Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
—wwviWMWWWvv^
AAPAAA/Ww-^vaaaa/WW\/WVWWV^
Fig. 11. Vibrogram, återgivande interferensfenomen vid dubbelpropellerfartyg.
däremot 2:dra gradens moment förefinnas och de
åstadkomma störande vibrationer, är det ganska
svårt att utbalansera desamma och extraordinära
åtgärder behöva i vissa fall vidtagas, under det att
obalanserade l:sta gradens och roterande moment
som regel äro lätta att utbalansera, så att
tillfredsställande resultat erhållas.
Frågan om utbalanseringen av l:sta och 2:dra
gradens moment hänger emellertid även mycket intimt
samman med motorernas tändningsföljd och alltså
även med de impulser, som åstadkomma
torsionssvängningar i axelledningarna, varför
balanserings-frågan ofta får lösas även med hänsyn till detta.
De svåraste kraftimpulserna att komma tillrätta
med i fartygen äro de, som orsakas av propellrarna.
Dessa kunna praktiskt taget giva upphov till
resonansfenomen med alla tänkbara svängningsformer.
Även relativt små impulser hava en mycket
oförmånlig inverkan därför att angreppspunkten för
krafterna alltid befinner sig i en svängningsbuk. Genom
dålig utbalansering eller om stigningen på något enstaka
propellerblad skiljer sig från de övrigas kunna
svängningar framkallas, som hava samma
svängningstal som propellrarnas varvtal.
En 3-bladig eller 4-bladig propeller kan på grund
av att propellerbladen ej möta konstant motstånd
vid sin gång genom vattnet giva upphov till sådana
svängningar, vars
svängningstal är lika med 3
resp. 4 ggr propellerns
varvtal. Vid
dubbelpropellerfartyg kan man även
räkna med att 6 resp. 8
impulser kunna uppträda
på varje propellervarv
genom att propellrarna
påverka varandra. Som
en generell regel gäller,
att den 3-bladiga
propellern giver upphov till
betydligt kraftigare
impulser på fartygsskrovet än
den 4-bladiga.
Vid jämförelse mellan
3-och 4-bladiga propellrars
inverkan på ett och
samma fartygsskrov, gäller att
impulsernas storlek är
direkt proportionell mot
varje särskilt
propellerblads yta, och emedan
totala bladytan för den
3-eller 4-bladiga propellern
är praktiskt taget lika, är
alltså impulsens storlek
omvänt proportionell mot
bladantalet. Impulsernas
storlek växer även med
kvadraten på varvtalet,
och eftersom resonans med
impulser från en 3-bladig
propeller inträffar vid ett
varvtal, som är 4/3 ggr så
högt som motsvarande
resonansvarvtal vid en
4-bladig propeller, så följer
härav, att impulserna från en 3-bladig propeller
totalt äro ($)3 = 2,37 ggr så stora som impulserna från
en 4-bladig propeller.
Härav får man emellertid ej draga någon generell
slutsats, att en 3-bladig propeller är sämre än en
4-bladig ur vibrationssynpunkt. Om man t. e. väljer ett
fartyg, som har ett torsionsegensvängningstal på ca
450 svängn./min., och ett normalt varvtal på
110—115 v./min. är där ingen tvekan om, att icke den
4-bladiga propellern är avgjort mycket sämre än den
3-bladiga. Resonanspunkter för den 4-bladiga
propellern inträffar nämligen vid ca 112 varv/min.
(4 X 112 = 448), alltså vid normalt varvtal, under
det att resonans med impulserna från den 3-bladiga
inträffar först vid ca 150 varv/min., vilket är så högt
att någon körning där aldrig äger rum.
Den 3-bladiga propellern, vars verkningsgrad i
allmänhet är bättre än den 4-bladigas, är ju som regel
begärligast. Man får emellertid vid val av
propellertyp icke endast taga hänsyn till den stegring av
propulsiva verkningsgraden, som erhålles vid en
3-bladig propeller i stället för 4-bladig, utan man måste
tydligen även taga hänsyn till propellrarnas inverkan
på vibrationsförloppen. Det är ju självklart, att en
vinst i propellerverkningsgraden på ett par procent
är värdefull, men man måste även se till, att denna
vinst kan utnyttjas tillfullo och ej äventyras genom
Fig. 12. Vertikal böjningssvängning av 1. graden, orsakad av 1. graden» masskrafter.
30
11 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
