Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vag och vattenBY(ignadskonst
Betongstationen skyddas mot utglidning i floden.
Grunden omkring och under betongstationen
bestod av flytsandliknande jordarter, och under
utvidgning till nödig bredd av avloppet nedanför
kraftstationen förekommo rutschningar, som — utom att de
kostade människoliv — läto befara, att
betongsta-tinen skulle glida ut i floden. Efter många
överläggningar vidtogs en säkerhetsåtgärd, som förtjänar
omnämnas.
Omkring betongstationen nedslogs genom
ifrågavarande jordlager en sammanhängande i plan
cirkelrund Lackavannaspånt. På detta sätt förankrad i
sig själv förelåg det ingen fara för, att den stora
jordmassan skulle råka i glidning. — Även på annat
ställe vidtogs en liknande åtgärd.
I Svir 3 förekommo ytterligare anordningar och
detaljkonstruktioner av ganska ovanlig art, och även
ifråga om dessa kunde vissa erfarenhetsrön möjligen
påräkna intresse. Det utrymme, som ännu står till
buds, möjliggör emellertid endast att med några ord
beröra, i vad mån storleken av de sättningar och
andra förändringar i grunden kraftanläggningens
uppförande och uppdämningen av vattnet komme
att medföra kunde beräknas.
Yid byggnadsarbetets påbörjande saknades ännu
den ingående kännedom om grundens egenskaper, som
härför erfordrades. Kännedomen ökades emellertid
efterhand genom de iakttagelser, som kunde göras
under byggnadsarbetets fortskridande, och att de
härledda beräkningsmetoderna slutligen blevo mycket
tillförlitliga framgår därav, att det vid turbinernas
inmontering befanns möjligt, icke blott att förutsäga,
att kraftstationen under uppdämningen komme att
inställa sig i lutning uppströms, utan även noggrant
angiva, huru stor lutningen skulle bliva.
Chef för arbetet i dess helhet: prof. Graftio, vars
konstruktionskontor i Leningrad sysselsatt ca 200
ingenjörer och tekniker under ledning av ingenjör
Valuev.
Arbetschef: ingenjör Filimonov.
Rådgivande ingenjörer: Vattenbyggnadsbyrån, i
samråd med prof. Terzaghi i fråga om jordmekanik
och principiell grundläggningsmetod.
Det må med tillfredsställelse antecknas, att
samarbetet varit utomordentligt gott, och framförallt, att
våra ryska kollegor aldrig svikit i fråga om lojalitet
mot arbetsuppgiften. Det är prof. Graftio :s hart när
övermänskligt outtröttliga ansträngningar att alltid
finna den riktiga lösningen av varje särskild uppgift
som äran måste tillskrivas, att Svir 3 kimnat föras
lyckligt i hamn.
Influenslinjer för tvådelade gallerverk av
parallellregeltyp.
Av teknologerna JUSTUS ÖSTERMAN och SVEN ÖDMAN.
I samband med ett större examensarbete i
brobyggnad hos professor Otto Linton vid Tekniska
högskolan hava vi under hans ledning utfört en
undersökning av enkla parallellbalkar med tvådelat
gallerverk och därvid funnit en generell metod för
hastig bestämning av stångspänningarnas
influenslinjer såväl för det statiskt bestämda som för det
enkelt statiskt obestämda systemet av denna typ.
Influenslinjer för statiskt bestämda system av den
ifrågavarande typen bestämmas vanligen medelst
kraft- eller proportionalplaner, under det att statiskt
obestämda system approximativt beräknas efter
uppdelning i två odelade statiskt bestämda system,
varefter sammansättning av dessas, enligt det
föregående erhållna, influenslinjer göras.
Snabbare erhållas emellertid influenslinjerna
genom överlagring av elementära linjer. I statiskt
bestämda system uppdelas reaktionen i halva
änd-facket på ett enkelt sätt i diagonalerna och dessas
projektioner sprida sig i det övriga systemet. I
statiskt obestämda system erhållas influenslinjerna på
liknande sätt, då linjerna för de statiskt obestämda
kvantiteterna äro kända. Dessa kunna exakt
beräknas med tillhjälp av arbetsekvationer.
I det följande skall nu visas, hur influenslinjerna
kunna uppritas såväl för det tvådelade statiskt be-
stämda gallerverket av typ Engesser med ena
änd-facket halvt, som ock för det äldre enkelt statiskt
obestämda systemet med dubbla diagonaler i varje
fack.
Ett fall av detta senare, statiskt obestämda system
har siffermässigt behandlats i "Brobyggnadslära" av
professor P. W. Almqvist1 genom uppdelning i
odelade system, och kontrollberäkning har utförts av
honom med arbetsekvationer. Han fann — som han
säger — "en viss grad av sannolikhet" för
tillåtligheten av denna uppdelning. Professor J. Melan i
Prag2 har likaledes beräknat ett fall och därvid
funnit ett fel av 4 % för ändvertikalerna.
Approximation genom uppdelning visar sig i det följande i
allmänhet vara fullt tillåtlig, men det framgår också av
vår undersökning att de noggranna influenslinjerna
lika lätt omedelbart kunna uppritas.
Statiskt bestämt system. Fig. 1 ocli 2.
Vinkeln mellan diagonaler och ramstänger är a,
antalet fack n, varav ra:te facket är halvt, övriga
beteckningar framgå av figurerna.
1 P. W. Almqvist, Föreläsningar i Brobyggnadslära,
Stockholm, Albert Bonniers boktryckeri 1900.
2 J. Melan, Der Brtlckenbau, Leipzig und Wien, Franz
Deuticke 1910.
28 mars 1936
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
