Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri i t
Fig. S. Urholkning.
Fig. i). Temperaturens förhållande
till skärhastigheten, med och utan
kylning.
höga skärförmåga kommer till sin rätt först vid höga
skärhastigheter. Användandet av hårdmetall är i regel
icke ekonomiskt motiverat om låg skärhastighet av en
eller annan anledning måste användas. Hårdmetallen
har sina största fördelar vid höga skärtemperaturer;
vid lägre är dess förslitning förhållandevis större. På
denna grund framkommer icke fördelen med kylning så
starkt beträffande härdmetall som ifråga om snabbstål.
Storleksordningen av inverkan av kylning vid
bearbetningen av stål framgår av fig. 9. Arbetsstycket är
här stål med 50 kg/mm- hållfasthet och kylvätskan
såpvatten. För varje olika slag av arbete bör emellertid
härför lämplig kylvätska användas. Ofta
uppmärksammas icke detta, utan orätt kylvätska kommer till
användning, icke sällan beroende på att man anser att
denna skall tjänstgöra, i första hand som smörjmedel,
vilket vanligtvis icke är riktigt. Vätskans huvudsakliga
uppgift vid maskinbearbetning är att verka såsom
kylmedel.
Uppvärmningen av verktyget åstadkommes dels av
den värme, som bildas då spånen lösslitas från
arbetsstycket samt vid dessas kallbearbetning och dels genom
den värme, som uppstår genom friktion mellan skärstål,
spän och arbetsstycke. Störst är värmeutvecklingen
Schematisk
framställning
av tryck förloppet
å stå/brSstet
\2D0 kg/mrii
Tillförsel av kylmedel.
vid stälspetsen, varför kylningen i första
hand bör upptaga denna värme. Detta
sker bäst genom tillförsel av kylmedel
utanpå spånet, fig. 8 och 10, ty då detta
ju är relativt tunt ledes avkylningen
hastigt in till skärspetsen. Redan Taylor
påvisade att tillförsel av kylmedel ovanpå
spånet har större effekt och verkar
intensivare, än om tillförseln sker mellan stålet
och den avrullande spånen. I senare
fallet blir spånen mer eller mindre kort,
varigenom en ojämn belastning erhålles å
stålspetsen, vilken därigenom hastigare
slites än om spånen avrullar i
sammanhängande spiraler.
Såsom framgår av tryckdiagrammet i
fig. 10 kan specifika trycket å vissa
punkter vid stålspetsen uppgå till 200
kg/mm-. Härav följer att någon vätska
icke kan tränga in emellan stålbröstet och
den avrullande spånen framemot spetsen,
följaktligen kan ingen smörjverkan där
erhållas. På visst avstånd från stålspetsen
avtager visserligen trycket hastigt, men där förefinnes
ej något behov av smörjverkan. Denna kommer mest
till sin rätt genom att vätskan tränger in emellan de
vid spånbildningen uppkomna lamellerna, varigenom
spånens avrullning blir smidigare och spånens inre
friktion mindre. Denna smörjverkan underlättas genom
den temperaturstegring, som uppkommer vid
bearbetningen, och som gör att vätskan blir mera lättfluten
och bättre tränger in, än i kallt tillstånd.
Då såsom framgår av det föregående icke blott
kylning utan även en viss smörjverkan i vissa fall är
fördelaktigt, gäller att välja ett efter förhållandena
avvägt kyl- eller smörjmedel. Vatten är den bästa
kylvätskan. För att förhindra härvid uppkommande
rostbildning samt för att förläna vattnet smörjande
egenskaper tillsättes mineralolja och såpa (oljeemulsioner).
Mineraloljan blandar sig icke med vatten utan att såpa
samtidigt tillsättes. För vissa arbeten tillgripes
oblandade skäroljor, vilka för många arbeten äro
emulsionerna överlägsna. Detta beror på att de förra fukta
metallen bättre, liksom även lättare rinna ned emot
verktygets skäregg, än de senare. Orsaken härtill är
dels att vattnet i emulsionen, på grund av att en genom
uppvärmningen uppkommen hinna av ånga isolerar
verktyget från vätskan, dels att kapillärkrafterna icke
förmå leda emulsionen till metallen i de mycket spetsiga
vinklar, som uppstå. Slutligen må nämnas att vid vissa
arbeten, där spånens friktion mot verktyget är särskilt
hög, denna motverkas lättare av olja än av emulsion.
Då vid ali bearbetning medelst svarvning den
grundläggande processen är avskiljande av spån från
arbetsstycket, är av största betydelse att alla i denna ingående
faktorer äro klarlagda. Fördenskull pågår f. n. i de
flesta mera betydande industriländer ett intensivt
forskningsarbete i hithörande frågor, i syfte att på ett
rationellare sätt än hittills kunna bearbeta metallerna
medelst skärande verktyg.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Edlund, E. R., Förbrfinningslära. 108 sid. med 28 fig.
Stockholm, Björk & Börjesson, 1936. Pris bund.
kr. 4: 75.
PöscHL, Theodor, Elementare Festigkeitslehrè. 218 sid.
med 156 fig. Berlin. Julius Springer, 1936. Pris
bund M. 14: 25.
72
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
