Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
fråga om passagerarinredningens utförande. Fartygen,
vilka byggts till högsta klass i Lloyd’s Register, hava
följande huvuddimensioner:
Längd överallt ................... 440’—0" = 134,11 m
„ mellan perp............... 418’—0" = 127,40 m
Mallad bredd ..................... 55’—9" = 16,99 m
Mallat djup till shelterdäck ...... 37’—6"— 11,43 m
>, „ „ huvuddäck ....... 28’—0"= 8,53 m
Lastförmågan på sommarfribord, motsvarande ett
djupgående av 25’—3" (7,7 m), är 7 060 tdw. Som
arrangemangsritningen visar, hava skeppen tre
genomgående däck, häckakter, en större
midskeppsöverbygg-nad samt back. Fem stora lastrum finnas med
tillhörande luckor, betjänade av 16 vinschar. Lastrum
nr 3 samt delvis även nr 2 och 4 äro arrangerade för
förande av kylda laster, varjämte särskild
proviantkylanläggning finnes. Det sammanlagda kylrumsutrymmet
är ca 93 200 kbf, varav 18 800 kbf på nedre mellandäck
särskilt inrättats för last av frusna varor. Släckning
av eld i lastrummen medelst kolsyra finnes anordnad.
Passagerarinredningen omfattar tio hytter, alla med
eget badrum, vidare matsal, sällskapssalong och en
större inbyggd däcksveranda. Inredningsarrangemanget
är lika på de fyra fartygen, ehuru den arkitektoniska
utsmyckningen är något olika, med färgvariationer i
salonger och hallar. — Matsalen, som är belägen på
shelterdäcket, har plats för 24 personer. Framsidan
har nio sammanhängande fönster, varför matsalen får
ett ljust och luftigt intryck. Genom ett par
dubbeldörrar kommer man ut i en vestibul, som sträcker sig
tvärs över däckshuset och erhåller dagsljus från ett
större skylight över båtdäcket. Från vestibulen leder
en bekväm trappa till en övre hall på promenaddäcket.
— Dörrar på ömse sidor om maskinkappen öppna sig
till gångar, vilka leda till fyra passagerarhytter pä
varje fartygssida, under det att man kommer till ett
par hytter direkt från hallen. Samtliga hytter äro
försedda med egna badrum. För om hallen ligger
sällskapssalongen med stora, i rostfritt stål infattade
fönster och utanför denna ett trevligt och rymligt
verandakafé med bekväma fåtöljer och vilstolar av rotting.
Från nyssnämnda hall leder en ny trappa till en mindre
hall på båtdäcket. Härifrån kommer man in i redarens
och kaptenens lokaliteter. Den förstnämndes bestå av
tambur, en större sovhytt med badrum samt salong,
medan kaptenen har till sitt förfogande en rymlig
sovhytt med badrum och en stor daghytt. — Även styrmän
och maskinister hava sina hytter i däckshuset
midskepps, medan kökspersonalen är förlagd akterut.
Rymliga 2-manshytter, tvättrum etc. för manskapet finnas i
skansen.
Rostfritt stå’l från Avesta järnverk har använts i
stor utsträckning i inredningen och även en del av
materialet i övrigt, såsom fartygsplåten, är från detta
järnverk. Ett annat material, som kommit till användning
i passageraravdelningen är masonite. (Forts.)
LITTERATUR
Handbok i skeppsmätning, av
skeppsmätningsöverinspektör Nils Gustaf Nilsson, Nautiska Förlaget,
Stockholm 1935. 315 sidor oktav, 32 figurer. Pris inb.
kr. 12: —.
Författaren omnämner i bokens förord, att de i
Sverige gällande föreskrifterna rörande skeppsmätning
utgöra ett synnerligen omfattande författningskomplex,
sträckande sig i tiden tillbaka till den 12 november 1880,
då de ännu gällande grundförfattningarna utkommo.
