Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 19. Statisk dragpåkänning,
34,6 kg/mm’.
känningar inom ett ofarligt spänningsintervall
inträder ingen ytterligare förändring av strukturen. Inom
ett farligt spänningsintervall förstöres åtminstone en
del av kristallstrnkturen. Detta visas av fig. 25, som
motsvarar provstav 7A6, avlastad till —3,1 kg/mm2.
Ökas spänningsintervallet ytterligare, så ökas
omfattningen av strukturförstörelsen.
För att studera de fortskridande förändringarna
under ett enskilt prov togs bilder av provstav 7A12
(fig. 13) efter 1, 103, 104. 105, 10° och 3,846 • 10° antal
avlastningar. Efter 103 avlastningar (fig. 26) synas
obetydliga förändringar och åtskilliga korn voro ännu
icke uppdelade, då ringen alltjämt uppvisade luckor.
Redan vid 104 (fig. 27) är bilden avsevärt förändrad
och efter brott vid 3,846 • 10° (fig. 28) är ringen
kontinuerligt sammanhängande. Fullständig uppdelning
har då ägt rum i så gott som var enda kristall.
Resultatens allmänna innebörd.
A. Strukturtillstånd.
Vilken typ av påkänning som än använts —
vridning, dragning eller tryck, statiskt eller i form av
utmattning — har den åstadkommit en mer eller mindre
långtgående förstörelse av strukturen, så att kristaller
kommit att förefinnas i ett eller flera av följanda tre
tillstånd:
a) Felfritt kristallkorn med skarp röntgenfläck.
Storleksordning 10—2 cm.
b) Korn uppdelat i fragment, vilkas orienteringar
avvika max. 2° från varandra. Kornet ger en längs
ringen avlång röntgenfläck (eng. "dislocated grain").
c) Korn uppdelat i talrika, mycket små
kristall-fragment, som tillsammans ge en röntgenbild i form
av en skarp linje av större utsträckning längs ringen
än den avlånga röntgenfläcken enligt b) har. Stor
variation i orientering. Fragmentens storleksordning
är 10—4 à 10—5 cm. En svans bildad av sådana
reflexer och ansluten till en stark röntgenfläck enligt
b) antyder, att små fragment av mycket varierande
orientering bildats samtidigt som kornet uppdelats
enligt b), troligen vid dess gränser.
B. Successiva förändringar under statisk belastning
till brott.
a) Inom elastiska området: ingen förändring av
felfria korn.
b) Mellan elasticitetsgränsen och sträckgränsen:
några få felfria korn uppdelas, varvid bildas fragment
enligt ovan b) och enligt c) i ringa mängd.
c) Över sträckgränsen: varje felfritt korn har
uppdelats enligt b) och c), varvid fragmenten enligt c)
till en början, fastän talrika, intaga liten volym men
allteftersom spänningen stiger, tilltaga i mängd.
d) Vid brott: metallen består enbart av godtyckligt
orienterade små fragment. På detta stadium
breddas diffraktionsringen, vilket troligen innebär
distor-tion av själva atomgittret. Brott inträder sannolikt
då en viss kritisk distortion är nådd.
C. Successiva förändringar vid utmattning.
Två spänningsvärden ha väsentlig betydelse, 1)
maximispänningen under perioden och 2)
spänningsintervallet, dvs. det område inom vilket spänningen
varierar under en belastningsperiod. Vid första
påläggandet av maximispänningen inträder en viss
stiukturförstörelse, som kan variera från noll och upp
till en godtycklig grad, sådan denna beskrivits under
v x
, jj v j . AJ
Fig. 23. Provstav 7A16,
alternerande dragning och tryck. 19,7
kg/mm2 (vid
utmattnings-sprickan).
Fig. 24. Provstav 7A10,
pulserande avlastningar 31,5/ — 0,8
kg/mm2 (obruten efter 107
avlastningar).
Fig. 2-5. Provstav 7A6,
pulserande avlastningar 31,5/—3,1 kg mmJ
(bruten efter 0,44 x 10"5
avlastningar).
Fig. 26. Provstav 7A12,
pulserande avlastningar 31,5/ — 3,1
kg/mm2 (efter 103 avlastningar).
15 aug. 1936
Fig. 20. Statisk dragpåkänning,
42,8 kg/mm2 (brott).
Fig. 21. Provstav 7A18,
alternerande dragning och tryck. 19
kg/mm2.
Fig. 22. Provstav 7A16,
alternerande dragning och tryck, 19,7
kg/mm’ (mittsektion).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
