Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Schweinfurt
1932
Lager 1309
Philadelphia
1921
Lager 1 408
1 530 kg
Göteborg
1932
Lager 1309
480 kg
Schweinfurt
1932
Lager 6 309
1 920 kg
Göteborg
1932
Lager 6 309
1 920 kg
Göteborg
1932
Lager 1309
1920 kg
Göteborg
1930
Lager 1304
486 kg
Fig. 1. Spridningskurvor för lager av svenskt material.
gerindustriens tillvaro var den åsikten allmän, att
kullagren, i likhet med andra maskindelar, hade en
utmattningsgräns, d. v. s. en gräns för bärförmågan,
över vilken utmattningsfenomen snabbt inträffade,
men under vilken lagren kunde fungera under
oändligt lång tid. En systematisk undersökning av de
provningar, som utförts inom SKF:s laboratorier
intill år 1918 visade emellertid, att någon
utmattningsgräns icke fanns inom de dittills använda, relativt
höga provbelastningarnas område. Inom det
undersökta området visade sig en lägre belastning alltid
medföra en ökning av det antal varv ett lager kunde
rotera, innan utmattning inträffade. Man antog
visserligen fortfarande, att en utmattningsgräns skulle
finnas vid någon låg specifik belastning, men
provningar vid låga belastningar visade slutligen, att
utmattningsgränsen, om någon sådan finnes, ligger
lägre än alla förekommande belastningar och att
livslängden således i praktiken alltid är en funktion av
belastningen. Denna uppfattning har numera också
allmänt accepterats.
Innan man kan uppställa ett matematiskt uttryck
för sambandet mellan livslängden och de på
densamma inverkande faktorerna, är det emellertid
nödvändigt att definiera begreppet "livslängd". För ett
individuellt lager kan den ju uttryckas i antalet
upprepade påkänningar i lagrets mest ansträngda
materialparti före uppkomsten av ett iakttagbart
utmattningsfenomen. Bristande smörjning, förslitning på
grund av föroreningar, rostbildning, yttre våld,
felaktigheter i utförandet av axlar och lagerhus,
elektrisk gnistbildning m. m. kunna ju medföra ett lagers
förstöring i förtid, men en beräkning av sådana
faktorers inverkan är ju utesluten. Utmattningen är
den enda oundvikliga och beräkningsbara
förstöringsorsaken och därtill utan tvivel den viktigaste.
Erfarenheten visar emellertid att olika exemplar
av lager, som fungera under identiska förhållanden,
bli utmattade efter mycket olika antal påkänningar.
Livslängdsvärdena uppvisa en spridning av 6ådan
storlek, att man är tvungen att uppställa en
konventionell definition på begreppet livslängd, om man
skall kunna införa detta begrepp i några som helst
beräkningar. Spridningen har till sin storlek
nedbringats från att i kullagerindustriens barndom ha
varit utomordentligt stor, 1 000 :1 eller mera [l]1, till
att nu uppvisa ett förhållande mellan längsta och
kortaste individuella livslängd av ca 40 :1.
Spridningskurvans form varierar med materialets kvalitet,
men för ett och samma material har den alltid
ungefär samma form. För bästa svenska kullagerstål är
kurvformen den, som framgår av fig. 1. I denna
figur äro spridningskurvor angivna för provserier
(om vardera 30 st. lager) med olika lagertyper,
lagerstorlekar och belastningar, utförda i delvis olika
i Siffrorna inom klämmer hänvisa till
litteraturförteckningen i slutet av uppsatsen.
19 sEpt. 1936
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
