Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iekmsk Tidskrift
T ah. /X. Uppskattning av världens bergoljereserver
i millioner ton.
Land Fastställda förråd Produktion 1932 Beräknad
livslängd från 1932 i år
U. S. A......................... 1 715,0 112,0 15
S. S. S. R..................... 429,0 22,0 20
Irak................................ 357.0 0.1 —
Persien ....................... 314,0 6.0 52
Venezuela .................... 286,0 17,0 17
Nederl. Ostindien........ 143,0 5,0 29
Rumänien .................... 71,0 7,0 10
Columbia ................... 57,0 2,0 29
Mexico............................ 43,0 4,0 11
Indien............................ 14,0 1,2 12
Peru................................ 14,0 1,6 !)
Argentina .................... 14,0 2,0 7
Trinidad........................ 13,0 1,5 9
Polen ............................ 7,0 0,6 12
Japan ........................... 6,o 0,3 20
Saravak ........................ 4,3 0,3 14
Kanada ........................ 1.4 0,1 14
Egypten........................ 1,4 0,2 7
Tyskland .................... 1,4 0.2 7
Ecuador ........................ 1,4 0,2 7
Frankrike .................... 0,7 0,07 10
Andra länder ............ M 0,1 2
Summa 3 495,0 183,37 Medeltal 19
egeu bensinbasis fordra, blott en obetydlig roll. Man
kan invända, att en 25 OüU ton-fabrik endast kan täcka
6 % av landets behov, en löjligt liten del och
fullkomligt otillräcklig för att göra landet oberoende.
Det medges utan vidare. Men blott det faktum, att
det finns en anläggning i landet, som i oavbruten drift
och i storteknisk skala producerar bensin och
smörjolja, kommer att visa sig vara av utslagsgivande
betydelse. Ty de erfarenheter man där vunnit, kan
man vid varje tidpunkt använda sig av för byggandet
och igångsättandet av nya anläggningar allt efter
behov. Tager man först i sista stund upp sådana
väldiga problem, så är det redan för sent. Det tager
flera år att övervinna barnsjukdomarna även för
nyfödda storindustrier och att utbilda en tränad ocli
pålitlig arbetarstam. Jag vågar kanske giva ett
belysande exempel ur min egen erfarenhet.
Den första ammoniaksyntesfabriken i Tyskland
sattes upp år 1911. Därigenom kunde landet vid
krigsutbrottet 1914 genom skyndsamt uppförande av
nya anläggningar göra sig oberoende av importen. —
De grundläggande patenten för kautschuksyntesen
togos redan år 1909. Av fruktan för de betungande
kostnaderna drog man sig för att tillämpa förfarandet
i storteknisk skala. Detta var orsaken till att det
inte lyckades att inom landet producera behövliga
kvantiteter, när under krigets lopp kautschukbristen
blev allt kännbarare och kännbarare.
Ännu en annan sida, som är att beakta, är den
nationalekonomiska. Om man betalar 11,5 öre per kg
bensin i frihamnen, så går hela denna summa, dvs.
vid en årsförbrukning av 1/2 million ton (vilket
ungefär motsvarar Sveriges behov i nuvarande stund)
i runt tal 60000 000 kr. årligen till utlandet.
Framställer man däremot bensinen inom det egna landet,
så stannar ungefär 90 % av denna summa, dvs. över
50 000 000 kr., i landet. Den passiva
handelsbalansen minskas sålunda årligen med denna summa. Och
därvid tages icke råvaror och arbetskraft i anspråk,
som bättre kunna användas för annat ändamål.
Landet äger självt i överflöd alla de råvaror och
energikällor, som komma i fråga för bensinframställning.
Om icke ett storindustriellt företag sättes i gång, som
kan upptaga dessa tillgångar, så gå de helt enkelt
förlorade. Världsläget tvingar, att vid grundandet
av en storindustri i görligaste mån upptaga
produktionen av sådana varor, som landet självt kan
konsumera även vid djupaste lågkonjunktur. Till sådana
produkter höra just bensin och smörjolja.
Beträffande träkol ligger saken på följande sätt.
Före tillbakagången i järnverkens förbrukning av
träkol omkr. 1913, hade Sverige en produktion av
träkol, som var så stor, att den skulle kunnat räcka till
en produktion av cirka 1/i million ton syntetisk
bensin, hälften av den bensin, som nu importeras. Skulle
landet upptaga bensinframställning, så kommer det
gamla kolaryrket att blomstra upp på nytt. Den kemi-
c
o
S
o
p
cn
p
Fig. 8. Bergius- ocli Fischersyntesens tekniska utveckling.
Mill. t.
Kol
1900
Mill.t.
Bergolja
1940
ÄR 1900 1910 1920 1930 1940
Fig. 7. Världsproduktion av kol och olja schematiserad.
96
12 df.c. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
