- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
6

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

exempelvis en sömmerska i Stockholm betalade till sin
fackförening.

Beträffande det antal väg- och vattenbyggare som
borde utbildas, anslöt sig talaren till professor Forssell.
En utveckling mot denna yrkesgrupps användning inom
allt större områden av allmän förvaltning och enskild
verksamhet hade börjat och måste ges möjlighet att
fortsätta. Såsom betecknande framhölls att cheferna
vid Stockholms stads samtliga större tekniska verk f. n.
äro väg- och vattenbyggare, även vid gas- och
elektricitetsverket.

Professor Pallin anmälde sig såsom bestämd
motståndare emot att taga in så många elever som
möjligt vid Tekniska högskolan. Endast så många som
nationalekonomiskt sett lönade sig att taga in samt
dessutom ytterligare ett antal, motsvarande det
sannolika utvecklingsbehovet, borde intagas.

Professor Kreüger ansåg det vara en synnerligen
drastisk skildring av förhållandena i vårt land, som
tidigare lämnats av professor Forssell och höll före att
det icke vore så illa ställt. De påtalade idealiska
förhållandena rörande ingenjörsutbildningen i Österrike, där
ett betydligt större antal studerande till väg- och
vattenbyggnadsfacket årligen vunno inträde vore enligt
talarens mening kanske icke heller så lyckliga. Vid
tillfällen då dessa frågor förts på tal med österrikare hade
nämligen av dessa pointerats de mera lyckliga
förhållandena i Sverige där viss begränsning fanns för
antagandet av studerande. Det större antalet årligen
utexaminerade väg- och vattenbyggare i Danmark utgjorde
icke något bevis för att förhållandena i Sverige skulle
vara så absurda, som från visst håll sökte hävdas.
Talaren framhöll vidare att ett fastslående av ett bestämt
antal som det enda rätta vore omöjligt, enär
förhållandena variera. Att antaga ett obegränsat antal
studerande vore med nuvarande anslag omöjligt om
undervisningen samtidigt skulle hållas vid önskvärd nivå.
Anslagen borde användas för höjande av kvaliteten ocli
icke kvantiteten. Ju skickligare ingenjörer desto
bättre.

Civilingenjör A. Birger C. Dahlberg framhöll att
väg-och vattenbyggarna hade möjlighet att tränga in på ett
flertal produktionsområden. Antalet borde därför icke
minskas utan en ökning, ehuru icke överdriven, borde
ske och vore enbart av godo. Bildandet av en väg- och
vattenbyggarnas fackförening såsom en
huvudorganisation över alla specialsammanslutningar vore även
önskvärt. Såsom ett led i avdelningens verksamhet borde
det praktiska livets män i högre grad än hittills få
hålla föredrag vid Tekniska högskolan. En ny form
för sammanträdena borde skapas.

Kapten Nils von Matern ansåg att specialiseringen
inom facket blivit allt större de senare åren, vilket med-

fört uppkomsten av nya specialföreningar utanför
teknologföreningen. Detta vore beklagligt och kunde
befaras fortsätta på allt flera fackområden men skulle
kunna förhindras om inom avdelningen bildades
sektioner för olika arbetsområden såsom
kommunikationsteknik, kommunalteknik, vägteknik etc.

Professor Forssell underströk ännu en gång att vi
borde kunna betrakta frågan om det ökade antalet
väg-och vattenbyggare objektivt eftersom vi icke själva
bleve berörda av eventuella förändringar. Talaren ville
icke tvinga någon att söka in på ingenjörsbanan men
ansåg samtidigt, att man icke skulle hindra den, som
efter egen prövning ville bliva ingenjör, och som vore
kompetent därtill, att också få sin möjlighet. Att utan
anvisning av andra områden för ungdomens kommande
arbete spärra ingenjörsyrket med dess produktiva
möjligheter vore oförsvarligt.-

Sedan herrar Hellström, Schlyter, Gustafsson och
Pallin haft ordet för några korta repliker och
förtydli-ganden måste diskussionen på grund av den långt
framskridna tiden avslutas.

Förutom de ovan omnämnda, av inledaren närmast
behandlade spörsmålen berördes under diskussionens
gång av herrar Sandberg, Pallin, Kreüger, Schlyter,
Forssell och Virgin även frågan om lantmätarna och
deras blivande ställning till föreningen och avdelningen,
med anledning av att lantmäteriutbildningen numera
vore förlagd till Tekniska högskolan.

Ordföranden sammanfattade diskussionens resultat
såsom en av avdelningen tydligt uttalad önskan att
vissa frågor borde ägnas speciell uppmärksamhet och
snarast förberedas till vidare behandling. Dessa frågor
skulle då närmast vara avdelningens och föreningens
förhållande till lantmätarna och deras
föreningsintressen samt frågan om en eventuell nyorganisation av
avdelningen med eget namn och egen ekonomi inom
teknologföreningens ram. Då det på nuvarande
förberedande stadium knappast vore nödvändigt med en
kommitté, skulle det närmast ankomma på styrelsen att
förbereda dessa frågors lämpliga fortsatta behandling.

De båda större frågor, som under diskussionen i
övrigt avhandlats, voro dels frågan om lämpligheten av
s. k. direkt intressebetonad verksamhet vid sidan av
teknologföreningens hittillsvarande mera liberalt, ideellt
lagda verksamhet, exempelvis genom bildandet av
riksförbund, dels frågan om väg- och vattenbyggarnas
utbildning vid högskolorna. Beträffande dessa spörsmål
syntes det önskvärt att styrelsen även ägnade dem sin
uppmärksamhet och sökte bereda tillfällen till
ytterligare och mera ingående överläggningar innan de
upptogos till mera slutgiltig behandling.

Då intet vidare förekom, förklarades sammanträdet
därpå avslutat.

Användning av asfalt som släntskydd vid
vattenbyggn ad er.

Av kapten STEN D. EKELUND.

Vid vattenbyggnadsarbeten fordrar utförandet av
släntbeklädnader den största omsorg. Trots detta
stöter det faktiskt på svårigheter att få preciserat,

i Denna artikel utgör en. sammanfattning av förf :s och
ing. W. F. van Asbeck’s föredrag inför Svenska
teknologföreningens avd. för väg- och vattenbyggnadskonst den 23
sept. 1935.

vad som menas med "stenbeklädd slänt", i det att i
arbetsplaner ytterst sällan några detaljbestämmelser
om utförandet av dylika arbeten återfinnas; detta är
ganska anmärkningsvärt, enär släntbeklädnaden har
den största betydelse för det beklädda
byggnadsverkets goda bestånd. Släntbeklädnadens kvalitet är i
sin tur i hög grad beroende på utformningen och hop-

6

25 april 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free