Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Bogsering med fartyg intaget i "Ymer"s akterklyka.
Linjefartyg ("Vasaholm" och "Soloy") mötas i svär havsis.
brytas på ett avstånd av mellan ca 5 och 20 m,
beroende på grovleken av isen. Blir avståndet för stort,
måste losskärningen göras om, blir det för kort, så
är det osäkert vad som händer. Isen i lä av ett
stilla-liggande fartyg är i regel hårt pressad, varför å
"Ymer" måste användas stor kraft för att komma
förbi. Ofta måste forceringen förbi ske genom
stötning. Som isen mestadels är ojämn, kastas "Ymer"
ofta oväntat styrbord eller babord. Är avståndet då
för kort, är risken för kollision överhängande. Som
väl är, kommer dock som regel något grovt isflak
och lägger sig som fendert mellan isbrytaren och det
assisterade fartyget. Då "Ymer" kommit upp i höjd
med fartygets brygga, beordras detta att sätta igång,
varefter "Ymer" med en dubbelgir sätter sig rätt för
om detsamma. För att med säkerhet få igång
fartyget bör "Ymer"s akterstäv vid insvängningen
komma högst fem à tio meter från dettas förstäv, och
"Ymer"s fart samtidigt minskas så, att detta avstånd
hålles, tills konvojen verkligen åter kommit i gång.
Behöva upprepade losskärningar ske, övergår man
hellre till bogsering enligt förut beskrivna metoder.
Skulle under pågående assistering
vindförhållandena så försämras, att pressen å fartyget blir för stor,
finnes i regel intet annat att göra än att försöka att
antingen bogsera fartyget eller på annat sätt söka
få det vindrätt och i detta läge invänta bättre väder
eller ock i vindriktningen bogsera det ut i öppet
vatten eller in i något fast isbälte.
Börjar isen att skruva, blir isbrytarens uppgift att
gå runt fartygen eller fartyget för att på så vis
minska istrycket.
Upprepade gånger har framhållits, huru hastigt
isförhållandena skifta till sjöss. Givet är att arbetet
därigenom kommer att variera i hög grad. Även efter
ganska lång tids erfarenhet om hithörande
förhållanden kan det vara ytterligt svårt att bedöma
issitua-tionen inom ett område, som man kanske lämnat
endast några timmar tidigare. Att giva en fullständig
bild av det skiftande isarbetet är givetvis omöjligt
med det begränsade utrymme, som här stått till buds,
utan de exempel, som valts, avse endast att något
klargöra det vanligaste sättet för isbrytningens och
isassistensens utförande.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avil. för
Skeppsbygg-natlskonst och Flottans ingenjörsförening höllo
fredagen den 30 oktober gemensamt sammanträde ä
Sjöofficersmässen i Karlskrona.
Marindirektör A. Grünberg öppnade i egenskap av
vice ordförande i Flottans ingenjörsförening
sammanträdet, hälsade avdelningens medlemmar välkomna,
särskilt dess ordförande doktor H. Hammar, som tagit
initiativet till mötet, och hälsade sedan de
gemensamma gästerna, bland vilka märktes landshövding
Hagströmer samt amiralerna åkermark och Bjtjrneb
och tackade dem för att de med sina närvaro velat
hedra sammanträdet. Marindirektör Grimberg
överlämnade härefter klubban till doktor Hammar, som
beklagade, att endast ett fätal representanter för
varvsindustrien kunnat närvara, men detta berodde
pä det i och för sig glädjande förhällandet, att varven
äro överhopade med arbete. Ordföranden framhöll,
att avdelningen söker sin näring på de platser, där
varven arbeta, uttalade sin glädje över att detta möte
kunnat förläggas till Karlskrona och omnämnde i
förbigående att han själv är den siste i Karlskrona
utexaminerade skeppsbyggmästaren.
Marindirektör Grünberg höll härefter föredrag över
ämnet "Karlskrona örlogsvarv och dess verksamhet".
Efter att hava redogjort för varvet och dess historia,
utformade talaren föredragets senare del till en
vidräkning med den kritik, som vid allmänt
sammanträde i Teknologföreningen den 19 febr. 1936 riktats
bl. a. mot organisation och bokföring ä örlogsvarvet
av civilingenjör C. S:son Schmidt. — Efter föredraget
vidtog diskussion, varvid ing. Schmidt i ett längre
anförande försvarade sina synpunkter och passade
tillfället att rätta den siffra 1 : 3,5, som talaren i ett
inlägg efter nämnda föredrag uppgivit vara förhållandet
mellan antalet tjänstemän och arbetare. Siffran skulle
i stället vara 1 : 4,7. Ett avskiljande av varvsdriften
från depåverksamheten förordades. — Ordföranden
meddelade bl. a. att han flera gänger deltagit i
utredningen betr. varvsdriften och därvid framhållit att
organisationen ej kunde lösas på samma sätt som å
civila varv på grund av den fordran på beredskap,
som måste ställas på ett örlogsvarv. — Diskussionen
avslutades med några ord av föredragshållaren, som
efter att ha bemött ing. Schmidts inlägg konstaterade
att de båda i vissa hänseenden hade likartade åsikter.
Det sista föredraget hölls av ingenjör S. Lundberg
om "Utnyttjande av avgaserna från fartygsmotorer,
några synpunkter och rön". Efter föredraget upplästes
skriftliga inlägg av professor T. Lindmark och
mariningenjör I. Jung, varjämte överingenjör O. Wiberg
hade ordet för ett kortare anförande. Såväl
föredrag som diskussionsinlägg komma att införas i
tidskriften.
Efter sammanträdet intogs gemensam supé,
likaledes å Sjöofficersmässen.
Påföljande dag anordnades under sakkunnig
ledning besök i örlogsvarvet, varvid såväl dess
historiska som dess moderna delar besågos. Samma dags
afton anordnade Sjöofficerssällskapet mässafton å
Sjöofficersmässen, vartill Teknologföreningens
medlemmar inbjudits. B. S—n.
114
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
