- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
7

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väg och VÄT tfn byggna d s konst

huggningen av fogarna, vilka äro den svaga punkten
i dylika konstruktioner.

Några undersökningar av erosions- och
urspol-ningsfenomenens inverkan på fogar av olika slag
torde vara omöjligt att utföra. ■—■ Det är emellertid
ett ofrånkomligt faktum, att både vågor och
strömmande vatten lätt spola ur dåligt utförda fogar i en
släntbeklädnad av sten, och har vattnet endast fått
en ordentlig angreppspunkt gör förstörelsearbetet
synnerligen snabbt; ofta måste man ju dessutom
räkna med isgång, vilken som bekant t. o. m. kan
angripa murverk.

Vid utförande av släntbeklädnad vid
vattenbyggnadsarbeten uppställer sig — som alltid — för
ingenjören problemet, att för minsta möjliga kostnad få en
tekniskt fullgod konstruktion. — Slänter av murverk
eller betong äro av kostnadsskäl ur räkningen.
Hop-huggna fogar i en stenbeklädnad komma normalt ej
i fråga; man nöjer sig med skolade fogar. Ofta nog
anses ett lager ordnad stenfyllning vara det mesta
man kan kosta på sig som släntskydd, trots att man
i sådant fall redan från början nödgas räkna med
reparationer.

En släntbeklädnads uppgift är vanligen att skydda
naturliga marken mot vattnets eroderande inverkan.
För att förhindra vattens inträngande i eller under
en konstruktion äro dylika beklädnader ej effektiva,
utan kärnor eller lager av puddlad lera ha utgjort
den tätande konstruktionen. För något tiotal år
sedan började emellertid vattenteknici i Tyskland och
U. S. A. att experimentera med användandet av
fog-fyllnadsämnen i stenslänter: med tillgång till ett
smidigt och vattentätt fogfyllnadsmedel kan man angripa
problemet på ett helt annat sätt. särskilt i ekonomiskt
hänseende. — Man kunde redan från början precisera
de egenskaper, som ett härtill lämpat material skulle
besitta, nämligen:

a) olöslighet i vatten,

b) förmåga att motstå kemikalier och aggressivt
vatten,

c) förmåga att motstå temperaturväxlingar,

d) stark vidhäftnings- och bindeförmåga,

e) god tänjbarhet och betydande
formförändringsförmåga,

f) fullständig frihet från för djur och växter
skadliga ämnen,

g) avsevärd "livslängd"’,

h) prisbillighet.

Fig. 1. Elbe: stenbeklädda slänter, som sönderspolats.

Fig. 2. Elbe: detalj av reparationsarbetet.

Det fanns endast ett material, som uppfyllde alla
dessa krav — asfalt.

Fastän man till en början endast använde asfalten
till att förstärka fogarna i stenbeklädnader,
utvecklade sig användningsmöjligheterna snabbt. Det var
närmast den omständigheten, att principerna från
vägbeläggningstekniken visade sig i viss
utsträckning kunna tillämpas inom denna del av
vattenbyggnadskonsten, som gjorde, att man snart nog med
gott resultat prövade först släntbeklädnad av
makadam med asfaltindränkning och sedan utförde
beläggningar med maskinblandat material av
gjutasfalt-eller sandasfalttyp.

Själva arbetsmetoden skiljer sig emellertid ofta
väsentligt från den vid vägbeläggning vanliga, i det att
man måste räkna dels med svårigheten att
komprimera grunden tillräckligt, vilket kan resultera i
sättningar, dels med inverkan av slänters lutning. En
eftergivande grund kräver en smidig, relativt
asfalt-rik beläggning, vilken dock redan i släntlutning
större än 1:5 tenderar att "flyta", om icke riktig
kvalitet asfalt användes och rätt konstruktionsmetod
tillämpas. — Den temperaturrayon, vilken
vattenteknikern har att räkna med, är -—20° till + 60°, och
inga svårigheter möta att få fram för ändamålet
lämplig asfalt; låt vara att man ofta måste räkna med
specialkvaliteter.

Vad beträffar konstruktionssättet kunna följande
generella regler uppställas. — I slänter upp till 1 :5
kan effektiv grundförstärkning och vältning utföras
ocli följaktligen alla beklädnadstyper användas. I
slänter mellan 1 : o och 1 : 1,5 måste komprimering
av undergrunden utföras för hand genom stampning,
helst med pneumatiska verktyg, och om detta arbete
kan göras effektivt kan vilket konstruktionssätt som
helst användas; dock är att märka att tunna
beläggningar bli svårare att utföra ju mera slänten lutar.
— Vid släntlutning större än 1 :1,5 blir man nästan
uteslutande hänvisad till fogfyllnadsmetoder, och
vanligen måste man räkna med att tillsätta asfalten
speciella "armerings"-material för att vara säker att
flytning ej skall äga rum.

25 apkii. 1936

7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free