Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Fig. 1. Atlas Diesels nya vagnmotor med direktkopplad Asea generator.
terandet av lämpliga dieselmotorer, som således
skulle uppfylla de anspråk, som kunna väntas
föreligga under de närmaste åren. Detta försiggick
under loppet av år 1933, och en helt svensk
konstruktion föreligger nu utexperimenterad och färdig
för tillverkning i större skala.
Innan en beskrivning av motorn lämnas, torde
några ord vara på sin plats beträffande fordringarna
på lämpliga maskiner jämte de skäl, som föranledde
den slutgiltiga konstruktionen. Det bör då först
framhållas, att maskinen i första hand skulle
konstrueras för dieselelektrisk drift, vilket från
motorteknisk synpunkt ansågs innebära en del
förenklingar, men senare visade sig även medföra flera
svårlösta problem. Samarbete etablerades mellan
A.-b. Atlas Diesel och Asea, och flera av
önskemålen få därför ses mot bakgrunden av, att
dieselelektrisk drift avsetts. För att vinna ökat
utrymme i vagnskorgen samt för att befria
passagerarna från generande skakningar beslöts det, att
dieselgeneratorn skulle placeras i boggien, en
anordning som redan förut kommit till utförande i
utlandet. För att vidare möjliggöra placering av
elektriska drivmotorer å båda boggieaxlarna framfördes
önskemålet, att motorn med direktkopplad generator
skulle kunna placeras tvärs i boggien. Aggregatets
totala längd blev härigenom fastställd med hänsyn
till den tillåtna vagnsbredden. Högt varvtal ansågs
givetvis önskvärt på grund av direktkoppling till
elektrisk generator, varvid dock en begränsning till
1 800 varv/min. ansågs rådlig, dels med hänsyn till
att vid högre varvtal kommuteringssvårigheter kunde
befaras, dels för att tillförsäkra högt ställda
fordringar på driftsäkerhet. Ehuru maskineriet avsetts
att inmonteras i boggien, ansågs det dock önskvärt
att om möjligt en fullständig utbalansering av samt-
liga rörliga delar skulle göras. Detta har nämligen
en ej ringa betydelse, sett i samband med att
maskineriet, då vagnen är i trafik, ständigt skall vara
i gång, således även vid kortare uppehåll på
stationerna, då ju även de svagaste vibrationer bliva
märkbara. En möjligast tyst gång var även
önskvärd, ett önskemål som givetvis var svårt att
uppfylla, särskilt i samband med fordringarna på låg
maskinvikt och användandet av ett relativt högt
varvtal. Man måste därför nöja sig med att
åstadkomma en något så när tyst gång, då vagnen står
stilla, dvs. på stationerna, samt se till, att under full
fart motorbullret ej överröstar de ljud, som uppstå
vid vagnens rörelse. Ett annat önskemål av stor
betydelse var, att trots fordringarna på lätt
konstruktion densamma skulle vara kraftig, ej endast
ur driftsäkerhetssynpunkt utan även för att
möjliggöra en livslängd, som i någon mån motsvarar, vad
järnvägsteknici hittills varit vana vid. Motorer av
den art, som användes för t. e. bilar, hava ej visat
sig motsvara önskemålen, då dessa ej äro
dimensionerade för den intensiva drift och höga
medelbelastning, som numera fordras vid järnvägsdrift.
Vid den preliminära behandlingen av motorfrågan
blev det nödvändigt att bestämma sig för vilket
system, som skulle visa sig lämpligast, 2-takt eller
4-takt. Praktiskt taget hava alla de firmor, som
upptagit vagnmotortillverkningen på sina program, gått
in för 4-taktsystemet, säkerligen i mycket stor
utsträckning därför, att 2-taktsystemet hittills ej i
fråga om medelstora och större enheter konstruerats
för höga varvtal, vartill ett av de mest bidragande
skälen varit, att 2-taktsystemet av kända skäl ej
lämpar sig vid förgasarmotorer, då bränsleekonomien
är av betydelse. Här är ej platsen att orda om 2-takt
versus 4-takt, vare det nog sagt. att 2-taktmotorn
15 febr. 1936
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
