Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
avbrott automatiskt inkopplas till ett
ackumulatorbatteri. (Forts.)
LITTERATUR
Jahrbuch der Schiffbauteehnischen Gesellschaft, 37.
Band, 1936. Utgivare: Schiffbautechnische Gesellschaft.
Kommissionsförlag: Deutsche Verlagswerke Strauss,
Vetter & Co., Berlin 1936. 432 sidor stor oktav, talrika
textfigurer.
Som vanligt återfinnes först medlemsförteckning och
redogörelse för sällskapets senaste verksamhetsår
(1935), varav bl. a. framgår att 23 medlemmar avlidit
och att 60 nya medlemmar invalts. Totala
medlemsantalet har något minskats från föregående år, då det
utgjorde 1 580. Efter nekrologer över avlidna ledamöter
publiceras de föredrag, som hållits dels vid
sommarmötet i Hamburg, dels vid det stora årsmötet i Berlin,
nämligen:
"Ober den Einfluss der Schiffsform auf den Schiffs-
widerstand", av G. Wahl;
"Schlingerkiel-Dämpfungs-Versuche an einem nicht fah-
rendem Schiffsmodell", av C. von den Steinkn;
"Die Beanspruchung des Schiffes im Seegang.
Dehnungs-und Durclibiegungsmessungen an Bord des MS. ’San
Francisco’ der Hamburg—Amerika Linie", av G.
Schnadel;
"Hochseemessfalirt. Schwingungs- und BescHleunigungs-
messungen", av F. Horn;
" Stereophotogrammetrische WellenaufnaUmen", av G.
Weinbltjm och W. Block;
"Oerät zur Messung der Wellenkontur", av G. Weiss;
"Kennwerteinflüsse bei Schiffsschrauben-Modellver-
suchen", av F. Gutsche;
"Die Maschinenanlage der ’Potsdam’", av B. Bleicken;
".Veiie Erkenntnisse über das Fernsprechen in
geräusch-gestörten Räumen, insbesondere in den
Dieselmotoren-Räumen von S eilif fen, bei riclitiger Anwendung der
akustischen Gesetze", av G. Wurdel;
"Deutscher Motorjachtbau 1900—1985", av A. Thillek;
"35 Jahre Motorschnellboote", av W. Henschke;
"BetracUtungen über ScJiwingungsdämpfer", av E.
Hahn-kamm;
"Wälzlager im ScMffsbetrieb", av R. Mundi.
Årsboken innehåller vidare bl. a. en avhandling om:
"Ein neues Verfahren zur Messung des
Strömungswider-standes von rauen Wänden", av H. Schlichting.
INSÄNT
Några rön beträffande fartygssvängningar.
Diskussionsinlägg.
Docenten fil. dr E. Hogner har tillställt tidskriften
följande inlägg:1
Med anledning av ingenjör Sven Lundbergs
intressanta föredrag "Några rön beträffande
fartygssvängningar" ber jag få insända följande bidrag till
diskussionen av detsamma.
Till de skadliga inverkningar i form av utmattning
eller direkta brott i material samt obehag för
ombordvarande, som formförändringssvängningarna medföra,
komma även vissa effektförluster. Sålunda erfordras en
viss effekt för svängningarnas vidmakthållande, vilken
går förlorad. De svängningsalstrande impulser, som
utgå från propellrarna och om vilka ingenjör Lundberg
fäller det omdömet, att de äro de svåraste att komma
tillrätta med, hava, om man bortser från fabrikations-
i Diskussionen i övrigt efter ingenjör Lundbergs föredrag
har refererats av avdelningens sekreterare 1 S k e p p s b.
jan.-häfte, sid. 8. Föredraget publicerades i april-häftet.
fel o. d., sin orsak i den synnerligen ogynnsamma
medströmsfördelning, som utbildas bakom akterskepp av
gängse form. Då propellerbladen under olika delar av
varvet möta vitt skilda medströmsförhållanden, mellan
vilka övergången dessutom oftast är synnerligen brant,
uppstår ytterligare effektförlust därigenom, att
propellerbladen dels aldrig kunna anställas för den
verkliga tillströmningen i varje läge, dels också bliva
utsatta för stötar särskilt mot vissa medströmsstråk.
