Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
Tabell 3.
Kolumnerna innehållande g och g förutsätta att m-sek.-kg-systeniet användes. Därvid hava följande
siffervärden använts:
g .= 9,81 m/sek.2, q g = 1000 kg/m3, dvs. q = 101,94 sek.2kg/m4.
d d’I> t"’" ß’/« 0,1 eg’1’ til’ d o’/. <JF d1!’ d’1’ d’I> I»’’’ o’/’ 0,1 eg’1’ D’!°
7,5 1,399 4,382 1,957 3,832 195,3 10,49 3 287 21,5 1,668 5,223 2,781 7,732 394,1 35,85 11229
8,0 1,414 4,429 2,000 4,000 4,165 203,9 11,31 12,14 3 544 22,0 1.674 5,243 2,802 7,851 400,2 36^83 11534
8,5 1,429 4,475 2,041 212,3 220,5 3 803 22,5 1,680 5,263 2,823 7,970 8,088 406,2 37,80 11841
9,0 1,442 4,517 2,080 4,327 12,98 4 066 23,0 1,686 5,282 2,844 412,2 38,79 12149
9,5 1,455 4,558 2,118 4,486 228,6 13,83 4 330 23,5 1,692 5,301 2.864 8,204 418 2 39,77 12 457
10,0 1,468 4,597 2,154 4.642 286,6 14,68 4 597 24,0 1,698 5,320 2,884 8,320 424.1 40,76 12 767
10,5 1,480 4,635 2,190 4,795 244,4 15.54 4 867 24,5 1,704 5,338 2,904 8,436 429,9 41,75 13 077
11,0 1,491 4,671 2,224 4,946 252,1 16,40 5138 25,0 1,710 5,356 2.924 8,550 8,664 435,8 42^75 13 390
11,5 1,502 4,706 2.257 5,095 259,7 17,28 5 411 25,5 1,716 5,373 2,943 441,6 43,75 13 702
12,0 1,513 4,739 2,289 5,241 267,2 18,16 5 687 26,0 1,721 5,391 5,408 2,962 8,776 447,3 44,75 14016
12,5 13,0 1,523 4,771 2.321 5,386 274,5 19,04 5 964 26.5 1.727 2,981 8,889 453,0 45,76 14 332
1,533 4,803 2,351 5,529 281,8 289,0 19,93 6 244 27,0 1,732 5,425 3,000 9,000 458,7 46,77 14 648
13,5 1,543 4,833 2,381 5,670 20,83 6 525 27,5 1,737 5,442 3,018 9,111 464,4 47,78 14 965
14,0 1,553 4,863 2,410 5,809 296,1 21.74 6 808 28,0 1,743 5,458 3,037 9,221 470,0 48.79 15 282
14,5 1,562 4,891 2,439 5.946 303,1 22,64 7 092 28,5 1,748 5,474 5,490 3,055 9,330 475,6 49.81 15 601
15,0 1,570 4,919 2,466 6,082 310,0 23,56 7 378 29,0 1,753 3,072 9,439 481,1 50,83 15 921
15,5 1,579 4,946 2,493 6,217 316.9 24,47 7 666 29,5 1,758 5,606 3,090 9,547 486,6 51,86 16 241
10,o 1,587 4,972 2,520 6,350 323,6 25,40 7 955 30.0 1,763 5,521 3,107 9,655 492,1 52,88 16 563
16,5 1,596 4,998 5,022 2,546 6,481 330.3 26.33 8 246 30,5 1,768 5,536 3,124 9,762 497,5 53,91 16 886
17,0 1.604 2,571 6,611 337,0 27.26 8 538 31,0 1,772 5,551 3,141 9,868 503,0 54,94 17 209
17,5 1,611 5,047 2,596 6,741 343.6 28,20 8 832 31,5 1,777 5,566 3,158 9,974 508,4 55,98 17 533
18.0 18,5 1,619 5,071 2,621 6,868 350,1 29.14 9 127 32,0 1,782 5,581 3.175 10,079 513,7 57.02 17 858
1,626 5,094 2,645 6,995 356,5 30,09 9 423 32,5 1,786 1,791 5,595 3.191 10,184 519,1 58,06 18 184
19,0 1,634 5,116 2,668 7,120 362,9 31,04 9 721 33,0 5,609 3,208 10,288 524,4 59.10 18 511
19,5 1,641 5,139 2,692 7,245 369,3 31,99 10 020 33,5 1,796 5,624 3,224 10,392 529,7 60,15 18 839
20,0 1,648 5,160 2,714 7,368 375,5 32,95 10 321 34,0 1,800 5,687 2,240 10,495 534,9 61,20 19 167
20,5 1,654 5,181 2,737 7,490 381,8 33,91 10 622 34.5 1,804 5,651 3,255 10,598 540.1 62,25 19 497
21,0 1,661 5,202 2.759 7,612 388,0 34,88 10 925 35,0 1,809 5,665 3,271 10,700 545,4 63.30 19 826
distanserna erhållas, antingen uttryckta i
längd-enhet/D% eller i verklig längd vid ett givet
deplacement.
