- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
27

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

v\g~och vvttenbyggnadskonst

i färd att glida ned på golvet. "Ställer man på duken
en skål fylld med vatten, stanna skålen och duken
kvar." Hans obetingade förord räddade förslaget
vid en tidpunkt, då det våldsamt angreps av V. B. B:s
amerikanska konkurrenter och deras vänner i
Ryssland.

Grundvatten.

Det hade redan i början av undersökningarna
framgått, att under flodens botten förefanns
arte-siskt grundvatten. I piesometerrör hade
konstaterats, att det artesiska trycket växte med ökat djup
under bottenplanet. I rör nedförda till det första
vattenförande skiktet steg vattenytan till endast
obetydlig höjd över vattenytan i floden. I rör nedförda
till nästa vattenförande skikt steg det högre osv.
tills från ett djup av t. e. 13 m under
bottenplanet vattnet nådde en höjd av 5 à 6 m över
flodvattenytan. Man kunde sålunda konstatera ett stort
antal från varandra skilda grundvattenströmmar.

Den omständigheten, att grundvattentrycket
tilltog med djupet, gav anledning draga den viktiga
slutsatsen, att de olika grundvattenbassängerna
drä-nerades till floden. Följaktligen tvingades man även
fastslå, att icke heller de skikt, som åtskilja
grundvattenströmmarna äro fullkomligt vattentäta. — Det
må som ett kuriosum och bevis för, att man inför
ovanliga svårigheter trevar sig endast långsamt
framåt, anföras, att klargörandet av dessa fakta tog,
icke månader, utan år i anspråk. Hindrande för
härledningen av slutsatserna hade varit just den
omständigheten, att de huvudgrundvattenströmmarna
åtskiljande skikten ej släppte igenom mera vatten,
än att de under den korta tid, som erfordrades för
rörens nedförande, kunde förefalla fullkomligt
vattentäta. Oin ett rör kvarstannat i ett av dessa skikt,
och dess yttervägg kunnat fullkomligt tätas mot
omgivande fullkomligt oskadade devonlager, hade
naturligtvis vattenytan i detta rör småningom stigit
till större höjd än vattenytan i ett närbeläget rör,
nedfört endast till det närmast ovanför belägna mera
vattenförande skiktet.

Det är tyvärr förenat med ytterst stora svårigheter
att noggrant fastställa grundvattentryckets storlek
i olika höjdlägen i en grund av i Svir 3 förevarande
natur. De i detta syfte här företagna
undersökningarna hava säkerligen krävt mera kostnader och
arbete än samtliga grundundersökningar för Sveriges
största vattenkraftverk. Dock kunna de långt ifrån
betecknas som uttömmande.

Sandbrunnar.

Man påstod sig hava iakttagit, att det under
upptagandet av provschakt vid ett tillfälle förekommit,
att schaktets botten plötsligt gav vika för
grundvattentrycket under det lerlager, av vilket bottnen
bestod. Påståendet var plausibelt, då
grundvattenövertrycket omedelbart under arbetsplanet kunde
beräknas uppgå till flera meter, och bottenlagret
utgjordes av nästan bergfast och åtminstone tillsynes
fullkomligt vattentät lera.

Så mycket mer kunde man befara, att
länshållningen inom fångdammarna och utgrävningen av
byggnadsgropar, vars area bleve flera hektar och vars
botten komme att befinna sig ända till 19 m under
flodens vattenyta, skulle giva grundvattnet tillfälle

att lyfta upp eller på annat sätt menligt åverka de
kvarvarande devonskikt, på vilka dammen och
kraftstationen sedermera komme att uppföras.
Framförallt befarades uppkomsten av sprickor i undergrunden
och sådan uppluckring, som kunde medföra
oberäkneliga sättningar i de uppförda byggnadsverken.

De först ifråg S/Säittå» medlen att avlägsna risker av
dylik art avsågo att genom pumpning ur djupa, på
större inbördes avstånd belägna schakt sänka
grundvattenytan inom vidsträckta områden.

Undersökningarna i syfte att klargöra, vilka
anordningar härvid kunde vara lämpligast, gåvo
emellertid intet fullt tillfredsställande resultat. För det
första befanns det nödvändigt att räkna med mycket
branta avsänkningstrattar, alltså pumpning till stora
djup i förhållande till avståndet mellan
pumpschakten. För det andra måste man förutse åtgärder i syfte
att förebygga schaktväggarnas förstöring genom
vittring under den tid pumpningen behövde pågå,
varmed förenade sig problemet, på vad sätt schaktet
efter pumpningens upphörande borde oskadliggöras.
För det tredje kvarstod risken av ofrivilliga avbrott
i pumpningen. leke ens om reservanläggningar
utfördes, vore — av påtagliga skäl — risker av alla
slag uteslutna. Slutligen kom till allt detta, att
grundens temporära torrläggning till olika djup pä
olika ställen under grundläggningsytan komme att
ytterligare försvåra beräkningen av de sättningar,
som under byggnadsverkets uppförande behövde
förutses.

Lösningen befanns slutligen vara, att anordna
säkerhetsventiler för samtliga individuella system av
grundvattenförande och grundvattenhämmande
devonskikt. Innan schaktningen nådde sådant djup, att
risk för skadlig åverkan under grundläggningsytan
annars skulle hava uppstått, utfördes på mindre
inbördes avstånd i grunden vertikala borrhål, och i
dessa infördes sand, som beredde utlopp för
grundvattnet från de olika vattenförande skikt borrhålet
genomträngt.

Sanden avsåg att i förening med ständigt
närvarande vatten förebygga sådan vittring, som vid
schaktväggarna befarats oundviklig. Behovet av
pumpning och faran för upptryck vid avbrott i
pumpningen eliminerades; likaså alla följder av grundens
torrläggning till olika djup, ity att ingen
torrläggning kunde ifrågakomma.

Beträffande utförandet av dessa "sandbrunnar’’ må
endast anföras, att under grundläggningsytan vissa
brunnar försågos med ett centralt beläget och av
filterduk omgivet perforerat rör avsett att underlätta
grundvattnets framströmning, sedan det passerat det
utanför filterduken anbragta sandlagret, resp.
filterduken. I det stora flertalet borrhål blev sannolikt
endast sand införd.

Med eller utan perforerade rör och filterduk, har
metoden befunnits fullkomligt tillförlitlig. Den var
även ur den synpunkten lämplig, att — sedan
sandbrunnarna blivit utförda — inga schakt, rörledningar
eller dylikt behövde hindra grävningsarbetets
fortsättande.

Sandbrunnarna aktualiserade i sin tur behovet av
Sandfilter.

Huru dammen och kraftstationen än utformades,
var det uppenbart, att förekomsten av artesiskt

28 mars 1936

27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free