Sedan den tiden hava en mångfald tilläggsbestämmelser
utfärdats, dels av K. iM:t, dels av vederbörande
chefsmyndighet, varjämte av den senare ett flertal
detalj-anvisningar meddelats. Enligt gällande svensk praxis
vid författningsutgivning hava, särskilt på senare tid,
vid dessa tilläggsförfattningars utfärdande de
paragrafer i förut gällande författningar, vilka varit föremål
för ändring, icke blivit i sin helhet återgivna i det
ändrade skicket, utan endast själva ändringen har
utgivits från trycket. Detta gör, att det ej blott för den
oinvigde utan jämväl för den, som sökt att åtminstone
i någon mån intränga i författningskomplexet, visat sig
förenat med stora svårigheter att erhålla en tillförlitlig
överblick över hela frågan. Kommerskollegium har
visserligen till väsentlig grad bringat reda i det hela
genom utfärdandet år 1932 av en sammanfattning av
gällande föreskrifter rörande skeppsmätningsväsendet
(Kommerskollegii Författningssamling, Serie A, Nr 3,
1932), men även härutinnan har administrativ praxis
i någon mån försvårat den rationalisering av
författningskomplexets text, som eljest varit önskvärd. Ett
antal betydelsefulla tilläggsanvisningar har därtill
utkommit efter tillkomsten.
överinspektör Nilsson, flitig och välkänd författare
även inom andra grenar av skeppsbyggeriet, har därför
ansett lämpligt att under en mindre officiös form i en
handbok dels sammanföra, dels efter innebörden bättre
disponera de olika föreskrifterna, varvid han även
funnit vissa kommentarer önskvärda utöver de av
Kommerskollegium redan meddelade. Samtliga figurer i de
till den ursprungliga instruktionen för skeppsmätare
fogade planschbilagorna hava insatts i själva texten för
att underlätta jämförandet med densamma. Därjämte
hava några ytterligare figurer, avseende modernare
fartyg, uppgjorts och införts i handboken.
Arbetet är indelat i följande fyra avdelningar:
I. Mätning för erhållande av svenskt viätbrev.
Skeppsmätningsförordningen. Instruktionen för
skeppsmätningskontrollörer. Instruktionen för skeppsmätare.
II. Mätning för erhållande av i främmande hamnar
gällande mätbrev. Mätning enligt Engelska Regeln.
Mätning enligt Donauregeln. Mätning enligt
Suez-kanal-reglerna. Mätning enligt Panama-kanal-reglerna.
III. Mätning av främmande fartyg för bestämmandet
av den i svenska hamnar gällande nettodräktigheten.
IV. Skeppsmätningens grundprincip.
Handboken avslutas med ett innehållsrikt
sakregister, omfattande icke mindre än 63 sidor, vilket
väsentligt bör underlätta uppsökandet eller återfinnandet av
olika frågor och detaljer.
Bestämmelserna enligt K. kungörelserna av år 1909
angående befrielse från inräkning av shelterdäcksrum
på motsvarande grunder som enligt Engelska Regeln
äro av intresse att erinra om, liksom om att befrielsen
endast må ske "på skriftlig begäran av fartygets
redare eller befälhavare". Författaren lämnar i samband
därmed en del kompletterande upplysningar (på sid.
18—21) angående de detaljerade bestämmelserna för
shelterdäcksrummet samt omnämner bl. a., att å
shel-terdäcksfartyg med mindre fribord än 250—300 mm
enligt den internationella lastlinjekonventionen må, efter
medgivande av K. M:t i varje särskilt fall,
vattenporten i vardera fartygssidan mitt för tonnageluckan
undvaras, liksom ock vardera spygattet därstädes
er-sättes av en backslagsventil. överinspektör Nilsson
anser det finnas anledning antaga, att nämnda villkor
ifråga om spygatt och vattenportar för att ett
shelterdäcksrum skall kunna uteslutas såsom "öppet rum"
kommer att, med förebild från England, försvinna, eller
i varje fall modifieras, vid såväl nationell mätning som
mätning enligt Engelska Regeln. Författaren nämner
vidare, att för att rummet för- resp. akter om
tonnagebrunnen skall bliva uteslutet enligt Engelska Regeln
fordras 3% tums spygatt fördelade efter rummets längd,
i regel högst tre å var sida.
Lloydinspektören E. W. Blocksidge yttrar om
dessa ganska viktiga skeppsmätningsdetaljer i sin
18 april 1936
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
