- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Skeppsbyggnadskonst och flygteknik /
110

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Havsis med djupa packisvallar.

sjö och packas mot lovartsland eller uppgrundningar.
Efter en blåsperiod följer ny stiltjeperiod, varvid dels
den packade isen fryser samman, dels ny is bildas
på de fria ytorna. Vid nästa blåsperiod bryts den
nya isen sönder och bildar ny packis. Så länge kyla
råder fortsätter isbildningen på detta sätt. Ju
längre vindstilla är rådande, desto grövre hinner isen
att bliva, och viss havsis växer till sådan grovlek, att
den ej bryts sönder utan hela vintern simmar
omkring som stora flak av fast, jämn is. Den is, som
bryts sönder, packas emellertid mer och mer, ju större
vindstyrkan är i blåsperioderna. På så sätt
uppkommer havsisen i form av packis och drivis. Den
verkliga packisen, som når djup av fem à sex meter och
mera, bildas mot kusten, och beroende av
kustformationen blir den svårare eller lättare. Då isen pressas
mot en rak kuststräcka, packas den visserligen, men
vid vindändring har den lättare att komma loss, än
om den pressats in i en trattformig kustformation.
Den besvärligaste packisen bildas således vid
inlopp, som äro trattformiga, och där isen, sedan den
väl börjat packas, har svårt att komma i drift. Den
fria havsisen, dvs. den is, som flyter omkring i öppna
havet, utgöres antingen av de tidigare nämnda
fast-isbältena, delar av sönderbrutna packisvallar,
sönderbruten grov fast is, issörja eller tallriksis.

Vindförhållandena äro avgörande för huru
issitua-tionen kommer att te sig vid svenska kusten. Vid
västliga och sydvästliga vindar sker packisbildningen
vid finska kusten, under det att isbildningen å
svenska sidan i stort inskränker sig till fast isbildning i
kustområdena och havsbandet. Vid förhärskande
ostliga vindar äger packisbildningen rum mot den
svenska kusten.

Isbrytningsteknik.

Vad isbrytningstekniken angår skiljer man på
brytning i fast is och i havsis av olika slag.

Isbrytning inomskärs.

Isbrytning i fast is erbjuder inga större
besvärligheter med ett fartyg av "Ymer’’s kapacitet. Den fasta
is, som förekommer utefter Norrlandskusten, torde
endast i undantagsfall uppnå större grovlek än 80 à 90
cm, och håller sig i regel å de frostigaste ställena i
Bottenhavet mellan 50 och 80 cm. Är snötäcket
mycket tjockt — inemot en meter — kan givetvis även
"Ymer"s högsta kraft behöva komma till användning.

Vid brytning i fast is är det viktigt att fartygets
trim är den lämpligaste. Det har visat sig, att denna
trim ligger vid ett djupgående av ca 6,4 m för och
6,6 m akter, dvs. den trim, fartyget har med fulla
förråd, men med tomma trim- och krängningstankar.

Vid brytning av en ränna inomskärs, vilken sedan
skall kunna trafikeras utan assistens av isbrytare, är
det synnerligen viktigt att rännan göres så rak, som
de navigatoriska omständigheterna medgiva. Skarpa
krökar få ej förekomma, ej heller "knän" i rännan,
uppkomna genom mindre god styrning. Den fasta
isen är ju inte alltid jämntjock, och snön lägger sig
ofta i drivor på isen, varför fartyget, om ett ojämnt
is- och snöbälte påträffas, gärna vill slänga in mot
det svagare bältet, varest minsta motståndet möter.
Ytterst stor uppmärksamhet och påpasslighet måste
därför ägnas åt styrningen. Är den fasta isen så
grov, att krängning behöver tillgripas, blir styrningen
ytterligare försvårad, då fartyget under gång med
krängning har en viss benägenhet att s. a. s. "anka"
eller skruva sig fram.

Den fart med vilken "Ymer" bryter is av upp till
70 à 90 cin grovlek och där ovanpå ett betydande
snötäcke, håller sig omkring 4 à 6 knop. Fast is av
sådan grovlek, att "Ymer" inte direkt kan forcera
densamma, torde ytterligt sällan förekomma i de
farvatten, hon trafikerar.

Isbrytning till sjöss.

Isen till sjöss är, som tidigare framhållits, av
synnerligen olika karaktär. Även till sjöss förekommer
is, som har den fasta isens konsistens, men oftast
utgöres denna is av något slag av packis. Vid
brytning av havsis måste man emellertid använda sig av
förefintliga möjligheter att rulla eller kränga
fartyget. Var och en, som i roddbåt eller mindre motor-

Lmh

"Ymer" fast i mycket djup packisvall.

19 19

sept. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936s/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free