Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iekmsk Tidskrift
Kig. 3. Ugn för katalytisk uppdelning av kolväten.
sedan inom kort tid utvidgats till 75 000 ton, t. o. m.
över 100 000 ton. Centralanläggningar av sådant
omfång äro endast möjliga i kol- och
brunkols-distrikt, där man kan transportera de
kolossala kolmängder, som storfabrikationen slukar, direkt
ur gruvorna till fabrikerna. För Sveriges
vidkommande vore det väl gynnsammare, om man
uppdelade centralanläggningen i mindre fabriker med
hänsyn till tillförseln av råmaterialet. Enligt min
mening skulle denna uppdelning vara möjlig för
fabrikationens första fas, utvinnande av råolja.
Denna måste senare föras till ett centralraffinaderi
för omvandling till slutprodukter, men råoljans
trans-portering blir ju betydligt lättare än transporten av
det skrymmande råmaterialet. För denna väsentliga
fördels skull får man taga med på köpet
komplikationen att ånyo avdunsta och kondensera råoljan. Nu
nämnda tillvägagående kunde giva en möjlighet att
i skilda delar av landet uppföra syntesgasfabriker,
vilka icke ens behövde arbeta efter samma process
utan fritt kunde utnyttja lokala fördelar. En trakt,
där det finns riklig tillgång på träkol, kunde
tillgodogöra sig denna tillgång, en annan trakt på samma
siitt avfallsved eller torv. Där det finns överskott
på syre, kunde detsamma användas vid
koloxidberedningen, likaså skulle man kunna tillgodogöra
sig överskottet på väte.
Så komma vi nu till den egentliga syntesen, dvs.
omvandlingen av syntesgas i kolväten. Denna
försiggår efter följande reaktioner:
1) CO + 2 H2 = (OH„ =) + H.,0 + ca 40 kcal.
2) CO + l1/»H2 = (CH =) + H.,0 + ca 32 kcal.
3) CO + 21/» H; = (CH3 —) + H^O + ca 48 kcal.
4) CO + 3 H2 — CH, + H,0 + 60 kcal.
Reaktion 1 är huvudreaktionen. I förhållande till
densamma äro reaktionerna 2 och 3 bireaktioner.
Reaktion 4, metanbildningen, måste man så mycket
som möjligt söka att förhindra. De efter reaktion 1
bildade (CH, =)-grupperna förena sig med några
få efter reaktion 3 bildade (CH3—)-yttergrupper till
paraffiniska kolväten. Dessutom bildas olefiniska
kolväten därigenom, att efter reaktion 2 uppkomna
(CH =)-grupper infogas i kolskelettet.
Tillämpandet av lagen om massverkan och lagen
om förändring av massverkans konstant med
förändring av temperaturen på dessa
reaktionsekvationer lär oss följande:
1) Ju mindre väte syntesgasen innehåller, desto
mer olefiniska beståndsdelar innehåller slutprodukten.
Man har därför till en viss grad i sin hand att
formera antingen de paraffiniska eller de olefiniska
beståndsdelarna i slutprodukten därigenom, att man
varierar blandningsförhållandet H, :CO i syntesgasen,
önskar man utvinna bensin, så ökar man de
paraffiniska beståndsdelarna, önskar man däremot utvinna
smörjolja, så ökar man de olefiniska.
2) Reaktionen från vänster till höger borde
försiggå så mycket fullständigare, ju lägre temperatur man
använder. Men tyvärr reagera utgångsgaserna icke
med varandra vid tillräckligt låg temperatur. Därtill
behövs en katalysator, och just denna katalysator är
förfaringssättets clou.
Franz Fischer och Hans Tropsch ha lämnat ett
första meddelande om uppfinnandet av denna
katalysator den 25 november 1925. De använde en
blandning av kobolt och kromoxid som katalysator.
Leddes 1 m3 vattengas vid 270° över denna katalysator,
så erhöllos 100 g kolväten. Kontakterna, som man
nu använder, äro kobolt-mangan, kobolt-torium och
kobolt-torium-kopparblandningar, som utfällas på
kiselgur. Jämför man i tab IV utbytessiffrorna 1925
och 1935, så märker man knappast de stora
framsteg, vilka i verkligheten gjorts under denna period.
Ty det hittills vunna utbytet av 120 g/m3 är ännu
långt avlägset frän det teoretiska utbytet av 180
g/m3. Man ser att det finns möjligheter för vidare
förbättringar. De hittills gjorda bestå mindre i
stegrandet av utbytet än däri, att framställningen av en
verksam och hållbar katalysator fullkomnats.
Undvikas måste de minsta mängder zink i katalysatorn,
ty zink påskyndar den ovälkomna reaktion 4,
metan-bildningen.
Tab. IV. Kontaktverkan vid Fischer syntesen.
Ar Kontakt Utbyte gm= Tid till minskning intill 80 %
1925 Co, Cr 100 8 dagar
1935 Co, Mn, Co,’ Th, Co, Th 120 ca 60 „
Kig Kig Cu, Kig
Teoretiskt utbyte ; 180^____;
3) Vid konstant temperatur fortskrider reaktionen
under stigande tryck från vänster till höger. Man
skulle därför kunna förmoda, att det förelaktigaste
vore att använda högsta möjliga tryck vid Fischer-
Reaktionsqos
Vattenånga
[-Förbrånnlngs-kammare-]
{+Förbrånnlngs-
kammare+}
Vattengas
92
12 df.c. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
