- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
8

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

Fig. 3. Elbe: asfaltmakadamisering.

För att klarlägga den praktiska tillämpningen av
ovan relaterade principer torde en detaljredogörelse
för några utförda arbeten vara på sin plats.

I. Asfaltindränkt makadambeklädnad.

I Elbes nedre lopp hade — trots utförda
stenbe-klädnadsarbeten — svåra utspolningar ägt rum
(fig. 1), och det gällde att befästa slänten mot
vågornas åverkan.

Först utjämnades jorden i slänten och i ytan lades
ett förstärkande lager fältsten, vilket komprimerades
med tung vägvält; lagret kunde på grund av den
goda tillgången på sten göras tämligen kraftigt.
Stenlagret begränsades av ett par rader råhuggen sten.
vars fogar fylldes med asfalt (fig. 2).

Därefter spreds ett 8 à 10 cm tjockt lager torr
makadam av kornstorlek 20—60 mm, och efter
vältning till fasthet indränktes detsamma med asfalt av
penetrationen »>0/70: man beräknade (som inom
väg-tekniken) 1 kg pr m2 pr cm lagertjocklek.
Spridningen av asfalten skedde med vanlig spridare, och
temperaturen i kokarna hölls på ca 180°C. —
Omedelbart därefter spreds ett 2 cm lager av fin
makadam 10—20 mm, vilket komprimerades (fig. 3),
ytbe-handlades med 2 kg/m2 asfalt pen. 180/200 samt
slutligen täcktes med stenmaterial 5—10 mm.
Ytterligare en lätt vältning av ytan verkställdes för att få
densamma absolut jämn och tät.

Fig. 4. ilonheim : asfaltmakadamisering.

Fig. 5. Asfalt sprides med kannor.

På fig. 3 synes relativt många arbetare vara
sysselsatta, och detta beror på att de lägre delarna av
beklädnadsarbetet måste utföras under ebbtid,
varför det gällde att taga vara på minuterna. Av samma
skäl skedde komprimering av ytan med
kompressorstampar: dessa kunna anpassa sig efter arbetets gång
lättare än vanliga vältar.

Likheten med de inom vägtekniken använda
metoderna är ju slående, och klart är, att samma
variationer kunna tänkas, exempelvis —- för att få ett
ändå jämnare resultat — spridning av halva
makadamlagret och asfaltmängden i första omgången etc.

Vid Monheim vid Rhen utfördes ett liknande
arbete. Här gäller det att skydda en slänt, som dels
låg i en ytterkurva av floden, dels komme att bli
utsatt för erosion av ångares propellervatten (fig. 4).

I fig. 5 visas hur asfalten sprides med kannor,
vilken metod också ger gott resultat.

Fig. 6, 7 och 8 äro tagna från
släntbeklädnadsarbe-tet i Kaiser-Wilhelmskanalen, där den gamla
sten-slänten helt förstörts av vågorna.

II. Beklädnad med maskinblandat material.

Liksom inom vägtekniken skiljer man här på
material av gjutasfalttyp och sådant av sandasfalt- eller
topekatyp.

Fig. 6. Baserad slänt i Kaiser-Wilhelmskanalen

8

25 april 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free