- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Mekanik /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik

Fig. 4. SkiLrtryck. Fig. B. Whitakerring. Fig. 7. Falsk egg.

20 JUNI 1936 71

ytans utseende. Denna beror väsentligen på materialets
draghållfasthet, skärhastighet, materialets täthet
(brottytans utseende) och bearbetningstemperatur.

Vid spånbildningen intränger skärverktygets egg i
arbetsmaterialet varvid en remna uppkommer. En
sådan remna uppstår oupphörligt allteftersom
materialet framför skäreggen sammantryckes och
deformeras. För bearbetning av de sprödare materialen
användes skärverktyg med trubbig eggvinkel varför någon
egentlig skärning ej kan sägas ifrågakomma, utan
spån-avskiljningen sker genom bortrivning eller
bortspräng-ning av material. Förutom materialets egen sprödhet,
bidrager detta till att den fallande spånen består av
korta, avhuggna smådelar. För bearbetning av de
segare materialen kan skärverktyg med relativt spetsig
eggvinkel användas, och dessutom inställes
skärverktyget med andra vinklar i förhållande till arbetsstycket
än i förra fallet, varigenom materialavskiljningen får
mera skärande karaktär. Då materialet dessutom har
seg struktur består det fallande materialet av
sammanhängande, spiralformiga spånor. Men även här skulle
det uppstående spånelementet klippas av om icke
skäreggen oupphörligen stötte på nytt motstånd varvid nya
spånelement uppluckras, sammanpressas och avskiljas
från arbetsstycket. För bedömning av skärningens
fortgång iakttages spånbildningen. Denna är beroende av
flera faktorer såsom det bearbetade materialet,
verktygets vinklar, kylningen m. m.

Det är icke fullständigt klarlagt om skärspetsens
av-nötning är en följd av ren nötningsverkan eller av den
värmeutveckling, som uppstår under spånbildningen
mellan spån och verktyg, samt mellan verktyg och
arbetsstycke. Spånen får ju alltid en viss hårdhet, dels
på grund av de däri befintliga karbiderna och dels
genom den kallbearbetning för vilka de äro utsatta,
varför en viss nötning alltid förekommer. Den uppträdande
skärtemperaturen ligger visserligen alltid under den
temperatur vid vilken ett härdat skärstål förlorar sin
hårdhet. Då den emellertid uppträder under hela
skärtiden måste den dock så småningom utlöpa stålet, och
sålunda betraktas som huvudorsaken till skärspetsens
avnötning.

Den bearbetade ytans utseende spelar ofta stor roll,
speciellt i sådana fall där efterarbetning av densamma
genom slipning eller dylikt icke skall ske. Ofta väljes
materialets struktur och sammansättning lämpligt
härför. Huvudsakligast bestämmes emellertid den
bearbetade ytans utseende av skärhastighet och matning. I
vilken mån enbart skärhastigheten inverkar framgår av
ett enkelt svarvförsök medelst plansvarvning av en yta
varest varvantalet är konstant under
svarvningen, varigenom
skärhastigheten automatiskt ändras. Vid en
bestämd skärhastighet uppstår en
bestämd, glatt snittyta medan utanför

denna, där skärhastigheten är större och innanför, där
den är mindre, ytan blir grövre, Whitaker-ring, fig. 6.
Ett dylikt försök kan giva en utgångspunkt för vilken
skärhastighet, som bör väljas för erhållande av god
snittyta. Man kan sålunda med enkla medel röna
inflytande på ytans utseende varför enbart denna icke är
utslagsgivande för bearbetbarheten.

Fig. 5. Skärhastighetens förhållande till Brinellhårdheten.

Senaste tidens forskningar påvisar att vid svarvning
under vissa förhållanden avsätter sig material å det
skärande verktygets spets, fig. 7. Denna avsättning,
som benämnes falsk egg, uppstår lättast vid skärning
av mjuka och sega material samt då låg skärhastighet
användes, och uppkommer genom pådegning eller
fastsvetsning av material å spetsen, orsakad av den torra
friktion, som uppstår mellan arbetsstycke och skärstål
i spånets inre delar, vilka äro utsatta för hög
kompression samtidigt som de ej fritt kunna flyta ut längs
verktygets skäryta. Visserligen skonar denna falska
egg skärspetsen i viss mån, men då dess yta är
synnerligen grov erhåller man i stället en grov och ojämn
arbetsyta. Vid högre skärhastigheter, över 70 m/min.,
anses falsk egg icke kunna uppträda, vilket förklarar
de goda arbetsytor som erhållas vid användning av de
nya hårdmetallerna (Widia, Seco) som skärverktyg. För
erhållande av glatt yta å dessa varigenom
spånavrull-ningen underlättas, bruka de poleras på ytan.
Härigenom förstoras emellertid beröringsytan mellan
skärstål och spån, varigenom falsk egg kan uppstå även
vid högre skärhastigheter än som ovan nämnts. Vid
användande av skärolja som kylmedel uppstår lättare
falsk egg än om vatten eller emulsion användes. I
senare fallet finnes ofta vid lägre
skärhastigheter en viss
tendens, att i stället erhålla en
urholkning i skärverktyget,
fig. 8.

I detta sammanhang må
anmärkas att hårdmetallens

•g i SD

lf
•ib
V? 30

lf2"
^ to

io

0

100 120 140 160 180 700 _ 220 740 260 2B0 JOO

Brlnellhàrdhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936m/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free