 efter måttagning på värnpliktiga vid Svea och
Göta livgarden 432 par marschskodon.
Tillverkningen kontrollerades av kapten S. Wennerholm,
varjämte förf. i samma syfte avlade flera besök vid
fabriken under tillverkningstiden. Under
tillverkningen vägdes samtliga sulor före påsättningen vid
Statens provningsanstalt.
Enligt överenskommelse mellan representanter för
Kungl, arméförvaltningens intendentsdepartement,
Kungl. Svea livgarde och Statens provningsanstalt
skulle vid tillverkningen användas "den
förslagsmodell, med eventuellt smärre förändringar, som av
sekundchefen för 11 i skrivelse den 10 juni 1925 nr 184
insänts till Kungl, arméförvaltningens
intendentsdepartement".
De färdiga skodonen visade sig emellertid
behäftade med en del olägenheter, vilka i viss grad
försvårade skodonens praktiska användning vid
regementena. Skodonen voro genom sin konstruktion
relativt tunga, vid några av serierna, i vilka ingingo
impregnerade bottenläder, särdeles hårda, vartill kom
att bak- och tåkappor i början förorsakade talrika
skavsår. Sedan inlägg anbragts baktill i skodonen
och dessa blivit "ingångna", kunde de emellertid
användas.
Resultat från praktisk användning av försöksskodonen
vid Kungl. Svea och Göta livgarden.
I december månad 1925 överlämnades de
tillverkade marschskodonen till Svea och Göta livgarden
jämte särskilda reversal, upptagande nr och namn på
vederbörande manskap enligt vid den föregående
måttagningen uppgjord förteckning, skodonens
storleksnummer och serienummer. Härvid tilldelades
Svea livgarde 288 par marschskodon och Göta
livgarde 144 par.
Under tiden januari 1926—1 september 1927 voro
skodonen i bruk i möjlig omfattning vid de båda
regementena.
Enligt den uppgjorda planen skulle vid
regementena journaler föras och av försöksledarna sedan
göras sammandrag, så att följande vid försöken gjorda
erfarenheter beträffande de olika läderslagens
egenskaper kunde utläsas av rapporterna.
a) de olika botten- och ovanlädernas förhållande i
köld och värme,
b) vattentäthet och torkningshastighet samt
egenskaper efter torkning hos ovan- och bottenläderna,
c) de olika bottenlädernas ytbeskaffenhet, hal eller
sträv yta,
d) pliggens kvarsittande i sulorna efter längre
användning,
e) de olika lädernas inverkan på fotens
marschduglighet, varvid yttranden av respektive
militärläkare, som följt försöken, borde avgivas,
66
12 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
