Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
Fig. 13. Torpedbåten "Arcturus"
Fig. 14. Jagaren "Nordenskjöld".
av alla dessa båtar. Från 1882 till 1911 byggdes
emellertid icke mindre än 58 l:a och 2:a klass torpedbåtar,
allt ifrån "Rolf" (fig. 12) på 35 ton och 16 knop med
en 35 cm stävtorpedtup fram till "Vega" och "Vesta"
om 98 ton, 25 à 26 knop med en stäv- och en
däcks-torpedtub, bägge 45 cm. Fig. 13 visar "Arcturus".
Vår första jagare "Mode", beställd hos Yarrow
i England, blev färdig 1902, och på den följde
"Magne", byggd hos Thornycroft 1905. Sedan
dess hava alla våra jagare byggts i Sverige. Den
ursprungliga typen, flushdäckad med wale-back,
bibehölls till och med "Hugin" och "Munin", färdiga
1911 och 1912, men bestyckningens kaliber ökades
från 57 till 75 mm. Sedan följde "Wrangel" och
"Wachtmeister", byggda med back, samt
"Ehren-sköld" och "Nordenskjöld" (fig. 14), "Klas Horn"
och "Klas Uggla" och de nu under byggnad varande
"Stockholm" och "Göteborg", samtliga de senare
flushdäckade och försedda med två 53 cm
trippel-tuber och tre 12 cm kanoner.
För fullständighetens skull böra även nämnas de
under de senare åren i Karlskrona byggda
vedett-båtarna av "Jägaren"-typ, avsedda för minsvepning
och u-båtsjakt samt de nu under byggnad varande
ininsveparna "Landsort" och "Arholma", nr 1 och
nr 2, vilka markera en ökad betydelse hos minvapnet.
Då jag nu övergår till den tekniska sidan av saken,
skall jag till en början redogöra för utvecklingen av
iiiii*
"Ä. tv» .t^m
Fig. ]5. Sektioner till kanonbåten "Gunhild"
Fig. 16. Sektioner till monitoren "John Ericsson".
artillerifartygens allmänna disposition och
skrov-byggnad.
Fig. 15 visar sektioner av "Gunhild". Den var
byggd med järnbordläggning på järnspånt. Av
intresse äro däcksbalkarna av trä med en balkvägare
av plåt, ricochettplåtarna och de som skydd
anordnade kolboxarna.
John Ericsson"-typen konstruerades av A. d’Ailly,
enligt Ericssons system. Deplacementet var 1 500 ton.
Pansaret med dess tjocka träbackning sköt ut från
det egentliga skrovet med 1,15 m på varje sida, vilket
utgjorde ett gott skydd även för
undervattens-kroppen och gav tvärsektionen dess säregna prägel.
Fribordet var endast 350 mm. Pansartjocklekarna
voro i VL 119 mm, kanontornet 285 mm,
manöver-tornet 238 mm, däcket 49 mm. Pansaret utgjordes
av sammannitade plåtlag, vardera 24 mm tjockt och
av mjukt järn. Farten var 6.3 knop.
På midskeppssektionen, fig. 16, lägger man märke
till webspanten, träbalkarna, barkningen bakom
pansaret och under plåtdäcket samt plåtkölen, utformad
till en ränna.
Grundtanken i "Monitor"-typen var att uppställa
ett litet antal svåra kanoner med de största möjliga
bestrykningsvinklar samtidigt som ett gott skydd
skulle beredas såväl kanoner med deras
rörelseanordningar som kanonservisen och ammunitionstillförseln.
Bäst uppfyllas dessa fordringar, om kanonerna
uppställas i torn, och tornens dimensioner kunna
begränsas kraftigast, om kanonernas sidriktning anordnas
genom vridning av tornet i stället för kanonlavetten.
Fig. 17 visar ett kanontorn för Monitor-typen. De
följande monitorerna voro i stort sett lika "John
Ericsson", den sista, "Loke", något större och försedd
med refflade bakladdningskanoner.
Kanonångsluparna och de bepansrade
kanonbåtarna voro byggda enligt "Monitor"-typen, men hade
fast torn. De tre första voro på omkring 250 ton
och de följande ungefär dubbelt så stora.
89 dec.. 1936
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
