Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Torkade
brunkol-
Generator
Omrörare för
askutfagning
brukar. Vid denna kalkyl liar räknats ined ett årligt
bensinbehov av 500 000 ton. Svea- och Götalands
förråd av bränntorv täcker Sveriges bensinbehov, om
det håller sig konstant under omkring 170 år. Den
energimängd, som behövde tagas i anspråk för
bensinfabrikationen, är i förhållande till den
energimängd i form av vattenkraft, över vilken landet
förfogar, utan betydelse. De viktigaste
förfaringssätten för framställande av syntesgas ur ovannämnda
utgångsmaterial äro följande.
Syntesgas är, som redan sagts, ingenting annat än
väterik vattengas. Det enklaste sättet för
framställande av denna gasblandning är inverkan av
vattenånga på träkol. Ett gammalt sätt är det bekanta
diskontinuerliga vattengasförfarandet. Detta
förfaringssätt får väl anses som föråldrat, sedan man
lärt sig framställa vätekoloxidblandningen
kontinuerligt i Winklergenerator genom inverkan av syre och
vattengas på kolet (fig. 1). Winklergencratorn har
en oerhörd prestationsförmåga. Den levererar 3 500
m3 per timme och per m2 schaktdiameter och är
därför synnerligen lämplig för framställandet av
syntesgas. Ännu en tredje metod är vätets framställning
på elektrolytisk väg och dess blandning med koloxid.
Sistnämnda ämne får man vid förbränning av träkol
med det vid vattenelektrolysen utfallande syret. Fig.
2 visar en Bamag-elektrolysör för utvinnande av
550 m3 väte per timme. Råvaru- och energibehov
vid de 3 ovannämnda processerna se vi av tab. III.
De på densamma angivna beräkningarna äro gjorda
för den gasmängd, som erfordras för framställning
av 1 kg bensin. Man ser hur priset på syntesgas, av
vilket priset på syntetisk bensin i första rummet
beror, går ned avsevärt allt eftersom produktionssättet
fullkomnas.
Det sagda gäller för träkol. Hur samma förfarande
arbetar om man utbyter träkol mot ved eller torv,
är hittills icke utexperimenterat. Försiktiga
överslagsberäkningar visa, att ved icke ställer sig
rän-tablare än träkol. Billigare skulle däremot
användandet av avfallsved vara. Men tager man i
betraktande, att de stora mängder avfallsved, som skulle
behövas, måste samlas ihop inom en vitt utsträckt
rayon, så fördyras träpriset i så hög grad genom
Fig. 2. Bamag-elektrolysör för 550 ms/h väte.
Tab. III. Råvaru- och energibehov samt kostnader
för framställning av 1 kg bensin.
för väte för
Förfarandet Träkol kg kWh koloxid träkol kg pris öre
Diskontinuerligt ............ 4,2 4,8 1,5 30,9
Kontinuerligt.................... 3,2 5.7 1,5 26,3
Elektrolytiskt.................... — 27 1,5 21,0
Ångpanna
(avgasvärme)
Inmatnings
anordnWg
Mäster för
luft och syra
Fig. 1. Winkler-generator för syntesgas-framställning.
Träkol oc 50 kr/ton kWh oo 0,5 öre.
transportkostnaderna, att avfallsved i själva verket
icke blir räntablare än träkol. Verkligt billigare
ställa sig torvbriketterna. Tyvärr saknar Sverige
till dato en torvbrikettindustri i tillräckligt stor
skala.
Vid syntesgasframställning ur trä och torv skulle
kanske ett förfarande få betydelse, som sedan några
år tillbaka användes i stor teknisk skala i Amerika.
Det tjänar till framställande av vattengas ur
gasformiga kolväten och skulle också kunna tjäna till
framställning av syntesgas. Gasformiga kolväten
och vattenånga ledas vid 850° över en
nickelkatalysator, vilken aktiveras genom
tillsättning av andra metaller. Fig. 3 visar
schematiskt katalysatorugnens
konstruktion. Vid denna process förlöpa
de till Fischersyntesen förande
reaktionerna, till vilka vi senare utförligare
skola återkomma, i motsatt riktning:
under värmeupptagande bildas ur
kolväten och vattenånga en blandning av
koloxid och väte, dvs. syntesgas. Detta
förfaringssätt kunde man använda för
att framställa syntesgas ur
destillationsprodukter av trä, torv eller skifferolja.
De vid Fischersyntesen alltid i små
kvantiteter utfallande gasformiga
kolvätena, gasolen, kan man även taga
som utgångspunkt vid nämnda process.
Alla hittills byggda Fischerfabriker
äro centralanläggningar, som börjat
med en produktion av 25 000 ton, men
14 nov. 1930
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
