Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Vidare meddelades att styrelsen utsett tekn. dr
Halmar Granholm att även år 1936 vara avdelningens
representant i föreningens biblioteksnämnd.
Till ordinarie sarrvmanträdesdagar för år 1936 beslöt
avdelningen på styrelsens förslag antaga måndagarna
den 20 januari, 10 februari, 9 mars, 6 april, 12’ oktober
och 9 november med rätt för styrelsen att senare
bestämma dagar för maj-, september- och
decembersammanträdena.
Ordföranden överlämnade härefter ordet till
civilingenjör Åke Virgin, som i ett med skioptikonbilder rikt
illustrerat föredrag redogjorde för en av honom med
understöd av teknologföreningen företagen resa till den
XIV:de internationella bostads- och
stadsplanekongressen i London den 15—20 juli 1935 samt en studieresa i
samband därmed genom, Holland, Belgien, Tyskland och
Vanmark. Härvid berördes först själva
kongressförhandlingarna, som detta år samlat sig kring de tre
huvudfrågorna, sanering av äldre undermåliga stadspartier,
stadsplanering med positiva syften samt synpunkter på
en planmässig utveckling av landsbygden. Talaren
framhöll hurusom ombyggandet av äldre stadsdelar i
hög grad blivit en ekonomisk och rättslig fråga, som
påkallar åtgärder från det allmännas sida, och vars
genomförande i större omfattning i alla länder visat
sig nödvändiggöra en revision av gällande
stadsplane-och expropriationslagstiftning.
Med ett flertal bilder visades därefter det nu
pågående saneringsarbetet i Londons slumdistrikt,
varvid bl. a. framhölls de ekonomiska fördelar det låga
och utbredda byggnadssättet medförde vid dessa
regleringar, när man ersatte 2-våningars radhusbebyggelse
med hyreshus i 4 à 5 våningar.
I detta sammanhang påvisades den väsentliga
skillnaden mellan de anglosachsiska ländernas låga och
utbredda stadsbebyggelse med övervägande egna hem
och den på kontinenten sedvanliga, höga och
sammanträngda byggnadsformen för övervägande
hyreshusbebyggelse.
I fortsättningen redogjorde föredragshållaren för
aktuella stadsbyggnadsfrågor i Amsterdam, Brüssel,
Köln, Hamburg och Berlin m. fi. städer, varvid
särskilt omnämndes de svårigheter vid sanering av äldre
stadsdelar, som föreligga i många tyska städer såsom
en följd av det tidigare byggnadssättet.
Den dagsaktuella frågan om uppdelad eller icke
uppdelad körbana fick belysning av några bilder från de
stora tyska "Reichsautobahnen" och talarens intryck
av dessa. Till slut lämnades en redogörelse för
erfarenheterna från den nya danska fastighetstaxeringen
av år 1927, vid vilken en tidigare icke prövad metod
att värdesätta tomtmarken blivit tillämpad. För den
hos oss aktuella frågan om revision av
fastighetstaxeringen hade denna danska metod att upprätta
värderingskartor för städerna mycket av intresse.
Föredraget avtackades med kraftiga applåder, varpå
ordföranden framförde avdelningens tack till
föredragshållaren. Ordföranden framhöll att ing. Virgin på
styrelsens förslag utsetts såsom den ene av
teknologföreningens två representanter vid kongressen i London
och att därvid föreningen lämnat ett resebidrag, som,
även om det blivit ganska litet, dock tydligen blivit
väl förvaltat. Stadsbyggandet vore ett förnämligt
gebit för teknikens utövare, där dock kanske mer än
något annat ett allmänt sunt omdöme krävdes. Detta
verksamhetsområde vore väl värt ett allt mera ökat
intresse från väg- och vattenbyggarnas sida.
Förhandlingarna voro härmed avslutade, och
ordföranden kallade till det väntande julbordet. Innan
uppbrott skett begärde emellertid major Richard
Smedberg, avdelningens för år 1936 utsedde nye ordförande,
ordet och framförde till den avgående styrelsen och
speciellt till dess ordförande avdelningens tack för väl
förrättat värv under gången arbetsperiod.
Härpå följde supé med traditionellt julbord, varefter
avdelningen åter bänkades i sammanträdessalen, där
kvällen förflöt under den bästa julstämning med glögg
och sång av skön Lucia, föredrag med skioptikonbilder
över "Isländska perspektiv", framfört med känd
bravur av professor Pallin, tacktal av och för den
avgående ordföranden samt sist men icke minst en
lyckad julklappsutdelning, av ceremonimästaren don
Pedro genomförd såsom en stor avskeds- och
galaföreställning vid ämbetets nedläggande.
T. R. Äm.
INSÄNT
Om beräkning av jordtryck mot sponter.
Med anledning av ing. Kjellmans inlaga i
decemberhäftet, avd. V. V. får jag anföra följande:
Att upptaga ostörda lerprov från större djup möter
numera inga större svårigheter, åtminstone prov så
relativt ostörda, att kohesionsvärdet x enligt Statens
järnvägars geotekniska avdelnings normer ganska noga
kan fastställas. I Göteborg användes vid
undersökningar för stadens räkning S. J:s kolvborr med vissa av
hamningenjörskontoret i Göteborg företagna
förbättringar (spec. provens tagande i cylindrar av mässing,
vilket medger, att proven kunna uttagas från borret
utan att pressas eller tryckas ut). I Teknisk tidskrift,
V. V., häfte 8, aug. 1933, finnes en utförlig beskrivning
av detta kolvborr; sedan dess hava ytterligare
förbättringar vidtagits av hamningenjörskontoret. I
meddelande nr 113 till Internationella sjöfartskongressen i
Bryssel 1935 — av överingenjör Knut E. Pettersson —
ingår en redogörelse för vissa i Göteborgs hamn
utförda sådana undersökningar med angivande av r-värden
och deras ändring med djupet i leran samt för
användningen av dessa värden vid stabilitetsundersökningar
av (jordslänter vid) ett par kajer med
cirkulärcylindriska glidytor.
Hr Kjellman framhåller hur i vissa fall
jordtrycks-intensiteten mot en spånt kan överskrida det aktiva
gränsvärdet beräknat efter den "klassiska"
jordtrycksteorien. Först i den mån spånten har möjlighet att
röra sig utåt, avtager denna jordtrycksintensitet till
det aktiva gränsvärdet. Stöder sig härvid hr
Kjellman på andra än de få kända laboratorieförsök, vilka
utförts i liten skala? Det vore i så fall av stort
intresse att få något närmare taga del av dessa
förhållanden, speciellt hur stor rörelse, som erfordras för att
jordtrycksintensiteten skall gå ned till sitt aktiva värde.
Är denna rörelse elastisflt, så att t. e. vid avlastning
spånten återgår till sitt utgångsläge?
Bror Fellenius.
12
25 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
