Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri i t
synpunkt och dels ur konstruktiv synpunkt på så sätt,
att måttet för minsta krokhöjden ökades betydligt. Det
skulle nämligen bliva nödvändigt att öka ej blott
krokdimensionerna utan även de tvärstycken, vari krokarna
äro infästade, vilket i sin tur skulle nödvändiggöra
längre sidoplåtar i block och blockhönor. Sålunda skulle
alla hejar- och pressverktyg för krokar, tvärstycken och
sidoplåtar behöva kasseras och ersättas med nya, vilket
skulle orsaka en mycket stor utgift. Därtill kom att
blocken skulle bliva betydligt tyngre, något som
menligt inverkade på deras lätthanterlighet, då ju blocken
ofta flyttades från ett ställe till ett annat.
Kommitterades motiv för att nedsätta den tillåtna
högsta påkänningen för mindre krokar kunde talaren
ej godkänna, enär just de mindre krokarna hejarsmidas
i sänken, och någon avvikelse från de avsedda måtten
därför ej kunde förekomma i annan män än att
krokarna möjligen kunde bli tjockare, vilket ju enbart
medförde ökad styrka.
Talaren vore medveten om att påkänningarna i
bloclc-krokar vore höga, dock ej högre än i block av utländska
fabrikat, med vilka man hade att konkurrera. Trots
de höga påkänningarna i krokar hade det ej kommit till
talarens kännedom, att krokar hade brustit på grund av
för klena dimensioner och ändå hade hans företag
levererat ca 50—60 000 block och vagnar, och enär varje
block hade 2 krokar, skulle över 100 000 krokar ha
levererats.
En och annan gång hade någon yrkesinspektör
nedsatt lyftkraften på block på grund av att krokarna
ansågos för klent dimensionerade, och ett antal dylika
kasserade krokar hade provats vid
materialprovningsanstalt och därvid visat sig hålla minst den av
Socialstyrelsen fordrade 4-faldiga säkerheten. Genom dessa
provningar hade talaren fått den bestämda
uppfattningen, att den av kommitterade använda Grashofs
formel, som även föreskrives av yrkesinspektionen, lämnar
alldeles för höga värden på materialpåkänningen, vadan
sålunda krokar, som dimensioneras därefter, bliva
överstarka. Talaren var övertygad om att krokar
tillverkade efter kommitterades förslag skulle hålla betydligt
mera än den av Socialstyrelsen fordrade 4-faldiga
säkerheten, vilken givetvis borde uppfattas så, att en
krok-får räta sig eller brista först vid en belastning fyra
gånger arbetslasten. Å samtliga av kommitterade
provade krokar hade förhållandet mellan högsta uppnådda
belastningen och arbetslasten varit betydligt större än
4, men ändå hade kommitterade i sitt förslag till
standard ökat motsvarande krokdimensioner avsevärt. Detta
förslag kunde talaren ej antaga för sitt företag, och då
där tillverkades minst 80 </,, av de krokar, som
framställdes inom landet, skulle en sådan standard bliva av
föga värde.
Professor Roos af Hjelmsäter framhöll, att
kommittén med enkla medel gjort en värdefull utredning,
som tillsammans med praktisk erfarenhet bör kunna
läggas till grund för en kommande standardisering. Ett
stort framsteg är, att kommittén lämnat det fiktiva
begreppet "säkerhetsgrad", vilket, beroende på den
definition man behagar välja, kan erhålla vitt skilda värden,
och i stället låter de tillåtna belastningarna vara
beroende av materialpåkänningarna och
formförändringarna. Även har kommittén visat, att Grashofs formel
har praktisk giltighet. Om de förslagsvis valda
standardtyperna och deras tillåtna belastningar ville talaren
icke yttra sig, men önskade göra följande erinringar.
Kommerskollegium (fartygsinspektionen) har under
bearbetning ett internationellt förslag för bl. a.
lastkrokar för fartyg, vars bestämmelser möjligen icke låta
förena sig med kommitténs förslag; i så fall bör detta
därför preciseras att gälla för arbete på land.
