Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska storindustrien är ju i allmänhet ingen industri,
som är ägnad att giva rikliga arbetstillfällen.
Karakteristiskt för densamma är. att den skaffar större
varumängder eller varor av högre värden per arbetare
än de flesta andra industrier. Detta gäller däremot
icke för den för bensinsyntesen behövliga kolningen.
Den försiggår i kolmilor, vitt spridda i skogarna, långt
från själva fabrikerna. Tusentals arbetare och
bönder skulle kunna beredas arbetsförtjänst under
vintermånaderna genom kolning och transport av de
färdiga träkolen. Med planmässig förläggning av
fabrikerna kunde man skaffa arbetstillfälle i stora och
kanske hittills sämst lottade delar av landet. Det
är just den mest beaktansvärda synpunkten på
frågan om upptagande av syntetisk bensinfabrikation,
att största delen av kostnaderna för
bensintillverkningen går till förskaffande av arbetstillfällen och
sålunda kommer skogsarbetare och kolare tillgodo.
Ovannämnda kostnader äro beräknade för det fall,
att alla anläggningar måste uppföras från grunden.
Har man möjlighet att aptera redan för handen
varande fabriker, så minskas naturligtvis bensinpriset i
motsvarande mån. Chansen att kunna använda
förefintliga verk skulle enligt min mening vara störst
vid en uppdelning av syntesgasfabrikationen i flera
anläggningar, som förut föreslagits. Härvid hade man
tillfälle att tillvarataga här och där vid andra
fabriker alstrade och hittills ej fullt utnyttjade stora
mängder av väte och syre. Vidare skulle man kunna
upptaga krackningen av råoljan i redan förefintliga
krackanläggningar. Genom sådana åtgärder minskas
icke endast priset för syntetisk bensin, utan
nedsättas även anläggningskostnaderna. En stor del av de
svårigheter, som stå i vägen för upptagandet av
bensinsyntesen. kunde man därigenom se undanröjda.
Till slut vill jag belysa två frågor, över vilka man
måste skaffa sig full klarhet, innan man griper sig
an med ett så stort problem som Fischers
bensinsyntes.
1) Vilken betydelse ha i nuvarande stund flytande
bränslen jämförda med fasta, och vilken betydelse
komma de att få inom överskådlig tid?
2) Känner man hittills ett billigare förfaringssätt
än Fiscliersyntesen, och har man någon hållpunkt för
antagandet, att ett sådant förfaringssätt inom kort
kan uppfinnas?
För att få svar på den första frågan behöva vi
endast hänvisa till fig. 7, som återger en starkt
schematiserad framställning av världsproduktionen av kol
och bergolja från århundradets början. Det råder väl
intet tvivel om, att de flytande bränslenas betydelse
i jämförelse med de fastas är i ständigt stigande.
Vid besvarandet av den andra frågan måste jag
belt kort återkomma till vad jag i början av mitt
föredrag sagt. Vi hava för närvarande att välja på två
processer för bensinsyntes i Sverige, nämligen Franz
Fischers lågtrycks- och Hilding Bergströms
högtrycks-förfarande. Att ännu en tredje möjlighet
inom rimlig tid kunde tillkomma, är knappast att
vänta. En jämförelse mellan Fischer- och
Bergström-förfarandena kan jag icke göra, då det senare
är mig obekant. En sådan blir över huvud taget
möjlig först när flera års driftsresultat föreligga även
för detta förfarande. Vad man redan i dag kan
jämföra, är utvecklingen av högtrycks- och lågtrycks-
anläggningar. Den kunna vi iakttaga på fig. 8 med
Bergiussyntesen som exempel på en
högtrycksprocess. De större tekniska svårigheter, med vilka ett
högtrycksförfarande har att kämpa, äro orsaken till
dess i förhållande till en lågtrycksprocess
långsamma utveckling. Bakom Bergiussyntesen låg
redan en 14-årig teknisk erfarenhet, innan den första
Fischer-fabriken uppfördes. Men redan efter två år
hade Fiscliersyntesen uppnått 2/3 av
Bergiussynte-sens årsproduktion. Givetvis har den gynnsamma
världskonjunkturen spelat med i Fischerförfarandets
överraskande framgång. Men det enklare
arbetssättet och det tillfredsställande driftsresultatet äro
likväl de utslagsgivande orsakerna till Fischersyntesens
hastiga uppsving.
Diskussion:
Kommerserådet A. F. Enström önskade fà
upplysning angående kapitalbehovet vid anläggningar av det
slag föredragshållaren förordat. Professor Riesenfeld
svarade att normal kostnad för en fabrik med en
tillverkning av 25 000 ton bensin per år torde kräva ett
anläggningskapital av 15 000 000 kr. Docent E. Norlin
sporde föredragshållaren huruvida frågan om
syntesgasernas sammansättning, särskilt angående
kvävehalt, spelade någon större roll i processen, vartill
denne genmälde att det vore fullkomligt likgiltigt om
gaserna hölle 10—20 % kväve, enär kväve ej är
något katalysatorgift i detta fall. En normal
sammansättning är 60 % H2, 30 % CO och 10 % N2.
Professor li. Holmberg önskade till
föredragshållaren framföra ett tack för det synnerligen
intressanta föredraget. På talarens institution hade man
alltifrån det att någonting blivit känt om
Fischer-syntesen med största intresse följt dennas utveckling.
Bl. a. hade det genom anslag från IVA varit möjligt
att verkställa en undersökning, men man blev snart
på det klara med att forskningarna krävde så stora
resurser, att man måste avvakta sakens vidare
utveckling i Tyskland. Utvecklingen där hade gått
förvånande hastigt, och sådana resultat föreligga nu, att
talaren icke tvekade att för sin del uttala den
uppfattningen, att vi här i landet i avseende på inhemsk
bensintillverkning närmast böra reflektera på
Fischer-syntesen med användning av träkol som
utgångsmaterial. I detta sammanhang önskade talaren fråga
professor Riesenfeld om någon skillnad i avseende på
materialets användbarhet förefunnes mellan i mila
framställt träkol och ugnskolade kol. Även hade
talaren hört sägas, att sprit ej vore populärt såsom
motorbränsle i Tyskland och önskade fråga huru
därmed i verkligheten förhöll sig. På dessa frågor
svarade professor Riesenfeld att orsaken varför han i
sitt föredrag särskilt framhållit milkolet, endast
berodde på att om man skulle kalkylera med
ugnskolning, så tillkommer ju kostnaderna för dessa
anläggningar till de tidigare nämnda 15 000 000 kr. För
att hålla kostnaden så låg som möjligt hade talaren
därför i första hand räknat med användning av milat
kol, vilket ju även skulle medföra stora fördelar för
små skogsägare och möjligen medföra en
skogskolningens renässans. Beträffande frågan angående
spritens användning i Tyskland, så är det ju sä, att sprit
enligt myndigheternas förordning måste tillsättas ali
bensin, vilket f. ö. går utmärkt. Användningen av
sprit som automobilbränsle ökas därför mer och mer i
Tyskland. Däremot ställde sig talaren mycket
skeptisk rörande möjligheterna för användning av sprit i
flygmotorer, vilka kräva ett sä energirikt bränsle som
möjligt.
12 dkc. 193ß
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
