Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
inverkar kulantalet på antalet upprepade
påkänningar, emedan den punkt, i vilken
utmattningsfenomenen först uppkomma, i regel är belägen på endera
lagerringen, åtminstone om kulor av svenskt material
användas. Då antalet upprepade påkänningar i
lagrets svagaste punkt sålunda är proportionell mot
kulantalet, och sambandet mellan bärförmågan och
antalet upprepade påkänningar, enligt vad som nedan
skall påvisas, kan antagas vara en
tredjegradsfunk-tion. inverkar kulantalet enligt funktionen
a ■
konstant \j
konstant ■ a • zx’
där
zx — antalet kulor i en kulrad,
a — antalet kulrader.
I sfäriska kullager ligger svagaste punkten i
ytterringen, där antalet påkänningar per varv, c, vid i
förhållande till belastningsriktningen roterande
innerring är
c=0,ö*j^1— ^ eos aj,............ (3)
där
d
D
kuldiametern,
kulradens delningsdiameter,
a = kontaktvinkeln enligt fig. 5.
För lager av normala serier har denna funktion ett
värde av omkring c — 0,41 zr
Vid spårkullager är beräkningen för det angivna
belastningsfallet mera komplicerad, emedan svagaste
punkten ligger i innerringen, och kultryckets storlek
i punkten ifråga varierar mellan 0 och maximum
under varje varv av innerringen. Under
antagande av glappfritt lager varierar kultrycket med
cos% Y [2]» ^är y = vinkeln i radialplanet mellan
tryckriktningarna genom resp. kula och den mest
belastade kulan, fig. 5. Antages vidare antalet
påkänningar före utmattning, N, vara beroende av
kultrycket P enligt ekv.
konstant
w~ ................’’
och att
d y
d y
0 = 0,5*! (1 -f ^COS
aj,
(7)
vilken formel gäller för ren axialbelastning.
För roterande innerring vid spårkullager med ren
radialbelastning gäller alltså uttrycket
c = 0,09*i (l + p eos aj, ............ (8)
vilket vid normala lager erhåller ett värde av om-
kring c = 0,11 zv
(2)
-^cx.
Fig. 5.
Funktionen (2) blir följaktligen
för sfäriska kullager
1,35 a V" ....
för spårkullager
2,09a-*i!’s ..
1 (5)
vilket är det enda
antagande om den
resulterande verkan av en
variabel belastning,
som rimligen kan
göras [3], så reduceras
antalet påkänningar
till
jr/2
j" COS’/’y dy
––––- 0,i8 (6)
71
av det verkliga
anta-30 let, vilket, om
kultrycket vore konstant
runt hela periferien,
vore
................ (9)
............... (10)
Trycket på de enskilda kulorna i ett lager är
beroende av kultryckets riktning i förhållande till den
rent radiella riktningen på sådant sätt, att
bärförmågan blir direkt proportionell mot eos a■ Ett
kullagers specifika bärförmåga, bärighetstalet T, dvs.
den tillåtna radiella lagerbelastningen för uppnående
av en livslängd av 1 million varv, blir då
a d2 eos a ....
T = konstant- —— , ......... (11)
1 -j- 0,02 d
I konstanten i denna formel ingår dels konstanten
i uttrycket (9) resp. (10) och dels en konstant, som
karakteriserar materialegenskaperna och
kontakttypen. Denna sistnämnda konstant har befunnits för
närvarande vara, för svenskt kullagerstål, vid sfäriska
kullager 1,65 och vid spårkullager med spårradien
4 % större än kulradien 2,15, om enheterna i formel
(11) äro kg och mm. Riktigheten av dessa
konstantvärden bekräftas av de i fig. 7 sammanställda
provningsvärdena. Skillnaden mellan dessa båda värden
är anmärkningsvärt liten med hänsyn till att
ansmyg-ningsförhållandena äro mycket olika och enligt Hertz’
teori skulle ge spårlagren en 6 à 7 gånger högre
tilllåten specifik belastning än de sfäriska. Anledningen
till denna avvikelse från teorien har dock tyvärr icke
varit möjlig att med säkerhet fastställa. Möjligen
kan den i viss mån bero på den renare rullningen i de
sfäriska lagren, liksom även på att
materialpåkän-ningens storlek och läge och utmattningscykelns
karaktär kunna vara relativt gynnsammare vid
cirkulär kontaktyta än vid elliptisk.
Formeln för bärighetstalet blir med insättning av
konstantvärdena densamma för enradiga spårkullager
utan ifyllningsöppning och dubbelradiga sfäriska
kullager, nämligen
4,5 d2 3 eos a,
T= . . kg
1 + 0,02 d
(12)
om enheten för d är mm.
Fig. 4. Bärförmågans beroende av
kuldiametern.
19 sEpt. 1936
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
