Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI rtdaktot. EVERT NORLIN UTOIVCN AV »VtNSftA TtKNOlO&föHeNINOtN^^Hij^B
INNEHÅLL: Något om mineralvattenindustriens kemiskt-tekniska problem, av civilingenjör Rolf Stéenhoff. —
Jämförande provning på laboratoriet och vid användning av ett antal läder och därav tillverkade marscbskodon,
av avdelningschefen Evert Norlin. — Intryck från en resa i kolgruvedistriktet i Durham juni 1936, av civilingenjör
S. Qvarfort. — Litteratur. — Föreningsmeddelanden.
Något om mineralvattenindustriens kemiskt-
tekniska problem.
Av civilingeniör ROLF STÉENHOFF.1
Varje tekniskt föredrag skall, som bekant, ha en
historisk bakgrund. När medlemmarna i Kemi
och Bergs samlades vid den fabrik, föreningen idag
hedrar med sitt besök, voro de flesta kanske i den
tron, att ett dylikt enkelt hantverk inte hade någon
vetenskaplig plafond att avteckna sig mot. Men,
mina herrar, förhållandet är det motsatta. Den, som
tilläventyrs redan tagit del av vår minnesskrift, vet,
att mineralvattentillverkningen har en gammal,
ärorik och lärorik historia. Fabeln om Cleopatra, som
gjorde kolsyrade drycker genom att lösa sina pärlor
i vin, hör måhända till skämtets område, men jag
vågar påstå, att försöken att efterbilda
mineral-vattnen i Mellaneuropa lagt grunden till den
analytiska kemien. Vi möta i hävderna sådana namn
som Van Helmont, vilken iakttog, att om man hällde
ättika på kräftstenar, uppstod den "vilda och
obändiga gas", som återfinnes i vissa naturliga
mineralvatten, och Friedrich Hoffmann, som framställde
kol-syrat bittervatten genom att till en flaska vatten
sätta magnesiumkarbonat och svavelsyra, korka
flaskan och skaka om den. De grova arvoden till
fältskärerna, som förmodligen följde på
praktiserandet av denna metod, födde tanken på att framställa
gasen i ett särskilt kärl och leda in den i vatten.
Vi möta nu det tredje frejdade kemistnamnet,
Priest-ley. Han angav en metod för kolsyreframställning,
som sedan stått sig i 150 år, nämligen medelst krita
och svavelsyra. Vi få heller inte glömma Faraday,
som först framställde kolsyran i flytande form.
Tvenne namn lysa dock, även internationellt sett,
över alla andra, nämligen Torbern Bergman och Jöns
Jacob Berzelius. Bergman, blåsrörets mästare, ägnade
en stor del av sin flit åt sammansättningen hos
Europas mineralvatten. Berzelius, vars
doktorsavhandling behandlade mineralvattnens kemi, blev vid
förra sekelskiftet inspektör vid den Wernerska
vattenfabriken, belägen vid nuvarande hörnet av
Kungsgatan och Klara Norra Kyrkogata. Han har i sitt
arbete "Lärobok i Kemi" ägnat stort utrymme åt till-
1 Föredrag vid Svenska teknologföreningens avd. för Kemi
och bergsvetenskap höstsammanträde den 18 sept. 1936.
verkningen av kolsyrat vatten, och han påpekade
däri luftens förödande roll vid försöken att
framställa en övermättad vattenlösning av kolsyregas.
Berzelius var den förste kemiske forskare, som lade
teoretiska synpunkter på mineralvattentillverkningen.
Han blev också, för lång tid framåt, den siste.
Där vetenskapsmännen slutade, blev det
ingenjörernas tur att taga vid. Under hela 1800-talet
konstruerades det flitigt, det uppstod en mängd olika
slags tryckpannor, blandare och gasklockor. Den
hittills sista länken i denna utvecklingskedja ha vi
idag haft förmånen att demonstrera.
Den hundraåriga tystnad, som följde på Berzelius
verksamhet, får icke tolkas så, att
läskedrycksindustrien icke längre har några problem att brottas med.
Tvärtom förhåller det sig här såsom inom
astronomien: ju större och starkare kikare, ju flera och
avlägsnare stjärnhopar. Vi hava inom detta företag
sökt att efter bästa förmåga axla denna så speciellt
svenska kappa. Då vi fått tillfälle att undan för
undan i facktidskrifterna publicera resultaten av
våra försök, skall jag icke trötta herrarna med något
tabellarium. En kort översikt över våra kemiska
problem torde dock kunna vara av intresse.
Av grundläggande betydelse är vattenproblemet.
Dock rör det sig inte längre om vattnets kemiska
sammansättning, tron på saltmiligrammens betydelse
har just nu en down-period. Problemet gäller nu
vattnets fysikaliska renhet. Vi hava på fotoelektrisk
väg fått fram en fällningsprocedur, där
svavelsyre-och aluminiumsulfattillsatsen ger oss ett vatten av
sådan optisk och kemisk renhet, att vi, för att kunna
följa variationerna i filtrernas funktion, måste
tillgripa tyndallisering. Klarfällningen göres vid ett
pH-värde, som justerats till 6,2, mätt efter fällningens
slut. Ett stort krux var till en början, att
stockholmsvattnet redan förut var fällt, ehuru otillräckligt
för vårt behov, och därför saknade de för
flockbildningen oundgängliga groddkärnorna. Saken
ordnades emellertid genom vattnets förnyade
kärnymp-ning, vilken dock hos oss sker medelst aktivt kol.
Kolsyrningen av vattnet har under tidernas lopp
varit föremål för många kannstöperier. Findlay och
10 okt. 1936. häfte 10
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
