Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Professor E. Hägglund önskade framställa några
anmärkningar mot uppgifterna beträffande
räntabiliteten för Fischermetoden i jämförelse ined
Bergius-processen. Enligt nyligen vid Essener Energietagung
lämnade uppgifter, fordras för framställning av 1 ton
"Treibstoff" vid Fischersyntesen 4—5 ton koks.
Som jämförelse kan nämnas att Bergiusprocessen i
motsvarande fall kräver 3—3,5 ton kol. Talaren
ansåg även att tillverkningskostnaderna voro höga
vid Fischerprocessen. Vid Leuna är
tillverkningskostnaden per liter bensin framställd enligt
Bergius-metoden 23 pfg. När föredragshållaren pekar pä
fördelen med små anläggningar, bör likväl
ihågkommas, att en anläggning i stor skala alltid kan
arbeta mera räntabelt än flera småanläggningar.
Fischerprocessen arbetar bra med avfallsgaser ur
koks eller överhuvudtaget över allt där man har
tillgäng till billigt kol. Det har bl. a. såsom ett pius för
Fischermetoden framhållits, att Japan förvärvat
licensrätten för denna process för Manchukuo. Härmed
förhåller sig emellertid helt enkelt så, att
Bergius-intressenterna icke lämnade någon licens till Japan
för sin process. Talaren önskade även understryka,
att spritframställning enligt hans mening vore en
bättre väg att gå än syntetisering av bensin här i
landet, ty man kommer till priser, som äro avgjort
förmånligare. I Italien, vilket land i råvaruhänseende
i viss mån ligger till på samma sätt som Sverige,
har man fått goda resultat med användning av sprit
innehållande vissa tillsatser av lättkokande
beståndsdelar, enligt vad talaren nyligen erfarit.
Civilingenjör F. H. Stenhagen bekräftade professor
Hägglunds uppgifter rörande det nyligen i Italien
lanserade nya motorbränslet. Uppgifter om detta ha
nyligen stått att läsa i Automobiltechnische Zeitschrift
och ett referat därav kommer att återges i Teknisk
tidskrift. Av tillgängliga uppgifter synes som om
bränslet framställdes genom katalytisk oxidation av
alkohol, så att i normala fall en alkohol-eterblandning
med ungefär 26 % eter erhölles, möjligen även med
några fä c/c estrar e. d. Körprov med detta bränsle
ha visat synnerligen goda resultat, men talaren ansåg
det skäl att avvakta närmare uppgifter även rörande
bränslets lagringsegenskaper (stabilitet mot
förhartsning m. m.), korrosionsverkan i motor etc. Dylika
eterblandade alkoholbränslen äro sedan länge kända,
men deras användning har i regel ej lämnat
tillfredsställande resultat. Dessutom önskade talaren särskilt
betona, att ett baserande av den inhemska
bränsletillverkningen på sprit skulle innebära nödvändigheten,
att övergå till tor dylika bränslen speciellt
konstruerade motorer för erhållande av bästa möjliga
verkningsgrad. Ur försvarsberedskapssynpunkt är det
givetvis lämpligare att använda ett bränsle, som är
användbart i redan nu brukliga motortyper. Docent
Norlin ville särskilt betona att bensin äger ungefär
dubbla energimängden mot sprit. Spritens värde
såsom tillsats i motorbränslen av bensintyp beror på
dess förmåga att motverka knackning. Att helt
ersätta bensin med sprit torde knappast vara möjligt.
Idealbränslet utgöres av en blandning av bensin och
sprit.
