- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Kemi /
72

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Provningsanstalten har i annat sammanhang
utfört jämförande undersökning av förhållandet mellan
praktisk slitning och avnötning i maskin för ett
antal olika material däribland cement, trä, läder, gummi
och linoleum. Härvid gav avnötning i maskin vid
dessa olika material icke parallella värden med den
praktiska slitningen. Däremot hava vid vissa av
dessa material, såsom gummi, läder och linoleum,
olika prov av samma slags material givit
avnötnings-värden i maskin, som kunnat användas som mått på
den praktiska slitningen.

Man kan därför vänta sig, att vid stor variation
av halt och sammansättning hos impregneringsmedlet
läderna få så olika avnötningsegenskaper, att det
direkta sambandet mellan praktisk slitning och
avnötning i maskin förminskas.

Härvid bör beaktas, att samtliga provade läder,
vilka tillverkats under kontroll av utvalt hudmaterial,
voro av synnerligen god kvalitet och att därför intet
läder av låg slitstyrka eller stor avnötning i maskin
ingick i undersökningen.

Tabell IX. Böjningsprov vid låg temperatur
(—20°C) på bottenläder.

Som resultat av böjningsproven angives
elasticitetsmodulen för det belastningsintervall, som åstadkommer en
nedböjning av 20 mm.

Vegetabilt, valk-

garvat, garveri la 1 0— 70 4 200

3 0—102 6 400 5

Samma läder,
impregnerat, garveri I.......... b 1 0-104 5 800 .

3 0— 83 4 500 0

Vegetabilt, kargar-

vat, garveri IV c 1 0— 49 3100 -

2 0— 95 6 700 ö

Samma läder,
impregnerat, garveri IV ........ d 1 0-199 14 700

2 0-204 14 500 10

Kromgarvat,
impregnerat, garveri I ......... f 1 0—168 9 500

2 0—176 9 200 J

Kromgarvat,
impregnerat, garveri V ......... g 1 0—228 12 300 10

3 0—192 11000

Ekgarvat, strött,

garveri I ...... h 1 0— 79 6 800 R

2 0- 65 5 300 b

Kombinationsgar-

vat, garveri I .. i 1 0— 52 3 300 .

2 0— 64 4 900 4

Samma läder,
impregnerat, garveri I.......... j 1 0—223 114001 1à

2 0—276 16 1001 14

i Extrapolerade värden. Brott inträffade vid j 1 vid ca
18 ram nedböjning- och vid j 2 vid ca 15 mm nedböjning.

På hudarna g 1 och g 3 inträffade brott vid resp. 41 och
30 mm nedböjning. Vid de övriga hudarna inträffade icke
brott.

Av provningen i dess helhet synes för likartade
läder kunna dragas den slutsatsen att, om nötning i
maskin ger lågt värde, så föreligger även stor
sannolikhet att lädret vid praktisk användning kommer
att visa sig slitstarkt.

Böjningsprov vid —20°C.

Provningen utfördes vid en temperatur av —20°C.
Provstycken om 100 mm bredd upplades med
narv-sidan på två stöd med ett inbördes avstånd = 200
mm och belastades på mitten med en stegvis ökad
belastning, tills brott eller glidning på stöden
inträffade. Under provningen uppmättes provstyckets
nedböjning på mitten vid olika belastningar.

Som resultat av böjningsproven angives
elasticitetsmodulen för det belastningsintervall, som
åstadkommer en nedböjning av 20 mm. Ju högre
elasticitetsmodulen är, desto stelare (styvare) är lädret, ju
lägre elasticitetsmodul desto böjligare (mjukare)
läder. De erhållna siffervärdena äro sammanförda i
tabell IX. I denna anges även elasticiteten med
jämförelsetal.

Av dessa framgår, att de valkgarvade lädren, det
oimpregnerade, kargarvade, ekgarvat och
kombina-tionsgarvat oimpregnerat läder voro mjuka, medan
övriga fyra impregnerade läder voro hårda.

(Forte.)

NOTISER

Bildning av peroxider i etrar. Ind. Eng. Ch. News
Ed. 1936, s. 305.

Explosioner vid eterdestillation, som inträffa en
och annan gång på laboratorier, tyda på, att icke alla
kemister känna till etrars benägenhet att alstra
peroxider, vilka vid upphettning kunna sönderdelas under
våldsam explosion.

Enär etyl- och isopropyletrar samt dioxan äro
utmärkta lösningsmedel för oljor och fetter, användas
de i stor utsträckning såväl på laboratorier som i
tekniken. Skyddsåtgärder måste härvid vidtagas för
undvikande av olyckshändelser.

Peroxidbildningen befordras av solljus samt
frånvaro av fukt och motverkas genom närvaro av en del
ämnen, såsom vatten och alkoholer. Även så små
halter som 0,2 % peroxider, äro riskabla vid eterns
destillation, och denna halt peroxider kan under för
peroxidbildning gynnsamma förhållanden bildas på ett
fåtal veckor. Peroxiderna hava högre kokpunkt än
den eters, varav de alstrats, vilket gör att de anrikas

1 destillationsåterstoden.

Peroxider förstöras lätt genom behandling av etrar
med reducerande ämnen såsom sulfiter. Vid
destillation kan man med fördel på 200 vol. eter tillsätta en
vol. 25 % natronlut. Närvaro av peroxid påvisas lätt
genom deras egenskap att frigöra jod ur en
vattenlösning av alkalijodid.

Kvantitativt kan halten peroxid även bestämmas
jodometriskt. Härvid sättas 10 cm3 eter till 150 cm3

2 n svavelsyra, och därtill 3—5 droppar 1 % lösning
av ammoniummolybdat (katalysator) samt 15 ems
10 % jodkaliumlösning. En kraftig omskakning och
sedan provet fått stå 15 min. titreras med 0,05 n
tio-sulfatlösning och med stärkelselösning som indikator
på avskild jod.

E—t N—n.

72

12 sept. 1936

Läderslag

[-Beteckning

Hudens-]

{+Be-
teck-
ning

Hu-
dens+}
nr

[-Belast-nings-inter-vall-]

{+Belast-
nings-
inter-
vall+}
kg/cm2

Elasticitetsmodul

kg cm!

[-jämförelsetal-]

{+jäm-
förelse-
tal+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936k/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free