Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri i t
Fig. 1 a. Kniveggens geometriska data. b i och b ?
fasbredder-na, S sidvinkeln, K eggvinkeln och t eggtjockleken.
Fig. 1 b. Principskiss visande vinkelmätningen. I och II
beteckna eggens båda faser.
Kniveggens geometriska data äro åskådliggjorda i
fig. 1 a som till vänster schematiskt visar en
operationskniv och till höger ett tvärsnitt av densamma
i större skala. Bladets två sidor bilda vinkeln S,
sidvinkeln. I regel äro sidorna icke plana utan
skålade, varvid vinkeln S icke blir konstant längs
sidorna utan även beroende av sidornas
kröknings-radier. Sidorna avslutas av de två brynade faserna
vilka lia bredderna bl och b., och bilda vinkeln K,
eggvinkeln, t betecknar eggtjockleken, uppmätt på
avståndet ^ ~j~ – • eos — från egglinjen.
2 2
Ju större eggtjockleken t är desto större bliva
fasbredderna b1 och b2 och desto längre tid erfordras
för att vid bryningen åstadkomma faserna. Är
eggtjockleken t å andra sidan för liten, förefinnes dels
den risken att knivbladet brännes vid slipningen,
dels att det vid bryningen böjes mot brynstenen, i
vilket senare fall faserna bliva konvexa och bredare
än avsett. Härav följer att det måste finnas ett
optimalt värde på eggtjockleken.
Egg vinkeln K är utan tvivel den för eggskärpan
och slitstyrkan viktigaste faktorn. Omedelbart inses
att om eggvinkeln vore mycket stor skulle eggen
komma att skära dåligt samtidigt som förhållandevis
stor skärkraft bleve erforderlig. Vore eggvinkeln
däremot mycket liten, skulle eggen kunna vara
synnerligen vass men hastigt komma att deformeras vid
skärning, beroende på att delar av eggen lätt skulle
brytas bort eller komma att böjas åt sidorna.
Eggen skall vara utförd på så sätt, att stor
livslängd uppnås vid låg erforderlig skärkraft samtidigt
som element av eggen varken för lätt skola kunna
brytas bort eller utböjas åt sidorna. Det optimala
värdet på eggvinkeln blir därför beroende dels av
vad kniven ifråga skall användas till och dels av
stålets hårdhet, seghet och finkornighet, dvs. av dess
sammansättning och värmebehandling.
II. Metod för eggundersökning.
Vid bestämmandet av en eggs geometriska data
måste fasbredderna b1 och b2 uppmätas, något som
enklast sker medels ett mikroskop med okularskala.
Vidare måste sidvinkeln S och framför allt egg-
vinkeln K bestämmas, varefter eggtjockleken t lätt
kan beräknas. Denna vinkelmätning har erbjudit
vissa svårigheter därför att den måste utföras på
sådant sätt att eggen icke åverkas därvid. Fig. 1 b
visar principiellt hur denna fråga lösts. Ett parallellt
och avbländat ljusknippe träffar en plan glasskiva
som lutar 43°. reflekteras och fortsätter horisontellt
i riktning mot kniveggen. Kniven är därvid anbragt
i en speciell apparat, i
vilken kniven lätt kan
inställas så, att eggen
kan vridas runt en
axel genom punkten O
samtidigt som
vrid-ningens storlek är
av-läsbar på en
gradskala. Siffrorna I och
II beteckna de två
brynade faserna. När
fasen I står vertikalt
kommer ljusstrålen att
reflekteras in i
okularet till vänster, genom vilket en förstorad bild av fasen
då erhålles. I ett visst läge a—a börjar fasen synas, i
läget b—b har den sin maximala ljusstyrka och i
läget c—c försvinner den. Härefter vrides kniven
tills fasen II i stället kommer att reflektera ljuset på
samma sätt. Genom avläsning på den nämnda
gradskalan erhålles värdet på eggvinkeln (eller
sidvinkeln i godtycklig punkt) med en noggrannhet av
± 1°. En dylik vinkelmätning i ett antal punkter
längs en knivegg tager föga tid och skadar givetvis
inte eggen på minsta sätt. — Fig. 2 a och b
exemplifierar vinkelmätningen. Överst synes fasen ljus
och sidan nästan mörk, nederst synes sidan ljus och
fasen nästan mörk. Genom ytterligare en obetydlig
vridning skulle sidan resp. fasen helt försvinna. Å
bilderna synes vidare att fasens vänstra och högra
Fig. 3. Egg med stort jack. fotograferad på olika sätt. a.
Eggprofilen i påfallande ljus. — Begränsningslinjen är diffus, b.
Samma eggprofil i lämplig belysning, c. Kniven lutad 30°. d.
Kniven lutad 60°. e. Kniven lutad 90°, egglinjen. 600 ggr.
Fig. 2. Vinkelmätning, a. Knivens fas
ljus och sida nästan mörk. b. Sidan
ljus och fasen nästan mörk.
74
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
