- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Väg- och vattenbyggnadskonst /
34

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

Vid last mellan över- och underram blir:

Influensvärdet för övre hälften av X blir vid högra

upplaget = för undre = ——

X varierar rätlinigt endast för det fall, att
ramstänger, diagonaler och vertikaler ha inbördes lika
areor. Härvid blir:

0,5 sin3 a

d =

n (a eos3 a + b) -(- sin3 a
1

där ramstängernas area = — • A,

diagonalernas area = ^ • At, n — antal fack.

Ekonomisk dimensionering. Fig. 3, 4 och 5.

Varierar man areorna efter storleken på
stångspänningarna, dvs. eftersträvar sträng ekonomisk
dimensionering, bli ekvationerna för X ej räta linjer, utan
en korrektion f inkommer enligt bifogade figurer
och diagram, där

, 0,24 sin2 a , , n . 0,oo9

d sa —–- och fmax as 0,o2i -f

n 1 eos a

Ändvertikalen utbildas oftast grövre än
"ekonomiskt", såsom vid portalutbildning, och d är då
omvänt proportionell mot vertikalens area. Ändring
av area på grund av knäckning m. m. inverkar
obetydligt på d och f, i synnerhet som vid stora
knäcklängder vanligen sekundärfackverk insättas.
Värdena på d och f kunna alltid beräknas med stor
noggrannhet, men som synes äro d och / små och bliva
därför i allmänhet försummade. Det är denna
approximation, som göres, då systemet tänkes
uppdelat i två odelade system, och den av professor
Almqvist antydda sannolikheten för det tillåtliga i denna
uppdelning är härmed klargjord.

Influenslinjer för diagonaler.

I det följande kan vilken som helst av de båda
ändvertikalerna anses känd. När kraften står på
ena sidan om det fack, i vilket diagonalen ingår, och
denna tillhör det odelade system, vars fortsättning
på andra sidan ej går till upplaget, är det uteslutande
X, som uppdelar sig på detta diagonalsystem. In-

X

fluenslinjen är alltså densamma som -t- * -linjen.

sina

Om diagonalens fortsättning däremot går till upp-

laget, blir det en kraft R + X, som uppdelar sig på
detta diagonalsystem, där R är upplagsreaktionen,

R -4- X

så att influenslinjen blir 4- ■–■■■ • R räknas här alltid

sm a

positiv. Om diagonalen ligger i m:te facket från X,
gäller:

+ om m är ett jämnt tal,
— om m är ett udda tal.

Influenslinjer för ramstänger.

Dessa erhållas på liknande sätt som för
diagona-lerna. Man gör ett snitt i facket och väljer någon
av motsatta ramens knutpunkter till momentpunkt.
Då gälla följande ekvationer:

M

O = — , — D eos a
h

M

U — -J- — D eos a

D är enligt föregående en funktion av X. Om man
alltså insätter detta värde erhålles:

Om diagonalens fortsättning ej går till upplaget:

M v

■X cota

O =

h
M

V = + - ± X cot a

Man kan alltid välja en sådan momentpunkt.
Om diagonalens fortsättning går till upplaget:
M

0 = -— ±(Ä -f- X)cot a

V == -f ± (R -f X) cot o

Tecknet blir motsatt det, som gäller för
diagona-lerna:

+ om m är ett udda tal,

— om m är ett jämnt tal.

System av denna art äro förut delvis behandlade
av H. Miiller-Breslau,3 A. F. Zschetzsche4 och M.
Grü-ning,5 men enligt metoder, som äro mer invecklade
och mindre överskådliga än ovan framställda.

3 H. Müller-Breslau, Die Graphische Statik der
Baukon-struktionen, Leipzig, Alfred Kröner Verlag 1912.

* A. P. Zschetzsche, Handbuch der Baustatik, Düsseldorf,
Verlas von A. Bagel 1912.

5 M. Grüning-, Die Statik des ebenen Tragwerkes, Berlin.
Verlag von Julius Springer 1925.

Ny kabelkonstruktion för betongarbeten.

Av ingenjör E. NORDSTROM.

Användningen av kabelkranar vid
byggnadsarbeten härleder sig av deras allmänna egenskaper, vilka
göra kabelkranar synnerligen lämpliga för bro- och
dammbyggnader. Redan i slutet av förra
århundradet användes flyttbara sådana i stor utsträckning vid
slussbyggnaderna för Panamakanalen för transport
av jord och byggnadsmaterial. För mindre
brobyggnader användes i Sverige kabelkranar redan 1901.

34

För dammbyggnader kom 1925 en permanent
kabelkran vid Norrforsens kraftstation till utförande och
för Krångede stora kraftstations byggnad 1931 en
radialkabelkran med ca 400 met. spännvidd och 5
tons last. Den nyaste kabelkranen för
brobyggnads-ändamål är den, som användes vid utförandet av
Tranebergsbro med ca 300 met. spännvidd och 4 tons
last.

28 mars 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 20:14:05 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1936v/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free