Spantytkurvorna i fig. 31-38 äro uppritade efter
liknande dimensionslösa principer som spantrutorna.
Skalan för abskissan — långskeppskoordinaten —
angives sålunda i längdenhet/D% och skalan för
ordinatan — spantytorna — angives i ytenhetDetta
innebär t. e. att på abskiss-skalan kunna
spantdistanserna avläsas i meter för en båt med ett
deplacement = 1 m3 och på ordinatskalan kunna spantytorna
avläsas i m2 för samma deplacement. För ett
deplacement D m3 erhållas data genom att multiplicera de å
skalorna avlästa talen med resp. och D%, varvid
tabell 3 kan användas. Man kan även göra nya
skalor, vars enhetslängder erhållas genom att
dividera enhetslängderna på de ifrågavarande skalorna
med resp. D% och />%. Man kan slutligen göra upp
skalsystem liknande de, som visas i fig. 31, med vars
hjälp de verkliga skalorna för varje värde å D kunna
erhållas. De i fig. 31 visade skalsystemen basera
sig på meter som längdenhet; speciellt äro skalorna
för D —18 m3 visade. Det bör påpekas, att
skalorna bliva lineära.
Skalenheten för långskeppskoordinaten är
genomgående densamma å alla figurerna över
spantytkurvorna; samma sak gäller om ordinatan, dvs.
spantytan. Härav följer att ytan under samtliga
spant-ytkurvor är densamma, nämligen ytan 1, dvs. den
rektangel, som bestämmes av enhetslängderna på
abskiss- och ordinataxlarna.
Emedan skalenheterna på fig. 31—38 äro desamma,
följer även att skalsystemen i fig. 31 äro
användbara för övriga spantytkurvor för bestämning av de
verkliga skalorna i ni resp. m2 för varje deplacement
värde.
Det kan slutligen påpekas att B/Dxl3 och T/Dll3
för resp. båtformer direkt kunna uppmätas å fig.
1_30 och att L/D1’3 och A^D2’3 direkt kunna
uppmätas å fig. 31—38.
Framställning- av försöksresultaten i formen:
100 Pl- J92/3 «2 som funktion av v/\J 9 I)lls.
I 2
I fig. 40—45 visas resultaten av släpförsöken med
de olika modellerna. Försöksresultaten äro
framställda i dimensionslös form i det som abskissa
valts v/^gDll3 (FROUDE’S tal) och som ordinata
100 P /- Z)2/3 v2; siffran 100 framför P har
med-/ 2
tagits endast för att undvika decimaler på
motsvarande skalor1. Det valda koordinatsystemet
ingår i de av "the International Conference of Tank
Superintendents" år 1933 i Haag förordade.
Emedan P representerar det totala motståndet
underförstås att likformighetslagen antages gälla- för
det totala motståndet ("the extended law of
com-parison"). Som bekant kan man med tillräcklig
praktisk noggrannhet göra detta antagande, om man
håller sig inom ett begränsat område för
deplacementet. Som sådant område har här, som förut angivits,
10—30 m3 befunnits lämpligt. För den skull hava mo-
1 Det kan förtjäna påpekas att man likaväl kan skriva
100 N 1—d’I’v’ som 100 P /-f- D ’s v’, utan att kurvorna
där-/ 2
igenom förändras. Jfr med "amiralitetskonstanten" !
18 april 1936
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
