Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
^KALA röw. urÆLAfigis 1 en
Fig. 17. Vertikal böjningssvängning, orsakad av 2. gradens
masskraftmoment.
sator och genom sin
placering i akterskeppet var
man säker om att få den
fria roterande kraften så
verksam som möjligt.
Trots att kraften var liten,
lyckades det att fullt
tydligt få fram såväl l:sta
som 2:dra gradens
vertikala svängningsform samt
fastställa deras frekvens.
Vid ett par tillfällen har
jag företagit
vibrationsmätningar samtidigt med
att ankarna fälldes för att
söka taga reda på
fartygens egensvängningstal. I allmänhet framkommer
l:sta gradens vertikala böjningssvängning, men i ett
fall, när bara ena ankaret fälldes, erhölls ett fullt
tydligt utslag från l:sta gradens torsionssvängning.
Förklaringen härpå är den, att retardationskraftens
angreppspunkt på skrovet låg vid sidan av fartygets
centrumlinje och därför åstadkom ett moment.
Som förut nämnts kunna såväl gejdtrycken samt
fria masskrafter hos huvud- och hjälpmotorer som
även propellrarna åstadkomma svåra vibrationer i
dubbelbotten, som sedan fortplanta sig upp i
däckshus och bryggor.
Fig. 18 visar skärningen av ett maskinrum, där en
resonanssvängning i dubbelbotten åstadkom
synnerligen störande vertikala vibrationer i däckshusen.
Dubbelbotten svängde på sådant sätt, som är visat i
fig. 9 och vibrationen orsakades av motorernas
gejd-tryck. Motorerna voro 8-cyl. 4-takt enkelverkande
dieselmotorer och propellrarna 3-bladiga med ett
normalt varvtal — 125. Att det var gejdtrycken och ej
propellrarna, som åstadkom vibrationerna ifråga var
ställt utom allt tvivel, emedan svängningstalet var
lika med 500 sv/min., alltså lika med 4 ggr motorns
varvtal. Genom insättning av stöttor mellan
maskintopparna förflyttades egensvängningstalet uppåt, så
att ingen resonans vidare var att påräkna vid
motorernas normala varvtal 125 varv/min. I fig. 19
återgivas mätresultaten före och efter det att stöttorna
blivit insatta.
I ett enkelpropellerfartyg, försett med en 6-cyl.
4-takt enkelverkande motor och 4-bladig propeller,
uppstod i olastat läge en häftig horisontell
svängning, som fortplantade sig upp till däcket, där man
midskepps kunde iakttaga en horisontell och bordvarts
en vertikal svängning. Detta
tydde på en
torsionssvängning i skrovet, men vid
närmare undersökning visade
det sig, att detta ej var
fallet, utan det inskränkte sig
till en mera lokal vridning av
skrovet i närheten av
maskinrummet. Svängningstalet var
lika med 4 ggr motorns
varvtal, och svängningen var
alltså orsakad av den 4-bladiga
propellern (fig. 20 visar en
del mätresultat av
ifrågavarande svängning). Genom
insättning av 3-bladig
propeller borttogs möjligheten för resonans med
propellerimpulserna och inga som helst vibrationer kunde
sedan förmärkas.
Ett annat exempel på hur störande svängningar i
däckshusen skulle kunna avhjälpas är följande. Ett
dubbelpropellerfartyg med 8-cyl. 4-takt
enkelverkande motorer samt 4-bladiga propellrar företedde
Fig. 18. Uppstöttning av motorer för borttagande av
dubbelbotten-svängningar.
18 april 1936
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
