Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Låter man arbetslönen variera med produktionen, dvs.
man tänker sig full betalning för full arbetsprestation
och mindre för i motsvarande grad mindre prestation,
vilket icke är fullständigt orimligt, så varierar A direkt
med produktionen n-P. I sådant fall blir tydligen andra
termen också en konstant och minimum fås för:
dn
rß • P*
F di)
i]2 ■ P’ dn
di)
dK
dn
FP
eller
0
= 0,
dvs.
dn
= 0
eller
8 »?i2 (1 >h)2(»-l) 0
[(» — 1)* (1 —Vt? + 4 tliP ■
vilket ger n = 1 eller n = oo!
Så fullständigt med "ansträngningsgraden" får
visserligen som regel avlöningen (ackord) aldrig variera, men
säkert varierar den som regel på något sätt med en
produktionsändring, vilket ju en maskinökning eller
minskning innebär.
F
Vidare ger ekvationen för olika värden på (som
A
kan variera högst betydligt både beroende på huru A och
huru F har beräknats) mycket varierande värden pä n.
F
Sa ger ekv. för = 0, n = 54,r., vilket tydligen är
orim-A
ligt, och tör ^ = 0,5 (vilket icke är någon ovanligt
A
hög siffra), n = 14,4.
F
För högre värden på sjunker n-värdet ytterligare
A
tämligen hastigt. Dessa stora variationer i resultatet,
för endast små förändringar i de i och för sig
svårbestämbara premisserna, synes göra ekvationen tämligen
svåranvänd i praktiken.
Vad som fordras av ekvationer för verkningsgrad vid
olika maskinantal och för det mest ekonomiska
maskinantalet är enkelhet för praktiskt bruk och sådan
säkerhet, att de dels kunna användas för 1)
maskinplaceringar, 2) ackordsättningar och 3) kalkylation och
4) dels också onödiggöra inköp av mer än ett fåtal
maskiner för provkörning, då nya maskiner skola anskaffas,
och att de ändå kunna bestämma
produktionsförhållandena vid fullt antal maskiner.
Problemets stora betydelse är utan vidare klart, och
det är därför ingenjör Genbergs bidrag till frågans
allsidiga behandling har mottagits med så stort intresse
och också delvis så ingående kritiserats, vilket jag
hoppas lian skall upptaga med kollegial vänskaplighet.
Göteborg den 15/6 1936. Curt Rodhe.
Redaktionen för Mekanik har välvilligt låtit mig taga
del av ingenjör Rodhes inlägg beträffande min artikel
"Ekonomisk verkningsgrad" i och för bemötande av den
framställda kritiken, som jag vill sammanfatta i tre
punkter.
1) Rodhe anser, att min formel för beräkning av rj
(ekv. 12) icke giver tillräckligt noggranna värden.
Härtill vill jag anföra, att av min utredning tydligt
framgår, att formeln är en approximation och således måste
användas i överensstämmelse härmed. Den gör icke
anspråk på att vara exakt. Jag har även visat, hur man
genom tidsstudering av varje särskilt fall kan komma
fram till ett noggrannare resultat. Jag anser
emellertid, att formeln giver för de flesta praktiska ändamål
tillräckligt noggranna värden.
Naturligtvis kan det vara möjligt att komma fram
till en noggrannare lösning på ett annat sätt, och jag
avvaktar med största intresse publiceringen av den av
Rodhe funna lösningen av problemet. Mot den av Rodhe
i sitt inlägg anförda formeln för beräkning av rj måste
jag emellertid på det bestämdaste opponera mig. Att
utan vidare antaga ett värde (15 %) för
ledighetsprocenten och ett annat värde (2 %) för passningsarbetet
och härur "beräkna" verkningsgraden anser jag absolut
omöjligt. I övrigt är, som lätt kan visas, formeln
felaktig.
2) Vad min formel 23 beträffar anser Rodhe, att
densamma endast gäller för timlönsarbete, enär jag antagit
A vara oberoende av n. Detta kan jag icke erkänna.
Under förutsättning att arbetaren arbetar med det
tempo, som angives av konstanten u spelar
avlöningsformen icke någon roll i detta sammanhang. Om ett
ackord beräknas, göres ju detta så, att arbetaren skall
erhålla en viss förtjänst pr tim. (eller år). Det är denna
förtjänstnivå, som är det primära, och som kan
betraktas som konstant i detta sammanhang. Rodhe visar
ju själv, att hans betraktelsesätt leder till den
orimligheten, att alltid 1 (säger en) maskin pr arbetare skulle
vara det mest ekonomiska.
Jag skall gärna erkänna svårigheten i att med
nog-F
grannhet bestämma värdet å , men detta är heller icke
A
alltid nödvändigt. Man erhåller även med ungefärliga
värden en ganska klar bild av, huru förhållandena ligga
F
till. För värden å , av resp. 0,:! och 0,5 erhålles t. e.
A
följande tabell:
Vt ne* V X
0,90 9,0 8 - 7 78-81 30—36
0,93 13,2 11—9 82-85 32-42
0,94 15,7 12 —10 84-87 35-44
0,95 19,0 13» —11J 86-88 39-46
0,96 16 —14 88-90 42—48 ■
0,97 32,4 19 —16 90-92 47—54
* ne = det mest ekonomiska maskinantalet pr arbetare.
Man finner således, att värdena å ne icke variera så
F
mycket ens vid avsevarda variationer i . Har man
A
alltså en verkningsgrad av 80 % vid 16 maskiner pr
arbetare, så framgår omedelbart, att detta antal är för
F
stort (om =0,3 — 0,r>). Observera även de höga
var-A
dena å passningstid, som böra förekomma vid höga
värden å fi.
Av fig. 4 framgår vidare, att för ett visst värde å «
ökar ne när A sjunker eller F ökar. Vid visst värde å
F
ökar lf* när ,u ökar, dvs. när M ökar eller sjunker.
A
F
3) Rodhe anser värdet ne = 54,r> för = 0 vara orim-
A
ligt. Givetvis är det orimligt ifrån den synpunkten att
F
— 0 i och för sig är orimligt och endast representerar
A
en gränskurva, sont inlagts uteslutande för att .inrama
kurvskaran. Erik Genberg.
RÄTTELSE
I dr H. J. Goughs uppsats "Några nyare
undersökningar rörande metallernas utmattning" ha tyvärr ett:
par inadvertenser insmugit sig, vilka härmed rättas.
Sid. 83, högra spalten, rad 28 uppifrån
står ".. ■ såväl dessa båda hypoteser som nr 4
representera ellipser..."
bör stå "... såväl dessa båda hypoteser som nr 1
representera koncentriska ellipser . .."
Sid. 84, i figurerna 3, 4 och 5 ha kurvorna blivit
fel-numrerade. Från vänster till höger
står "Hypotes nr 1, 2, 4, 3, 5"
bör stå "Hypotes nr 1, 5, 4, 3, 2"
104
19 skpt. 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