Socialstyrelsen (yrkesinspektionen) kommer sannolikt att
utarbeta nya bestämmelser rörande bl. a. användning av
lastkrokar på land och att därvid föreskriva
provbelastning med viss överlast; önskvärt är, att i sådant fall
tillåten belastning icke måtte hänföras till någon fiktiv
säkerhetsgrad och att den tillåtna deformationen vid
provbelastningen måtte anges (i likhet med British
Stånd. Spec.). Detta förutsätter ett samarbete.
Risken för utmattningsbrott i egentlig mening vid de
föreslagna tillåtna belastningarna torde icke föreligga.
Däremot inträffar, att vid beröringsytan mellan kroken
och bygeln uppstår kallbearbetning av materialet med
åtföljande sprödhet på detta stället, vilket i ogynnsamt
fall kan medföra risk för brott vid plötslig
överbelastning; vid avsevärd sådan kallbearbetning kan denna
risk upphävas genom ändamålsenlig glödgning.
Ingenjör J. Björklund redogjorde för den
spänningsfördelning, som uppstår i lastkrokens horisontalsnitl,
med särskild hänsyn till flytningens betydelse och
påpekade att denna fördelning är orsaken till den
skillnad som förefinnes mellan "säkerhetsgraden" beräknad
som förhållandet brottlast : arbetslast och förhållandet
brottgräns : spänning vid arbetslast.
Civilingenjör E. Pelow yttrade sig i egenskap av
representant för yrkesinspektionen och socialstyrelsen
och förklarade, att socialstyrelsen med 4-faldig säkerliel
avsett, att de tillåtna spänningarna skola vara % av
brottspänningarna. Vidare framhölls, att
yrkesinspektionen ej är villig att godkänna vissa krokar utförda
enligt tysk standard.
Fil. dr F. Odqvist bemötte ing. Björklund och gjorde
gällande att dennes uppfattning av förloppet vid
överbelastning av en lastkrok numera ur hållfasthetslärans
synpunkt måste betecknas som en övervunnen
ståndpunkt.
Då under stegrad last maximala dragspänningen vid
krokens insida i sektionen ff—ff når materialets
sträckgräns Os, sker till en början ingenting. Först då
drag-spänningen nätt ett högre värde o börjar flytningen,
men sker då med ett spräng tillnärmelsevis tvärs genom
hela krokens sektion. Värdet av o/os låter sig
beräknas teoretiskt under antagandet att sektionen vid
flytningen plasticeras tvärsigenom på sätt som för
snarlika belastningsfall visats av mig i en uppsats i
Teknisk tidskrift Mekanik, majnumret 1933.
Genomföres ett liknande resonemang för lastkrokens
belast-ningsfail, sä erhålles värden på o/os på omkring 1,3,
medan man ur kommittébetänkandets tabell 3 genom
division av värdena i kolumnerna IX och III i
allmänhet kommer under detta värde. Orsaken till avvikelse
kan ligga lika väl i mätfel som i approximationer vid
räkningen. Jag vill emellertid som resultat av
resonemanget komma fram till att det vid ett så pass
komplicerat belastningsfall som det föreliggande knappast är
ändamålsenligt att hänföra säkerheten till materialets
sträckgräns, sådan denna erhålles genom dragprov, då
flytningens inträdande ej är ensamt betingad av denna
storhet. En verklighetstrogen bedömning av säkerheten
bör snarare anknyta till den på hela konstruktionen,
dvs. lastkroken, observerade flytgränsen, varigenom man
alltså närmar sig det betraktelsesätt, som
rekommenderas av disponent Wendt.
Under diskussionen hade tvenne yrkanden framställts.
1. Civilingenjör Davidsson: att avdelningen måtte
tillsammans med de inkomna erinringarna överlämna
kommitterades yttrande och standardförslag till SMS
och förorda att detsamma måtte i huvudsak följas vid
standardiseringen av lastkrokar.
2. Disponent Wendt: att frågan återremitterades till
kommitterade för utarbetande av ett nytt
standardförslag grundande sig på 4-faldig säkerhet med avseende pä
laststorleken.
Avdelningen beslöt i enlighet med det förra yrkandet.
Ordföranden framförde avdelningens tack till kommit-
102
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
