Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
är den nära på lika säker som vilken annan båt som
helst. Man måste dock komma ihåg att säkerheten
alltid avtar med hastigheten. Stötarna mot vattnet bliva
exempelvis mycket våldsamma — särskilt gäller detta
förskeppet — så våldsamma till och med, att de nästan
kunna liknas vid slag mot fasta marken. Det finnes för
övrigt inget fortskaffningsmedel, vare sig till lands eller
i luften, som utsättes för sådana påfrestningar som
ra-cerbåten. Bilen har exempelvis alla sina vikter
fjädrande upphängda och dessutom äro hjulen försedda med
gummiringar, som medge en viss elasticitet. Båtens
vikter äro däremot stumma, så att varje stöt från sjön
verkar med oerhörd kraft mot bottnen. Därför är det av
stor vikt att racerbåten dimensioneras med tanke på de
stora påkänningarna. Materialuttagningen måste även
ägnas den största omsorg, så att inget underhaltigt
material kommer med.
Som ett exempel på vilka frestningar materialet
utsättes för, utom de som uppstå vid slag emot sjön, kan
nämnas att vattenströmmen bakom propeller, roder och
undervattensbeslag är så kraftig, att den gräver stora
gropar i virket. För att undvika detta beslås bottnen
med metallplåtar bakom alla utstående delar i botten.
Vanligvis föreställer man sig att racerskroven äro
lättare än andra båtar av motsvarande storlek. Detta är
emellertid inte alis fallet. Stegbåtens spantstomme är
ofta ända till 50 % tyngre än den är i en vanlig båt av
motsvarande storlek. Fig. 6 visar spanten till en större
racerbåt. De invändiga förstärkningarna, såsom
balk-vägare, stävknän och dylikt måste dimensioneras med
stor säkerhetsmarginal. Slagvägaren måste även tagas
till i överkant. Akterslagvägaren får icke stanna vid
steget utan skall gå fram ända tills den sammanfaller
med den förliga vägaren, se fig. 6. För att ytterligare
styva upp konstruktionen bör en omsorgsfullt förnaglad
sidovägare anbringas på spantens insida.
Sido- och bottenspanten skäras halvt i halvt och
limmas med vattenfast lim, varefter själva vinkeln
förstärkes med pånitade hörnplåtar av mässing. På fig. 7
synes att det är grova doningar, som användas.
Bottenspanten, som äro delade mitt på kölen, förbindas med
varandra genom bottenstockar. Dessa utför jag av ek. De
nitas tillsamman med spanten och bultas till kölen med
genomgående metallbultar. .Under motorn
böra dubbla bottenstockar användas, en
på var sida om spantet. Spanten och
bottenstockarna kallimmas för nitningen.
utom nyss påtalade fördelar är den även lättare än
massiva bäddar. Vikten blir endast omkring en tredjedel av
äldre, massiva bäddkonstruktioner med motsvarande
styrka. Den visade motorbädden är avsedd för en 225
hk motor. De längsgående balkarna i denna äro icke
grövre än 35 X 28 mm, och samma dimension användes i
strävorna. Konstruktionen sammanhålles med
genomgående metallbultar av rätt klen dimension. Bäddarnas
yttersidor äro klädda med 4 mm plywood, som limmas
och skruvas till balkar och strävor. Hela bäddens inre
prepareras med olja och färg och lufthål upptagas i varje
fack, så att röta hindras från att taga fäste.
Innerbädden eller motorfundamentet, som göres av
massiv ek och placeras direkt ovanpå bottenstockarna,
sammanfogas vid ytterbädden med genomgående
metallbultar. Motorn monteras på gummikutsar, varigenom
den blir mjukt upphängd, så att knappast några
vibrationer giva sig tillkänna i skrovet.
Bordläggningen kan utföras enkel, på ribbkravell eller
dubbel på diagonalkravell. Om dubbelbordläggning
användes brukar detta byggnadssätt endast ifrågakomma i
botten. Sidorna göras alltid enkla, på ribbkravell.
Enkel bordläggning har dock så många fördelar, att jag
alltid nyttjat sådan på de racerbåtar, jag hittills utfört.
Själva stegbåtsidén tvingar fram bottnar, vilka
praktiskt taget äro plana. Därmed följer den olägenheten att
borden, som snart suga åt sig vatten och svälla, icke
kunna förskjutas uppåt utan buckla sig med risk att
sprängas loss från spanten. För att säkerställa mig för
en dylik kalamitet utföras bottnarna med en viss
rörlighet, på det enkla sättet, att jag lämnar nåtet mellan
varje bord en aning öppet, så att svällningsmån finnes.
Avståndet måste varje gång utrönas genom prov med
färdigpreparerat virke. Någon invänder kanske att en
väl genomförd preparering skulle motverka eller till och
med helt eliminera svällningen. Så är emellertid inte
fallet. Jag har prövat en mängd olika
preparerings-medel, men ännu inte funnit något, som givit önskat
skydd. ;— Till dess borden svällt ut så, att nåten blivit
täta, få nåtribborna, som ligga på, bordläggningens
insida, tjänstgöra som tätning. Som en ytterligare
säkerhet använder jag mellanlägg av preparerad duk mellan
bordläggning och ribba.
Däck och inredning utföres på samma
sätt som vid vanligt småbåtbygge. Det
enda undantag, jag gör härifrån, är
maskinrumsskottet, vilket utföres med sär-
Fig. 6. Spantstomme till en 11,4 m racerbåt. Lägg
märke till de kraftigt dimensionerade spanten och
vägarna.
Hydroplankonstruktionen medför den nackdelen, att
kölen delas vid steget. Kölen ger därför inte önskad
långskeppsförstärkning, varför man får se sig om efter
någon ersättare för denna. Motorbäddarnas ytterbalkar
hava fått övertaga denna mission och utformas därför
som långskeppsförbindningar i botten. Vanligtvis
utföras dessa bäddar av massivt trä, men jag har funnit att
de inte hålla för de stora påfrestningarna. Det är
mycket vanligt att de spräckas upp i steget med riktning
framåt. Bättre är att utföra bäddarna av
fackverkskonstruktion, så som visas på figur 8. Denna
konstruktion är icke blott kraftig utan även något elastisk. För-
skild ljuddämpningsanordning, så att motorbullret
utestänges från den övriga båten. Härtill använder jag
filtmattor och perforerad plåt eller metalltrådsduk, som
appliceras på naror invändigt på skottet.
Strömlinjeform har på senare tid blivit ett slagord,
som användes i tid och otid. För egen del tar jag inte
så värst stor hänsyn till luftmotståndet, då jag ritar
racerbåtar. Det är självklart att jag inte formar båten rent
vanvettigt ur denna synpunkt, men vi rör oss i regel
med rätt låga farter, 40 knop och däromkring, och då
spelar strömlinjeformen en rätt underordnad roll. Vid
denna hastighet är luftmotståndet omkring en tjugondel
82
19 sept. 1936
Fig. 7. Sido- och bottenspanten
sammanfogas medelst hörnplåtar av
metall.
Fig. 8. Motorbädd till modem racerbåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