Professor Riesenfeld önskade replikera professor
Hägglund i avseende pä dennes jämförelse mellan
Fischer- och Bergiusmetoderna. Beträffande priset,
sä är det alldeles riktigt att Bergiusbensin i Leuna
kostar 23 pfg/lit. Fischerbensin kostar emellertid
också mellan 20 och 25 pfg/lit. I Tyskland
förefinnes därför ingen skillnad mellan de bägge
processerna i detta hänseende. Däremot råder stor
skillnad i avseende på anläggningskostnad. För
Bergius-metoden är den årliga minimisiffran 100 000 ton för
ekonomisk drift. Motsvarande siffra för
Fischerprocessen är 25 000 ton, och kapitalbehovet är omkring
6 gånger sä stort för en Bergiusanläggning som för
en Fischeranläggning. Räknar man sålunda med
15 000 000 kr. för den minsta Fischeranläggning som
vore ekonomiskt lönande här i landet, sä blir
motsvarande siffra för en högtrycksanläggning enligt Bergius’
process omkring 90 000 000 kr. Enär sprit innehåller
knappa hälften den energimängd som motsvarande
kvantitet bensin har, så följer att en flygmaskin, som
drives med sprit endast får omkring hälften så stor
aktionsradie söm en bensindriven maskin. Detta är
ofta av avgörande betydelse när det gäller militär
flygning.
Kommerserådet Enström framhöll det ofruktbara i
att diskutera räntabilitetsfrägor i detta sammanhang,
ty det gäller ju i dessa fall icke vanliga förhållanden.
Kopplar man bort alla s. k. nationalekonomiska
problem och klargör för sig, att det hela är ett
försvars-beredskapsproblem, så förenklas frågeställningen
högst väsentligt. Vi måste ha bensin och därför är
det av intresse att undersöka om Fischerprocessen är
en framkomlig väg. Att hoppas pä någon hjälp mot
arbetslöshet och dylikt genom användning av den ena
eller andra metoden är utan betydelse, ty vid ett
krigstillfälle behövas alla armar och någon
arbetslöshet finns helt enkelt icke. I detta sammanhang
önskade talaren framhålla betydelsen av att
djupborrningar snarast möjligt företoges i Skåne för att
undersöka förekomsten av olja och salt. Detta
problem ansåg talaren mera nära liggande än frågan om
syntetisk bensintillverkning.
Civilingenjör N. E. Frykberg frågade huru långt
man kommit i avseende pä framställning av tjocka
smörjoljor på syntetisk väg. Denna fråga är
nämligen av största betydelse för flygmotordrift.
Professor Riesenfeld upplyste om att problemet befinner sig
under bearbetning och att man visserligen kan
framställa tämligen tjocka kvaliteter, men att det ännu
förefinnes vissa svårigheter att få fram de mest
hög-viskösa sorterna.
Professor H. Nilsson-Ehle betonade att frågan om
råvarupriset, som redan betyder mycket i Tyskland,
blir hart när av dominerande betydelse för Sverige.
En viktig sak är därför att söka förbilliga råvaran,
vilket också är möjligt genom att höja
skogsavkastningen. I Amerika odlar man redan nu tall med en
omloppstid av 7 är, och talaren var övertygad om att
även här i Sverige genom systematiska
undersökningar det skulle bliva möjligt att öka den
nuvarande avkastningen med 200 % eller mera.
Härigenom löste sig transportproblemet så att säga av sig
självt, därigenom att fabrikerna kunde odla sin skog i
den närmaste omgivningen. Professor Holmberg
underströk den siste talarens yttrande och framhöll att
jämte järnet och stenkolet vi nu även kunna räkna med
träet som en maktfaktor. Världsmarknadspriset pä
bensin är säkert ett annat om 20 år än i dag och det
vore då bra att redan ha en metod utexperimenterad
för bensinframställning ur trä. Utarbetandet av alla
detaljer i en ny fabrikation och upptränande av en
pålitlig arbetspersonal kräver rundlig tid. Vill man
därför ha ett försvarsredskap till sitt förfogande måste
man börja i tid med arbetet härpå. Professor
Nilsson-Ehle framhöll särskilt den storbladiga aspen såsom en
lämplig träsort. Mänga olika vägar finnas f. ö. inom
växtförädlingen för att höja avkastningen, bl. a. har
man genom en ökning av kromosomtalet i cellkärnan
vunnit fenomenala resultat. Talaren hoppades, att
statsmakterna icke skulle förbise den stora betydelse
som växtforskningen äger för lösandet av många
problem som stå på dagordningen. F. H. 8.
98
12 dec. 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
