Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST
FLYGTEKNIK
Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
■ UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: Svensk krigsfartygsbyggnad under 75 år, av marinöverdirektör Y. Schoerner. — Litteratur.
Svensk krigsfartygsbyggnad under 75 år.
Av marinöverdirektör Y. SCHOERNER, Stockholm.1
Om vi blicka tillbaka 75 år i tidén, dvs. till
omkring år 1860, och söka bilda oss en uppfattning
om krigsfartygsteknikens dåvarande ståndpunkt,
skola vi finna följande bild.
Av vapen fanns kanonen, i bruk sedan 1300-talet,
och redan på 1400-talet utvecklad till sjökrigets
huvudvapen. Dess senaste förbättring av
epokgörande art, utgjordes av den s. k. bombkanonen,
uppfunnen 1822 av den franske översten Paixhans.
Bombkanonen sköt sprängladdade projektiler, vilka
anställde förhärjande eldsvådor och svåra förödelser
på samtidens träfartyg och nödvändiggjorde
skrovskydd i form av järnpansar. — Minan fanns även
utbildad som användbart sjökrigsvapen av defensiv
art.
Skeppsbyggnadskonsten stod i övergången mellan
träfartyg till järnfartyg. Man byggde såväl
kompositfartyg som fartyg helt av järn. Materialet utgjordes
då av mjukt puddeljärn av synnerligen god kvalitet,
särskilt i fråga om rostbeständighet.
Pansrade fartyg funnos redan; de första pansrade
fartygen, de franska pansarbatterierna "Dévastation",
"Lave", "Tonnante", fingo sitt elddop 1855 under
Krimkriget och bevisade pansarets överlägsenhet
mot dåtidens projektiler, men eggelsen till ökade
ansträngningar för kanonernas förbättring var därmed
också given och den långvariga tvekampen mellan
pansar och- kanon var inledd. 1858 byggdes det
första sjögående pansarfartyget, "La Gloire", i
Frankrike, en träfregatt med 120 mm pansarskydd;
1859 byggde engelsmännen "Warrior", helt av järn
och med 114 mm sidopansar, upplagt på 450 mm
trä-backning. Byggnadssättet visade en del fullt
moderna drag med dubbelbotten, slag-gång innanför
sidopansaret samt kombinerat tvärspant- och
lång-skeppsspantsystem.
Fartygsmaskintekniken — ja, den hade börjat för
en knapp mansålder sedan. Sedan Fulton
presenterat den första användbara ångbåten 1807 hade
utvecklingen gått hastigt; hjul-propellern fick 1830 en
konkurrent i skruvpropellern, som snart vann
allmänt insteg och blev allenarådande.
Fartygsmaskinerna anpassades efter det nya drivelementet, och
1860 funnos ett flertal typer av sjömaskiner både för
hjul- och skruvdrift.
i Föredrag, hållet vid Avd. för Skeppsbyggnadskonst möte
den 19 maj 1936 i samband med Sv. teknologföreningens
75-årsjubileum.
Steget från den seglande flottan till ovan antydda
ståndpunkt togs på knappt 50 år, således en
ytterligt snabb utvecklingsprocess, vars takt sedan
ingalunda mattats utan snarare stegrats allt intill våra
dagar.
Vår flotta hade icke beretts tillfälle att följa
denna utveckling. Större delen av 1800-talet
kännetecknades av bittra fejder om vårt försvars
sammansättning, arméns och flottans inbördes betydelse,
huruvida sjöförsvaret skulle vara sjögående eller
lokalbetonat, ja, t. o. m. om sjöförsvaret skulle helt
underordnas centralförsvarsprincipen och inskränkas
Fig. 1. Linjeskeppet "Stockholm".
till skärgårdar och insjöar. Folkrepresentationens
sparsamhet, tveksamhet och negativa inställning till
försvarsproblemen ledde till, att vi 1860 icke ägde
ett enda modernt, sjögående örlogsfartyg. Såsom
representanter för vår dåtida flotta kunna nämnas
följande.
Bogserångfartyget "von Sydow", ett träfartyg om
172 ton med en 20,2 cm bakladdningskanon och 9
knops fart, linjeskeppet "Stockholm" (fig. 1), också
av trä, 2 840 ton med sex 22,6 cm
bakladdnings-kanoner och sexton 16,2 cm kanoner, 800 ihk maskin
17 okt. 1936. häfte 10
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
