Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri i t
Fig. 9. a = 30°.
0,5.e-j (l + ß cos n] då ß går från
0° till 90°. Det
verkliga maximikultrycket motsvarar på grund härav
med avseende på sin utmattningsverkan ett ideellt
maximikultryck, som varierar enligt kurva 2 i fig.
8—10. Denna variation av det idella
maximikultrycket överensstämmer för alla värden på a och ß rätt
nära med kurva 3, som erhålles vid användning av
den relativt enkla formeln
y=
sin ß
6 tg a
Vid enradiga lager blir
3 + sin ß
y =
12 tg a
(20)
(21)
y =
’t ga
och vid enradiga lager
y==
4 tg a
(22)
(23)
varvid bör beaktas att T minskar 25 % vid roterande
ytterring. Den rent axiella bärförmågan är alltså
lika stor vid roterande ytterring som roterande
innerring.
Vid sfäriska lager är antalet påkänningar per varv
oberoende av ß vid roterande innerring. Vid
dubbel-radiga lager gäller därför ekv. (22). Ekv. (22) och
(23) gälla dessutom för beräkning av statiska
bärförmågan vid alla lager.
För dubbelradiga sfäriska lager med roterande
ytterring kan y icke utan vidare beräknas, men kan
med tillräcklig noggrannhet sättas till
.................. (22 a)
tg a
då T minskar 10 % vid roterande ytterring.
Vid spårkullager av vanlig radialtyp är, vid ren
radialbelastning, kontaktvinkeln a = 0. Genom
elastiska deformationer förändras emellertid a vid
uppträdande axialbelastning. Kontaktvinkeln blir
variabel ej blott med lagerbelastningens storlek och
riktning och lagerglappet, utan varierar även från punkt
till punkt på lagerperiferien. En noggrann
beräkning av ett kombinerat belastningsfall skulle därför
bli utomordentligt komplicerad. Till de övriga
svårigheterna kommer även den, att en och samma punkt
på innerringen, vid med vinkeln y varierande
kontaktvinkel, icke kommer att passera kontaktytans
mittpunkt vid samtliga kulor, och påkänningen
kommer då icke heller att stå i någon känd relation till
kultrycket.
Man kan emellertid för praktiska behov uppställa
en förenklad beräkningsmetod, som visat sig
tillfredsställande. Spårlagren utföras i regel med en
spårradie, som står i bestämd relation till kuldiametern.
Vanligen är spårradien i lager utan ifyllningsöppning
ca 4 % större än kulradien. Med utgångspunkt
härifrån kan man lätt beräkna sambandet mellan
lagerbelastning, kultryck och kontaktvinkel vid ren
axialbelastning [5]. Uttrycker man detta samband såsom
en relation mellan a resp. tg a och livslängden N
,T\ 3
resp. j , så får man i genomsnitt kurvan i fig. 11
Denna följer mycket nära ekv.
0,44
vi
tg a = .
(24)
varvid bör observeras, att endast större värden på ß
kunna förekomma än de, som i resp. fig. 8, 9 och 10
markerats med ett streck. För högre ^-värden blir
nämligen endast ena kulraden belastad vid
dubbelradiga lager, varvid de fungera såsom enradiga,
under det för lägre /?-värden båda kulraderna bli
belastade resp. två symmetriskt anordnade enradiga
lager erfordras för belastningens upptagande.
Vid roterande ytterring förändras ju antalet
påkänningar per varv i en punkt på innerringen icke med
ß. Man erhåller för detta fall vid dubbelradiga lager
1
15° 30* 45° 60° 75° 90°
ß t 8286
Fig. 10. a = 60°.
116
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
