Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
För > 60 fås alltså om
(33)
Fig.
den
ekv. (29) insattes
M . jx
= 0,46 \ ,
M0 X s
8 åskådliggör
skillna-mellan de
luftmängder, som per tidsenhet
sättas i rörelse av strålar från
cirkulära resp.
springfor-rniga öppningar.
Här lämnade uppgifter
gälla för utströmning utan
kontraktion. Om dylik
förekommer skall i stället
för s och v0 räknas med
resp. sk och vk, varvid de
senare storheterna
bestämmas av följande
sk = /.i s\
t
70
to
30
40
\ 30
K
so
/o
–
7000
6000
$000
\
4000 ^
|
3000 ^
<
2000 Sr|js
1000
2000
4000
6000
Vk=
(34)
i
6000
/OOOO
Fig. 8.
För springa i en tunn plåtvägg gäller approx.
/t : 0,7.
Det ligger i de här behandlade företeelsernas natur,
att ett exakt angivande av hastigheten i en viss
punkt ej är möjlig. Luften i en stråle av det slag
det här är fråga om är nämligen försatt i en häftig
turbulens med grov struktur, vilket gör att i en viss
punkt hastigheten undergår stora variationer från ett
ögonblick till ett annat. Sålunda har Zimm i sitt
tidigare omnämnda arbete angivit, att hastigheten i
de yttre delarna av en rund stråle varierar med ca
25 %. Då Zimms mätningar företagits relativt nära
utströmningsöppningen, har man anledning att vänta
betydligt större variationer på stora avstånd. I
allmänhet gäller för ovan lämnade sifferuppgifter, att
de representera maximalt uppträdande värden å
hastigheten.
Av det sagda framgår, att man över huvud taget
icke kan vänta sig, att hastighetsfördelningen i en
fri luftstråle skall kunna bestämmas med någon
större grad av noggrannhet. Vad de här lämnade
sifferuppgifterna beträffar, så bör anmärkas, att
grundmaterialets knapphet givetvis medfört
ytterligare felmöjligheter. Inom de tekniska gebit det här
kan bli fråga om, ligger emellertid saken oftast så
till, att exakta beräkningar även av andra grunder ej
äro möjliga. För de överslagskalkyler, som man
därför oftast blir hänvisad till, torde dock här lämnade
data äga tillräcklig grad av noggrannhet.
Svenska teknologföreningens avdelnings
för Mekanik behandling av
lastkroks-kommitténs yttrande.
Inom avdelningen för Mekanik har en kommitté
utarbetat ett förslag till yttrande över SMS-särtryck nr
153: Standardisering av lastkrokar. Kommitterade hava
varit civilingenjör W. Davxdsson, ingenjör J.
Björklund och byråingenjör G. Haglund. Då kommitterades
yttrande föreligger i tryck som meddelande nr 13
årgång XXI från Svenska teknologföreningen, torde en
redogörelse för dess innehåll här anses överflödig.
Kommitterades yttrande upptogs till behandling vid
avdelningens för Mekanik sammanträde den 10 mars
1936, varvid ordet först lämnades till kommitténs
ordförande civilingenjör Davidsson, som redogjorde för
kommitterades arbete och för huvudpunkterna i
förslaget. Talaren föredrog även de skriftliga erinringar,
som gjorts till förslaget. Sålunda hade SMS i en
skrivelse påpekat, att lastkrokarnas skaftdiametrar och
håldiametern d vid C-krokar ej överensstämde med
standardiserade normaldiametrar. Beträffande denna fråga
ansågo kommitterade, att något hinder för en ändring
ej förelåg. Vidare framhölls i skrivelsen från SMS, att
för olika lastkrokstyper användas i förslaget olika
talserier för arbetslasten. Kommitterade hade emellertid
undersökt, vilka de vanligast förekommande
arbetslas-terna varit, och rättat sig därefter, då ingen standard
finnes för arbetslastens storlek.
Från Halmstads nya verkstads a.-b. anfördes, att
säkerheten vid krokarnas beräkning vore för stor.
Krokarna bliva onödigt stora, varigenom de fördyras och
konkurrensen med utlandet försvåras. Härtill genmälte
talaren, att för de mindre krokarna hade den tillåtna
påkänningen valts mindre än för de grövre, då bl. a.
risken för överbelastning vid de förra ansetts större.
Krokdimensionerna enligt standardförslaget äro i vissa
fall större, men i andra fall mindre än de hos oss
hittills vanligaste. Summan av de av firmorna uppgivna
nominella arbetslasterna för de 10 provkrokarna
utgjorde 37,25 ton, under det att samma krokar,
dimensionerade med standardförslagets tillåtna påkänningar
skulle få användas för sammanlagt 39 ton. Enligt
förslaget tillåtes således i genomsnitt större last än den
firmorna själva uppgivit.
I en skrivelse från Luth & Roséns elektriska a.-b.
gjordes i stort samma anmärkning som av Halmstads
nya verkstads a.-b.
Efter civilingenjör Davidssons inledning upptogs en
diskussion om kommitténs yttrande.
Disponent J. Wendt framhöll, att de i förslaget
upptagna dimensionerna gåvo betydligt större krokar, än de
talarens företag, Halmstads nya verkstads a.-b., använde
för sina lyftblock, blockvagnar och löpvagnar för
handkraft, varför en övergång till de föreslagna krokarna
skulle medföra avsevärda olägenheter dels ur kostnads-
19 sept. 1936
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