Figur 1 i Skepps b. dec.-häfte 1932, sid. 851 visar
medströmsfördelningen i propellerplanet vid vanliga
enkelpropellermodeller och fig. 8 i samma häfte, sid. 87,
vid en dubbelpropellermodell med vanliga
axelutbyggnader. Härav framgår tydligt, huru olika de
medströmsförhållanden äro, som varje propellerblad möter under
ett varv. Bakom akterskeppets skarpparti vid
enkelpropeller- och bakom de plattformade axelutbyggnaderna
vid dubbelpropellerfartyg utbildas bandformade stråk av
kraftigt stegrad medström. Det är särskilt, när
propellerbladen slå genom dessa medströmspartier, som de
bliva utsatta för de nämnda stötarna.
Det borde vara rationellt att i möjligaste mån
avlägsna den gemensamma orsaken till dessa
effektförluster och till de från propellrarna utgående
vibrationerna genom att forma akterskeppet på lämpligt sätt,
dvs. så att medströmmen blir fördelad så
rotations-symmetriskt som möjligt kring propelleraxlarna. Med
från denna synpunkt konstruerade vulstformiga
akterskepp och axelkåpor har jag vid försök vid
Hambur-gische Schiffbau-Versuchsanstalt erhållit
medströms-bilder enligt figurerna 4 och 7 i Skepps b. dec.-häfte
1932, sid. 86 och 87, vilka uppenbarligen mer eller
mindre närma sig axelsymmetri. I dubbelpropellerfallet,
där förverkligandet av axelsymmetrien är
ofullkomligast, har en effektvinst upp till mellan 4 och 5 %
enligt fig. 9 i nyssnämnda häfte, sid. 87, erhållits med
samma propellrar, som konstruerats för den
ursprungliga fartygsformen med vanliga axelutbyggnader. Denna
effektvinst är alltså uppnådd blott därigenom, att det
starkaste medströmsstråket något utjämnats och
övergången därtill gjorts mindre brant. Den möjlighet till
ytterligare effektvinst, som vid axelsymmetrisk
medströmsfördelning är förhanden, nämligen att varje
bladsektion konstrueras för den strömning, i vilken den
skall arbeta, har därvid ännu ej utnyttjats. Att denna
ytterligare effektvinst verkligen är att påräkna, framgår
av Schmierschalskis i nyssnämnda förhandlingar från
Hamburgkonferensen (sid. 397) tryckta arbete.
’Schmier-schalski, som är en av försöksanstaltens i Hamburg
främsta medarbetare, jämför här den experimentellt
bestämda effekten för en propellerdriven rotationskropp
med motsvarande för en kropp med fartygsliknande
akterskepp. Effektvinsten blev i detta fall 10 till 11 %.
Den använda propellern var en medströmspropeller,
dock ej särskilt konstruerad för ifrågavarande försök.
Även Schmierschalski kommer till den slutsatsen, att
här något otvivelaktigt är att vinna.
Föredragshållaren, ingenjör Sven Lundberg, anför
efter att hava tagit del av docent Hogners skriftliga
yttrande följande:
Genom att, som docent Hogner anför, göra
medströmmen jämnare finnes en viss möjlighet att minska de
kraftimpulser, som åstadkomma vibrationer, men att
därigenom borttaga förutsättningarna till
vibrationsimpulser i sådan grad, att vibrationer bliva ofarliga, är väl
knappast uppnåeligt.
Vid lastade fartyg kan givetvis medströmmen göras
ganska jämn, men vid olastade fartyg, där
propellerbladens spetsar passera nära vattenytan och till och
i B. Hogner : "Några försök att åstadkomma
axelsymmetrisk medströmsfördelning kring fartygspropellrar." Jfr
även "Hydromekanische Probleme des Schiffsantrlebes",
Hamburg 1932, sid. 384.
42
11 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
