Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
att nian utan större fel kan sträcka deplace- samhörigheten m,iian
mentområdet något över 30 m3. Däremot
växer felet hastigare om man går till mindre
deplacement än 10 m3. — När det gäller att
tillämpa någon av kurvorna i fig. 40—45 på
ett annat deplacement än det varpå
ifrågavarande kurva enligt tabell 2 baserar sig,
kan man givetvis, om man så anser
behövligt, korrigera kurvan genom att med led-
) vid några olika vörden
\ir
knöts
Ini
ning av fig. 39 något höja 100 Z)% v-
värdena, då deplacementet är mindre än
deplacementet enl. tabell 2, men däremot
något sänka samma värden i motsatt
fall.
Vid användandet av koordinatsystemen i
fig. 40—45 förutsattes givetvis att samma
enhetssystem genomgående användes för
alla de ingående storheterna. Om man
således t. e. bestämmer sig för m, sek. och
kg, skall D uttryckas i m3, P i kg, v i m/sek.,
g i m/sek.2 och q i sek.2kg/m4. Vilket annat
enhetssystem som helst kan emellertid
användas, utan att kurvorna förändras.
Den anmärkningen kan göras, att det
använda koordinatsystemet är onödigt
komplicerat, i det q och g ingå i koordinaterna.
Givetvis kan man i stället använda P/D% v2 och
v/Doch därmed ernå en viss förenkling. Men
därigenom blir man dels helt bunden av det från början
fastställda enhetssystemet och dels framgår det ej
omedelbart, hur man skall förfara, om annat värde å
q (och g), än det som låg till grund vid kurvornas
beräkning, kommer ifråga. Om man vid
beräkningarna använder sig av tabell 3, är för övrigt det extra
besväret med q och g eliminerat; därvid
förutsattes givetvis att q och g hava de i tabellen angivna
värdena, vilket emellertid vanligen är fallet.
Som abskissa har valts v \ \j g D*l3 och ej det
även brukliga uttrycket v / \JgL. Med den valda
abskissan kunna olika former direkt jämföras ur
motståndssynpunkt vid en viss fart och vid samma
deplacement, vilket ju ej blir fallet, om v\JgL
användes.
I detta sammanhang må påpekas att mellan
v/^gDli3 och vj\JgL gäller relationen
v\IgD1!3 : v j\jgL = \j L jD^.
På basis av denna relation är diagrammet i fig.
46 uppritat för en serie vanligen förekommande
värden å L/Dll3. Samtidigt äro skalor angivna,
som visa samhörigheten dels mellan v/\^g Dll3 och
det icke-dimensionslösa uttrycket v ID1!* (uttryckt
med vanligen förekommande enheter) och dels
mellan v\gL och v j\jL. Vid det i figuren antydda
exemplet förutsättes L/J51’3 = 6 och v j\ g Dll3 =
= 1,375. Värdet å v/D1!* blir då == 8,37, om v
uttryckes i knop, och D i m3 och = 4,62, om v
uttryckes i knöts och D i cub.feet. Vidare blir
v j\JgL — 0,661 samt vj\jL = 3,42, om v uttryckes
i knop och L i meter och = 1,rs, om v uttryckes
i knöts och L i feet.
1 j
1 II i i
Is i
: ¥ j|
: i i |J
: P i ! v i
i \ s * k
i — \ s i Is
: \ a
... \ s \ \ SN s\
: — - \ Vs X
\ Nr" *
1 foot • 0,30*8 m,.1 knop ■ ’052 m/tim., I knot • SOflO /«(/M.r , g • 9,61 m/i#*f
Fig. 46.
Önskas motståndet för en av de angivna
båtformerna vid givna värden å d och v, har man att först
beräkna v/ \J g t)% och därefter vid detta värde å
tillhörande kurva avläsa 100 p v2. Av det så av-
/ 2
lästa värdet kan p beräknas. Det är därvid, som
nyss framhållits, viktigt att alla de ingående
storheterna äro uttryckta i samma enhetssystem.
Räkningarna underlättas något, om ett skalsystem,
liknande det, som visas nederst i fig. 47, uppritas.
Samma skalsystem kan användas för samtliga fig.
41—45, emedan skalenheten för v! g är
densamma i dessa fig. som i fig. 47. Det är emellertid
att observera, att vid uträkningen av p hastigheten v
lämpligen bör uttryckas i m/sek., i varje fall, om
tabell 3 användes.
Framställning’ av försöksresultaten i formen:
10 n/q ø3/2_D7/6 som funktion av ti/v/fif T)1/3.
Den ordinata, som användes i fig. 40—45, har den
fördelen, att kurvorna bliva relativt flacka och vidare,
att av kurvornas förlopp omedelbart kan utläsas
motsvarande motståndskurvas karaktär, i det att vid med
v stigande kurva motståndet varierar som
hastigheten upphöjd till en potens, som är större än 2 (och
effekten med en potens som är större än 3), och vid
sjunkande kurva samma potens är mindre än 2 (resp.
mindre än 3). För en viss båtform med givet
deplacement och given hastighet kan tydligen p (resp.
N) omedelbart beräknas. Det ifrågavarande
framställningssättet är däremot mindre lämpligt, om man
vill gå den motsatta vägen, dvs. om man för en viss
båtform med givet deplacement och givet p eller n
vill beräkna den hastighet, som kan påräknas. För
att besvara sådana frågor är det lämpligare att som
ordinata använda p/ggd eller n/q g3/* d7/e. I fig.
47—52 äro nu försöksresultaten framställda enligt
18 juli 1936
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
