Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
RHMKTOC. EVERT NORLIN
UTOIVCN AV SVENSKA T C X M O LCXäPtlHE NI NO E.Kj7
INNEHÅLL: Fischersyntesen och dess betydelse för inhemsk bensin- och smörjoljetillverkning i Sverige, av
professor E. H. Riesenfeld.
Fischersyntesen och dess betydelse för inhemsk
be nsin- och smörjoljetillverkning i Sverige.
Av professor E. H. RIESENFELD, BerlinJ
Sverige äger varken stora olje- eller kolförråd och
är sålunda sämre ställt än många andra europeiska
länder i fråga om självförsörjning med
motorbränslen. Visserligen har Skåne kolgruvor, och i
Kinnekulle utvinnes olja ur oljeskiffer. Men
tillgången är för liten att ens bestrida landets
nödförsörjning. Den räcker i bästa fall att lämna ett
väsentligt bidrag till densamma. Ända till för ett
årtionde tillbaka skulle man ha kunnat bestrida landets
nödförsörjning med sprit och träkol. som landet
själv producerar. Som bekant kunna
automobilmotorer drivas med ren sprit, och det tekniska
framställandet av träsprit är sedan länge utexperimenterat.
Under det senaste året har man ävenledes drivit
motorer med trägas eller träkolsgas, om kol och
bergolja fattas.
Men för drivande av flygmotorer äro sprit och
träkol absolut oanvändbara. Sådana motorer komma,
så vitt man kan se, aldrig att kunna drivas med
annat än bensin eller dylika oljor. Ju större
betydelse flygtrafiken får, desto viktigare blir det för
ett land att skaffa sig bensintillgångar, oberoende av
utlandet. Hittills kunde även de, som klart sågo
denna frågas betydelse, icke finna någon utväg. Ty
man kände intet tekniskt utexperimenterat
förfarande, för vilket uteslutande svenskt råmaterial
vore tillräckligt. Detta sakförhållande har sedan
helt kort tid ändrats genom den av Franz Fischer
uppfunna bensinsyntesen. Den förste som påvisat
syntesens betydelse för Sverige är Bror Holmberg.2
I hans laboratorium och på hans initiativ utfördes
några preliminära försök över bensinsyntes ur träkol
av E. R. Muller.3 Denna med understöd från
Ingeniörsvetenskapsakademiens bränsletekniska
kommitté utförda undersökning gav i huvudsak en
bekräftelse på Fischers försöksresultat.
Såvitt det är mig bekant, finns det endast 3 för-
1 Några figurer och tabeller äro tagna ur Franz Fischer,
Brennstoffchemie 16, 1 (1935) och Carl Bosch, Die
che-mische Fabrik 7, 1 (1934).
2 IVA, organ för Ingeniörsvetenskapsakademien och dess
laboratorium, 1930: 2.
i Ingeniörsvetenskapsakademiens handlingar nr 106,
Stockholm 1930.
faringssätt1 att utvinna bensin och dylika oljor ur
andra produkter än berg- eller skifferolja, nämligen:
1) det Bergströmska kalkförfarandet,
2) Bergius’ska högtryckshydreringen och
3) Fischer—Tropsch-syntesen.
Hur det Bergströmska förfarandet arbetar är icke
i detalj bekant. En provfabrik lär vara i gång i
Perstorp, men en anläggning i stor skala har man
ännu icke byggt. Om också provfabrikationen, som
man hört, ger utmärkt goda resultat, kan man dock
därav ingenting bestämt förutsäga för den
stortekniska driften. Förmodligen känna flera av åhörarna
såväl som talaren själv sorgliga fall. då en
prov-fabrikation arbetat tillfredsställande, men den efter
samma princip uppbyggda storfabriken likväl måste
nedläggas efter kort drift.
Storfabriker, vilka driva Bergius’ska
högtryckshydreringen, äro sedan flera år i full verksamhet i
olika länder. I Tyskland arbetas efter det genom
I. G. och i England efter det genom I. C. I. vidare
utarbetade förfaringssättet. Bergiussyntesen är sålunda
tekniskt fullkomligt prövad. Men den har endast
betydelse för länder, som förfoga över tillräckliga
mängder sten- eller brunkol. För Sveriges
vidkommande är detta förfaringssätt betydelselöst.
Återstår Fischerförfarandet. Detta är det enda
hittills kända förfaringssätt, som i stor teknisk skala
möjliggör framställandet av bensin i Sverige ur
inhemska produkter. Man kan leda syntesen på så
sätt, att man som biprodukter erhåller oljor och
gaser, vilka i sin tur kunna användas som
motorbränslen. Utom dessa produkter kan man utvinna
smörjolja, vilken ävenledes är nödvändig för
motordriften och i Sverige hittills importerats. En stor
bensinfabrik efter Fischerförfarandet är sedan i fjol
i Här är icke upptaget det av Pott, Broche och
medarbetare [Brennstoff-Chemie H, 452 (1933) och 16, 75
(1935)] uppfunna förfaringssättet, vid vilket över 80 c/c av
kolets bituminösa produkter utvinnas genom tryckextraktion
vid stigande temperatur med tetralin såsom extraktionsmedel.
Vid denna process bildas nämligen icke bensin utan en
askfri, beckaktig produkt, som icke är användbar för vanliga
explosionsmotorer. Bxtraktionsprodukten utgör dock ett för
bensinframställning genom tryckhydrering lämpligt
utgångsmaterial.
12 dec. 1936. häfte 12
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
