Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
möjliga utsträckning hållas igång. Hans tid åtgår
därför dels till att sätta maskinerna igång, då de av
någon orsak stannat, och dels till att övervaka dem,
när samtliga äro igång. Igångsättning av maskiner
som stannat med därmed sammanhängande arbeten
beteckna vi som effektiv arbetstid och övervakandet,
när samtliga gå, beteckna vi som passning. Under
passningen kan arbetaren även utföra annat arbete
såsom smörjning, putsning, materialtransport etc.
Fig. 3.
Den effektiva arbetstiden består sålunda av en
serie "arbetstidsperioder", en för varje maskin tids
period. Tidsutdräkten av varje arbetstidsperiod
bestämmes av ett med stopporsaken och arbetarens
skicklighet förknippat orsakssammanhang. Mäta vi
tiden på ett mycket stort antal dylika
arbetstidsperioder, kunna vi beräkna den genomsnittliga arbetstiden
för 100 maskintidsperioder, som vi beteckna E.
Då flera maskiner betjänas av en arbetare kan det
inträffa, att en eller flera måste vänta på betjäning,
enär arbetaren kan vara upptagen med en annan
maskin. För varje maskins totaltid T erhålles således,
om V betecknar väntetid för 100 maskintidsperioder:
T = M+E-\-V................ (2)
. Om vi i ett visst ögonblick tänka oss 100 maskiner
vara igång, hava dessa efter m1 min. en sammanlagd
maskintid av:
100
xl ?»! -f-J’m dx,
Xi
(den streckade ytan i fig. 1).
Den genomsnittliga maskintiden per maskin är
således efter m, min.:
1 100
Ml = 100 (ximi+5mdx).......... (3)
Om nu m1 är den tid, som arbetaren är sysselsatt
vid («—1) maskiner, erhålles:
E
m1 = (n — 1)
100
(4)
Den tid, som den w.te maskinen måste vänta,
då i genomsnitt:
100
V1
= 100
m dx.
Xl
Då alla maskiner i genomsnitt måste vänta lika
länge, blir väntetiden per 100 maskintidsperioder:
100
mdx. (5)
F=100F1 = £(,-l)(l- ^ )_J
Xl
xv erhålles ur m = f (x) för m = m, (fig. 1). ... (6)
För verkningsgraden gäller:
M M
V T M + E + V’
(7)
50
Lösningen av problemet att beräkna r/ som
funktion av n förutsätter således kännedom om
funktionen m = f{x) och E. Denna kännedom kan erhållas
genom tidsstudering av arbetsprocessen med
avseende å såväl maskintids- som arbetstidsperioderna. Det
är emellertid möjligt att komma ett steg närmare en
allmän lösning av problemet, om vi göra det
förenklande antagandet, att funktionen in = f(x) utgöres av
en rät linje. Tvenne fall äro härvid tänkbara näm
ligen:
Fall I. Linjen är icke parallell med avaxeln och
Fall II. „ „ parallell med «-axeln.
Fall I. Linjens ekv. kan i detta fall skrivas (fig. 2):
m = m„(l—r|0)................ (8)
M = 50 m0...................... (9)
A i mi
f = (w-1)24M...........(10)
Genom insättning av ekv. (10) i ekv. (2) erhålles:
T -AEM \-(n—V†FJ
4 M ....... ’ ’
_ 4 M2 o
n ~ (n— l)2 E* -f- 4 M2 -f- 4 EM.......^ ^
Vi sätta:
M
"- E...................... <18>
4 fi2
r’ = (w_Tf+ 4 fi2 + 4 n (12 3)
Den verkningsgrad, som erhålles för n — 1
beteckna vid med rjv
Vl = /7+ i...................
T =________ (12 b)
Ovanstående formler gälla endast för m1<m0 dvs.
n < * + 7)1 = 2u + 1.......... (15)
— 1—rji
För m1 > m0 erhålles:
,, M
= 100’
V = (n—l)E—M,
T = nE,
rl=fl=\Vl ............. (16)
’ n n 1 — Tji
Vi hava alltså erhållit tj som funktion av
förhållandet mellan maskin- och arbetstidsperiodernas längd fi
(ekv. 12 a) eller den verkningsgrad rjv som uppnås,
då varje arbetare endast sköter en maskin (ekv. 12 b).
Dessutom är r] en funktion av n.
För arbetarens tid gäller, att den sammansättes av
effektiv arbetstid och passning. Om vi med I beteckna
den bråkdel av totaltiden T, som utgöres av
passning, erhålles:
21 mars 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
