- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
17

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vagoch Vvttenbyggnadskonst

—Ludvika järnväg förbi gruvfältet har under året
bedrivits så, att delar av linjeomläggning och
bangårdar ha kunnat tagas i bruk.
Järnvägsomläggningarna jämte de nya bangårdarna, vilka ingå som
ett led i ett stort ombyggnadsprogram på 10 mill.
kronor för gruvdriften, äro kostnadsberäknade till
ca 3 mill. kronor, och under åren 1934—1935 ha
arbeten bedrivits för sammanlagt 300 000 kronor.
Blahd konstarbeten därstädes märkes en 46,5 m lång
vägkulvert med 10 m fri spännvidd, utförd som
2-ledsbåge av armerad betong (fig. 1) och avsedd att
belastas med en järnvägsbank av gråberg till en
höjd av 6 m över hjässan. Bergslagernas järnvägar
ha senaste året byggt om sin bangård i Borlänge för
att erhålla moderna plattformsanordningar, vilket
dragit en kostnad av ca 125 000 kronor. Stockholm
—Roslagens järnvägar förlänga sin linje från Lahäll
vid Djursholm till Näsby park, en sträcka på 1,7 km.
Stockholm—Västerås—Bergslagens järnvägar ha
slutligen utlagt ytterligare ett spår från sin station
i Västerås till Västerås djuphamn.

Ett vackert exempel på billig men effektiv
rationalisering av utlastning från järnväg till båt
uppvisa Stockholm—Roslagens järnvägar genom sin nu
fullbordade anläggning vid Hargshamn för
utlastning av exportmalm från Dannemora gruvor (fig. 2).
Densamma, som dragit en kostnad av drygt 100 000
kronor, består av en vagnlyftare, som bringar den
med krossad malm lastade vagnen upp i ca 45°
lutning för ända, varigenom malmen rasar ned i en
framför vagnändan varande ficka, från vars botten
ett transportband av gummi för malmen över en
ut-liggare till båten. Liknande anordningar och
jämväl med större kapacitet finnas tidigare i andra
hamnar, t. e. Västerås och Oxelösund, men i
Hargshamn har kajanläggning för båtarna inbesparats, i
det att dessa med hänsyn till hamnbassängens
skyddade läge blott förtöjas på sådan plats i denna,
att avlastarbandet mynnar rakt ovanför
däcks-luckorna.

Skenfria korsningar i form av vägbroar och
vägportar hava utförts till antal av uppemot 100 stycken,
därav huvudparten vid Statens järnvägar och av
medel, beviljade av riksdagen i syfte att motverka
arbetslösheten.

En detalj i järnvägsutrustningen, som de senaste
åren blivit föremål för mera intresse och omvårdnad

Fig. 3. Stationshus vid Falköpings central. Arkitekt: Birger Jonson.

22 febr. 1936

Fig. 4. Elektriskt s. k. knappställverk vid Björketorp station.

från järnvägsförvaltningarnas sida än tillförne, är
stationshusen. Anledningen härtill är dels, att den
under kristiden genomförda minskningen av
expeditionspersonal framtvingat arbetsbesparande
lokaländringar och dels, att den allt hårdare bil- och
busskonkurrensen nödgat järnvägarna att snygga upp sina
trafiklokaler för att därigenom stimulera
persontrafiken och att i sin mån bidraga till att minska
allmänhetens kritiska inställning mot järnvägarna. Som
exempel på dylika ombyggnader, vilka förekommit
synnerligen talrikt, må nämnas stationshusen i
Uppsala, Nässjö och Eskilstuna södra vid Statens
järnvägar, Åmål, Säffle, Filipstad, Hällefors och
Räms-hyttan vid Bergslagernas järnvägar samt Norrtälje
vid Stockholm—Roslagens järnvägar.

Helt nya stationshus hava uppförts vid Falköping
central, Tranås, Halmstad norra, Häggvik och
Uppsala östra. Samtliga äro ritade av arkitekten Birger
Jonson vid Statens järnvägar utom det sistnämnda,
vilket tillhör Stockholm—Roslagens järnvägar och
ritats av arkitekt Sven Malm. Stationshuset vid
Falköping central är hållet i relativt extrem
tids-trogen funkisstil, varför detsamma varit föremål för
ställningstagande både för och emot (fig. 3).

Bland utförda signalsäkerhetsanläggningar märkas
automatisk linjeblockering å linjen Älvsjö—Järna,
vilken togs i bruk i maj 1934. Densamma är
anordnad för såväl dubbel- som enkelspårstrafik;
huvudparten av ingående material är levererad av
Aktiebolaget Gasaccumulator. Större elektriska
bangårdsförreglingar hava utförts i Arlöv, Hagalund,
Åstorp och Sundbyberg, huvudsakligen i
överensstämmelse med den standardtyp, som numera
till-lämpas vid Statens järnvägar. Signalbolaget står
som materialleverantör till anläggningarna ifråga,
vilket även är fallet med de mindre, förenklade
elektriska ställverk, gemenligen kallade
"knappställverk", som kommit till utförande vid 12 stationer,
därav 8 st. vid V. B. H. J. (fig. 4).

Ifråga om spåröverbyggnad har S. J. fortsatt sitt
utbyte å huvudlinjerna av 41 kg äldre räler mot 43
kg nya dylika till en sammanlagd längd under de
båda åren av 221 km, varefter de upptagna rälerna
liksom tidigare avkapats i ändarna, svetsats och
inlagts å mindre trafikstarka linjer. Dessutom har
överbyggnaden förstärkts genom inläggning av över
2 mill. stycken underläggsplattor. Rälsutbyten hava
dessutom ägt rum vid en hel del enskilda järnvägar,

17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free